https://www.dn.se/sverige/ludwig-15-vantar-pa-transvard-kommer-inte-angra-mig/ "15-årige Ludwig fick vänta i elva månader för en plats i psykiatrin för könsdysfori – och nu dröjer det ytterligare för att han ska kunna få hormonbehandling. – Det är en evig väntan och jag har väntat så länge för att kunna må bra i min kropp, säger han. Kön i Stockholm har blivit kortare men är fortfarande lång, visar de senaste siffrorna. Redan när Ludwig Persson var tre år var det uppenbart att han inte kände sig som en flicka. Han ville inte ha klänningar på sig, och han undvek färgen rosa, enligt hans mamma Jenny. – För oss har det varit tydligt. För alla i omgivningen blev det naturligt att det är en pojke, säger hon. Ludwig föddes som flicka, men har konsekvent känt sig som en pojke. Nu är Ludwig 15 år och kämpar för att få kunna vara en tonårskille på samma villkor som andra. Men på grund av hans unga ålder är möjligheterna till könsbekräftande behandling inom sjukvården begränsade. – Jag mår inte jättebra i min kropp. Jag jämför mig själv med andra killar. Det känns jobbigt, det är som att jag är avundsjuk på dem för att de inte behöver leva som jag lever. Jag måste leva med att jag går igenom kvinnlig pubertet, säger han. Konsekvenserna blir extra tydliga på sommaren, berättar Ludwig vidare. – När man ska till stranden och bada blir det jobbigt. Killar badar i badbyxor men jag behöver bada i badbyxor och tröja, säger han."