Parrelationsgrund
2024-08-07
https://www.svd.se/a/MnoEMr/overvager-att-skilja-mig-for-att-slippa-ha-sex-psykologen-svarar
"Tanken på att aldrig ha sex lockar – men maken vill att frågeställaren ska jobba på att få tillbaka sexlusten. ”Att ställa upp på sex kan också vara förödande”, svarar SvD:s psykolog.
Fråga: Min man och jag har är båda 40+ och har levt ihop i tio år. Jag älskar honom och tycker uppriktigt att han är den bästa människan i världen. Men de senaste åren har jag inte velat ha sex – alls. Vi har sex några gånger i månaden, då jag ”ställer upp”. Jag mår inte särskilt dåligt av det men det är motbjudande att ha sex med någon som man inte känner någon attraktion till. Men jag vill heller inte ha sex med någon annan.
Tanken på att aldrig mer ha sex, någonsin, är lockande. Jag har aldrig varit särskilt intresserad eller känt något större behov av sex. När jag var runt 20 hade jag flera olika sexpartners och det fanns det en viss lockelse men egentligen inget behov då heller. Jag har aldrig haft sex emot min vilja, det finns alltså inget trauma bakom mitt bristande intresse. Jag tror att jag helt enkel är en person som inte är intresserad av sex.
Problemet är att min man vill ha sex. Han tycker att det är ett stort problem att jag inte vill, och tycker att jag borde försöka jobba på att få tillbaka suget efter sex. Men varför ska jag ”jobba på” att ha sex mot min vilja? Samtidigt tycker jag ju synd om honom som inte får sin längtan/lust tillgodosedd. Men jag vill verkligen inte ha sex.
Jag överväger att skilja mig för att slippa. Jag är självständig och individualistisk och att leva ensam lockar.
/Anonym
Jenny Jägerfeld: Ett av de vanligaste sexuella problemen som klienter tar upp i terapi är just skillnader i lust. Det är ett problem som kan bli väldigt tärande i längden eftersom det innebär att minst en av parterna ständigt kommer att vara missnöjd – ofta båda. Den ena upplever att den inte får det den vill ha och behöver, inte bara vad gäller sex och närhet, utan även när det kommer till att känna sig åtrådd, önskad och älskad. Och den andre upplever ett ständigt missnöje från partnern, krav om att ställa upp, en känsla av att inte få ha sin kropp ifred.
Det är helt normalt att inte känna någon sexuell lust under olika perioder i livet. Ibland finns det skäl till det, som stress, barn, konflikter eller sjukdom, och ibland fluktuerar lusten utan någon synbar anledning. Det är också mycket vanligt att lusten minskar i långa relationer. För somliga är detta inte något problem, medan det blir avsevärt mycket jobbigare för andra. Det gäller särskilt när man har så diametralt olika behov som verkar vara fallet för dig och din man. Han vill gärna ha sex och tycker att du ska jobba på att få tillbaka suget. Men du beskriver att du egentligen aldrig har haft särskilt stor sexlust och är nöjd med det samt att du är lockad av tanken att aldrig mer ha sex i ditt liv. Det gör att jag tänker att det kanske inte finns så mycket lust att få tillbaka.
Många som känner som du definierar sig som asexuella, vilket innebär att man upplever liten eller ingen sexuell attraktion till andra människor. Asexualitet kan beskrivas som en sexuell läggning eller en avsaknad av sexuell läggning. Det finns en stor variation i hur asexuella personer upplever och uttrycker sin identitet, men poängen är att det inte är något man väljer.
Även om du inte vill ha sex ställer du upp några gånger i månaden. För somliga kan det kännas okej att ha sex ibland fastän man själv inte har lust, eller ”assistera” den andre vid onani. En del asexuella personer kan till exempel välja att ha sex för att de vill tillfredsställa sin partner eller för att de själva njuter av närheten.
Men att ställa upp på sex kan också vara förödande. Om man har sex när man inte alls vill finns risken att sex kopplas samman med fysiskt och psykiskt obehag. I värsta fall kan det vara ett övergrepp. Du beskriver att du inte mår så dåligt av det, men samtidigt att det är motbjudande eftersom du inte är attraherad – och det låter ändå ganska negativt i mina öron.
Att vara kompatibla när det kommer till sexuell lust är något jag tycker människor undervärderar när de väljer partner. Detta trots att man ofta ser till att vara synkade vad gäller andra områden, som åsikter, ekonomi, utbildningsnivå, barnuppfostran etcetera. Sexlusten fluktuerar ju som sagt genom livet, men om man vet med sig att man historiskt sett har velat ha sex max ett par gånger per år, kan det vara bra att vara medveten om att det troligen inte kommer att funka så bra att vara ihop med någon som tycker att den ideala nivån är två gånger per dag.
Det låter verkligen som om du älskar din man. Men våra emotionella behov och våra sexuella behov går dessvärre inte alltid hand i hand. Jag tänker att nyckeln i detta läge är kommunikation. Jag vet inte hur tydlig du har varit – det kan ju kännas rätt svårt att berätta att man inte känner någon som helst attraktion till sin partner. Och du ska ju såklart inte såra honom genom att säga att du aldrig tyckt att han varit het, men du kanske kan beskriva att din sexlust alltid har varit låg och att det är samma sak nu. Att du i stort sett inte är intresserad av sex och varken har förmåga eller lust att jobba på att få någon sexlust. Uppmuntra sedan honom att berätta om hur hans behov och önskningar ser ut.
Om ni lägger alla korten på bordet blir det lättare att fatta ett ”informerat beslut” om relationen. För det är ju inte heller schysst mot honom om han lever i villfarelsen att du nog skulle kunna få upp sexsuget igen medan du sitter på vetskapen att det aldrig kommer ske.
Jag tror att det skulle vara till hjälp för er att kontakta en sexolog eller en parterapeut med sexologisk kompetens för några samtal. Tillsammans med terapeuten kan ni få möjlighet att uttrycka era känslor och behov samt hjälp att hitta möjliga vägar framåt. Ska ni öppna upp relationen, och så fall på vilket sätt? Kan du och din man tänka er en situation där du är närvarande när han tillfredsställer sig själv? Räcker det med annan intimitet som inte involverar sex, som massage eller bad? Eller är era olikheter så stora att det faktiskt är bäst att skiljas? Oavsett hur det blir är det viktigt att ni hittar en lösning som tar hänsyn till bådas gränser och behov."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.