Munstoppningsansvar
2024-08-22
https://www.svd.se/a/RzjEO5/daliga-matvanor-vanlig-orsak-till-tidig-dod
"Dålig kost orsakar stora kostnader för samhället och lidande för enskilda människor. Många kommuner lever inte upp till Socialstyrelsens krav – och bara var femte kommun har en anställd dietist, visar en ny kartläggning.
Tillsammans med rökning är matrelaterade hälsoproblem den viktigaste orsaken till global sjukdom, förtida död och skenande vårdkostnader, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Problemet gäller inte minst äldre.
Men trots att det finns solid kunskap på området och gällande föreskrifter avslöjar en ny rapport från Dietisternas riksförbund och Fackförbundet Naturvetarna att det fortfarande finns stora brister i kommunernas arbete.
Vård eller livsstil?
De föreslår därför att kommunerna ska bli skyldiga enligt lag att anställa en nutritionsansvarig dietist för att förebygga undernäring och sjukdom bland äldre och funktionshindrade.
– Förvånansvärt få kommuner har kompetens när det gäller nutrition. Området släpar tyvärr efter. Det är väldigt långt ifrån målen och det finns ett jättebehov av insatser, säger Marit Teräs som är utredare och förbundssekreterare på på fackförbundet Naturvetarna.
Undernäring hos äldre
Att lyfta det i dag ofta lågt prioriterade området skulle leda till mindre sjukdom och lidande för patienter, men även minskade kostnader för sjukvården där multisjuka äldre står för den i särklass största delen av behovet.
För tio år sedan införde Socialstyrelsen föreskrifter om att förebygga och behandla undernäring som en viktig del av god och nära vård. Trots skyldighet saknar fortfarande 9 procent av Sveriges kommuner rutiner för att förebygga undernäring hos äldre. Dessutom saknar ännu fler – 20 procent – motsvarande rutiner för personer med funktionsnedsättning.
Men situationen är i själva verket värre än de siffrorna visar, enligt rapporten.
– Rutiner kan lätt förvandlas till hyllvärmare. De flesta kommuner har en rutin men sedan är det väldigt olika hur de efterlever den. Det behövs också en strategi och en anställd dietist som följer upp och utbildar personal inom vård, omsorg och kök, säger Marita Teräs.
Brist på dietister
Problemet uppmärksammades politiskt redan för 15 år sedan då regeringen sköt till stimulanspengar. Följden blev att antalet kommuner med dietister steg till 120 av 290, men sedan dess har andelen mer än halverats.
– Och även om en kommun har en dietist så är det ofta oklart vad de ägnar sig åt, tillägger Marit Teräs.
Hon pekar också på att det finns mycket stora skillnader beroende på var man bor. I Norrbotten delar till exempel 14 kommuner på en dietist.
Syftet med Socialstyrelsens föreskrifter är alltså långt ifrån uppnått, konstateras i rapporten. Undernäring är fortfarande en underprioriterad fråga i många kommuner.
Funktionshinder och kost
Hösten 2023 hade 344 000 personer över 65 år någon form av insats från socialtjänsten, och antalet väntas öka de närmaste åren. Till det kom drygt 79 000 personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Marita Teräs betonar att undernäring och felaktigt balanserad kost i många fall riskerar att förvärra sjukdomstillstånd och resultera i onödigt höga vårdkostnader.
– Men för funktionshindrade är situationen faktiskt ännu värre och där handlar det ofta om unga människor som riskerar att dra på sig livslånga kroniska sjukdomar om de får en felaktig kost.
Ohälsa är enligt paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige tio gånger
vanligare bland funktionsnedsatta och det finns stora skillnader i landet när det gäller omhändertagandet, vilket den nya undersökningen bekräftar.
Hjärtpatienter äter mindre grönt
En enkätundersökning som ingår i rapporten visar att 65 procent av medicinskt ansvariga sjuksköterskor anser att tillgången på nutritionskompetens är låg i den egna kommunen. Bara 8 procent var nöjda och ansåg att det fanns hög kompetens.
Problemet märks även inom övrig sjukvård. Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och kostrådgivning ingår i den efterföljande rehabiliteringen för hjärtpatienter. Om rådgivning genomförs kunde man förvänta sig att uppföljningar skulle visa på förbättrade matvanor.
Men enligt kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport är det fler hjärtpatienter som försämrar sina kostvanor mellan första och andra uppföljningen än som förbättrar sina kostvanor. Ett mönster som återkommit år efter år.
Både bland kvinnliga och manliga hjärtpatienter minskar konsumtionen av grönsaker, frukt och fisk medan mängden sötsaker ökar något sedan de varit i kontakt med sjukvården."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.