Kinesiskt Adoptionsstopp Förklarat I DN..

2024-09-09
Ja tänka sig...

Sitter någon i Shanghais borgmästares råd osv...

https://www.dn.se/varlden/darfor-slutar-kina-adoptera-barn-till-utlandet/
"Kinas internationella adoptionsprogram ska upphöra helt. Undantag kommer bara att göras vid adoption av styvbarn eller om kineser i utlandet vill adoptera biologiska släktingar, meddelade talespersonen Mao Ning vid en presskonferens i fredags.
Några förklaringar till beslutet gav hon inte, förutom att det var i linje med en ”internationell trend”. Men mycket har hänt i Kina sedan 1979 när landet införde en ettbarnspolitik och många familjer tvingades överge sina barn. Begränsningen, som är hårt kritiserad för att lägga sig i människors privatliv, motiverades med att landets ledare vill stoppa en skenande befolkningstillväxt.
I dag står Kina inför motsatt problem. Befolkningen minskar och få familjer följer regimens uppmaning att skaffa tre barn. Samtidigt är Kina i dag ett rikare land, färre människor behöver överge sina barn.
Nu avbryts det som har varit världens största internationella adoptionsprogram. Totalt har runt 160 000 barn från Kina adopterats till familjer i Europa och Nordamerika i något som kommit att beskrivas som den näst största utvandringen av barn i historien.
Och, som i flera andra länder, har adoptionsprogrammet skakats av skandaler. En del barn som adopterades bort hade inte alls övergivits av sina föräldrar, utan stulits.
Mest känd är ”Hunanskandalen”. En liga med statstjänstemän och barnhemspersonal i provinsen Hunan dömdes 2005 för att ha kidnappat och sålt barn, som varken var föräldralösa eller övergivna, till barnhem som gjorde dem tillgängliga för adoption.
Liknande mönster upptäcktes i 2009 i Guizho där lokala myndigheter hade tagit runt 80 flickbebisar från sina familjer, lämnat dem till barnhem som adopterade bort dem med förfalskade dokument.
Ettbarnspolitiken har också lämnat ett öppet sår bland alla de mammor i Kina som inte klarade av att betala den straffavgift som utgick för dem som skaffade fler än ett barn och därmed inte såg något annat val än att överge sin bebis. Andra bär på trauman av tvångsaborter och tvångssteriliseringar som följde i ettbarnspolitikens spår.
Sverige började adoptera barn från Kina 1992. Totalt har över 4 000 kinesiska barn adopterats av svenska familjer. Men sedan några år tillbaka arbetar ingen svensk organisation med adoptioner från Kina.
Däremot togs beslutet att upphöra med internationella adoptioner emot med oro i USA där flera hundra familjer är mitt inne i en process att adoptera från Kina. Många av dem har redan kopplats samman med ett barn som de har haft kontakt med och skickat födelsedagspresenter till. De har bara väntat på att hämta barnet, vilket försvårades under pandemin. Nu väntar de på svar om vad som kommer att hända med deras adoptioner."
https://www.dn.se/varlden/adoptionscentrum-samarbetet-med-kinesiska-centralmyndigheten-har-fungerat-val/

Samarbetet med Kina har fungerat väl, enligt Adoptionscentrums verksamhetschef Kerstin Gedung.
När uppgifterna om barnhandel i Hunanprovinsen kom såg föreningen ”allvarligt” på händelsen – men gjorde ingen egen utredning.
Adoptionscentrum är världens näst största förmedlare av internationella adoptioner. I fjol avslutade föreningen sin verksamhet i Kina.
Kerstin Gedung, verksamhetschef på Adoptionscentrum, vill inte ställa upp på en intervju.
Hon har valt att besvara DN:s frågor skriftligt.
Hon skriver att samarbetet med den kinesiska centralmyndigheten under alla år ”fungerat väl”.
Hur arbetade ni för att säkerställa att barnen verkligen var övergivna?
”Vi har besökt barnhem och sett att de var fulla av barn. På grund av ettbarnspolitiken tvingades föräldrar att lämna ifrån sig sina barn. Detta är en verklighet som vi förhållit oss till. Vi vet att barnen fanns på barnhem vid tidpunkten för adoptionen”.
Hur säkerställde ni att donationen på 3.000 dollar per barn verkligen gick till barnhemmen och barnen?
”Vi har aldrig sett dessa avgifter som någon donation, utan som en obligatorisk vårdavgift. Den användes för att förbättra livskvaliteten för de barn som blev kvar på barnhemmen. Detta var och är inget unikt för Kina. När vi besökte barnhemmen på plats kunde vi se att standarden ökade efter hand, barnen fick det bättre och personalen vidareutbildades i barns behov. Svenska och kinesiska myndigheter sanktionerade avgiften”.
Ni förmedlade adoptioner från ett antal barnhem som blev utpekade i Hunanskandalen 2005. Vad gjorde ni för att utreda uppgifterna?
”Både adoptionsorganisationerna och den svenska tillsynsmyndigheten såg allvarligt på det inträffade. Dialoger fördes mellan svenska och kinesiska myndigheter. De ansvariga i Kina redogjorde för den utredning som gjordes och de åtgärder som den ledde till”.
Vi har träffat en familj som adopterat från Kina, via AC, efter att landet ratificerat Haagkonventionen. När de senare sökte flickans rötter visade det sig att hon var stulen av polis. Hur reagerar Adoptionscentrum på det här?
”Vi kan inte och får inte kommentera enskilda fall”.
En tidigare anställd på Adoptionscentrum anser att ni saknar barnperspektiv, att det råder en ”klappjakt” på barn. Samt att ni objektifierar dem, genom att kommentera barnens utseende. Hur reagerar du på det?
”Vi kan inte kommentera detta, uttalandet får stå för den personen”.
FFIA uppger att de erbjuder alla adopterade ett DNA-test. Är det något ni också funderat över?
”Vi tycker att det är ett fint erbjudande och skulle önska att detta kunde erbjudas alla adopterade från Kina genom svenska statens försorg”.
I UD-rapporter om Kina från 2015 respektive 2019 står det att ”handel förekommer med barn för illegal adoption”. Hur ser ni på den informationen?
”Handel med barn är aldrig adoption utan barnhandel. Tyvärr är inte Kina på något sätt unikt när det gäller barnhandel, utan dessa fruktansvärda brott förekommer i många av världens länder”.
”De adoptioner från Kina som vi förmedlade under de angivna åren var alla barn med multipla särskilda behov. Vi är övertygade om att dessa barn blivit övergivna på grund av sina särskilda behov och ingenting annat”.
Under sin tid som ordförande för Adoptionscentrum fick Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) larm om misstänkt barnhandel gällande adoptioner från Kina. Trots det fortgick adoptionerna från landet. Det avslöjar DN i dag.
DN har granskat elva kinesiska barnhem som Adoptionscentrum förmedlat adoptioner från Kina under Kristerssons (M) tid som ordförande 2003-2005.
Enligt Research China, som kartlagt illegala adoptioner och som DN intervjuat, beskrevs barnen i adoptionshandlingarna ofta som övergivna och upphittade. Men så var sällan fallet. Istället köptes eller kidnappades barnen ofta från fattiga familjer som stred mot ett-barns-politiken som rådde i l landet.
Donationerna drivkraften
När adoptivföräldrar kom till Kina krävdes de på en donation på 3 000 dollar, motsvarande 24 000 kronor på den tiden. Pengarna lämnades ofta direkt till barnhemmen. Varken svenska myndigheter eller adoptivföräldrar fick veta vad pengarna användes till.
Enligt Research China var det just donationerna som drev handeln med barn.
– En barnhemsdirektör hade runt 150 dollar i månadslön. För varje barn direktören förmedlade fick barnhemmet 3 000 dollar. Det blev till en sorts fond, som tillät dem att betala upp till 500 dollar per barn och adoptera bort det för 3 000 dollar och göra en fin vinst, säger Brian Stuy till DN.
Mönster
Redan 2004 skrev DN om barn som köpts från sjukhus och senare sålts. DN uppger att Research Chinas databas visar att det inte var en isolerad händelse.
Enligt Adoptionscentrum dåvarande informationsansvarige Margret Josefsson fick Kristersson den informationen.
– Vid alla större händelser informerades ordförande och styrelse, säger hon till DN.
Trots varningstecknen fortsatte adoptionerna.
– Man ville gott, men man nöjde sig med de svar man fick från Kina, om att allt gick rätt till. Vi litade även på den svenska tillsynsmyndigheten i det här.
Kopplingar till människohandel
SVT har sökt Ulf Kristersson (M) som svarar i ett mail:
”Adoptionscentrum är en ideell organisation som lyder under de regler för internationell adoption som den statliga tillsynsmyndigheten utfärdar [...] Jag intervjuades om dessa frågor 2021, föreslog då att en vitbok borde göras, för att gå till botten med de allvarliga uppgifter som finns, om att det i vissa länder förekommit oegentligheter. Den tidigare regeringen tillsatte en sådan utredning, som nu arbetar med frågorna och den nya regeringen kommer självklart titta noga på den utredningens resultat när de presenteras.”

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram