SvD Tipsar Om Nättrollsförsvar
2024-09-06
https://www.svd.se/a/o3MKO0/experten-sa-forsvarar-du-dig-mot-paverkan-i-sociala-medier
"På sociala medier översköljs vi av bilder och klipp. Och en del av dem är faktiskt ett slags krigföring. ”De ska skapa kaos i Sverige”, säger experten Sara Carlstein.
Donald Trump vill bli USA:s nästa president, och då är det viktigt med stöd från kändisar. Nyligen lade han ut flera fejkade bilder på Taylor Swift och hennes fans, där de ser ut att stötta honom. Bland annat en bild på tjejer i t-shirtar med texten ”Swifties for Trump”.
– I stället för att betala eller övertyga fans om att bära de här t-shirtarna – vilket tar lång tid – kan man skapa människor som inte finns med några enkla knapptryck, berättar Sara Carlstein, som är utredare på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Falska bilder och videor, så kallade "deep fakes”, har utnyttjats en hel del i det amerikanska presidentvalet. Men det finns också grupper och länder som vill påverka oss som bor i Sverige att tänka – eller rösta – på ett visst sätt.
– Samma länder som är i krig kan också ha personer som sitter bakom datorskärmar och orsakar skada. De tar sig in i Sverige genom våra datorer för att sprida sin världsbild, säger Sara Carlstein, och nämner Ryssland, Kina och Iran.
Ryssland har ”trollfabriker” där tusentals människor får betalt för att skapa fejkkonton och sprida falska inlägg.
– De jobbar åtta till fem, och vi kan se hur de är aktiva och publicerar massa fejkade konton på dagtid. Sedan går de hem från jobbet och då blir det tyst hela natten, säger hon.
”Trollen” lajkar sina egna och andras fejkade konton och så sprids desinformationen vidare. ”Det är som ringar på vattnet.”
Gamla protestbilder spreds under Eurovision
Under ”Eurovision” i Malmö i våras var det många som var arga på att Israel tilläts tävla. Det var flera protester mot Israel, och i en video som spreds på sociala medier ser man hur demonstranterna sparkar och kastar saker mot polisbilar i Malmö.
– Men kollar man väldigt noga kan man se att de som filmar händelsen har väldigt gamla mobiler. Videon är i själva verket från 2009, berättar Sara Carlstein på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Fejkmaterialet har framförallt två syften: att förbättra bilden av det egna landet och att skapa oreda i andra länder.
– Om det blir protester här i Sverige kanske vi inte har energi att tänka på Ukraina-kriget, för då måste vi ta hand om vårt eget kaos, säger Sara Carlstein.
Extra kritisk ska man vara om det händer någonting otäckt, som gör folk rädda.
– Man måste vara väldigt försiktig när man går ut på sociala medier direkt efter att det har hänt någonting stort, som ett terrordåd eller ett krig. Innan nyhetssajterna och myndigheterna hunnit bekräfta vad som hänt sprider människor mycket rykten.
När Ryssland anföll Ukraina dök det upp inlägg med bilder på ryska stridsvagnar som var på väg mot den svenska gränsen.
– Det var helt fejkade bilder. De ville att vi i Sverige skulle känna att Ryssland var ett farligt land som vi inte vill vara ovän med.
Vad ska barn tänka på?
– Variera vilka du följer, och sök information även utanför sociala medier. Läs tidningar och se nyheter. Hitta journalister som gjort riktiga granskningar, säger Sara Carlstein.
Tänk på det här på nätet
Se upp med bilder och information som gör dig eller andra människor upprörda. När vi är känslosamma är vi mindre -kritiska och lättare att påverka.
Tänk efter innan du delar något. Bara för att bilden har många likes eller kommentarer ska du inte lita blint på dem – det kan finnas betalda, eller helt falska, konton bakom.
Kolla källan när du ser något misstänkt. Vart kommer informationen ifrån, är det någon som gynnas eller tjänar pengar på den?
Sök bekräftad information! Läs vad de svenska myndigheterna, och de stora nyhetssajterna rapporterar.
Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.