Minskat Utpekande Men Samma Hotnivå
2024-07-12
Kan det verkligen var på så vis... så noga..
Ahn-Za Hagström är senior analytiker och har arbetat med författningsskydd och kontraterrorism på Säkerhetspolisen sedan 2003. Tidigare analytiker på Försvarshögskolan och medförfattare till boken ”I krisen prövas ordningsmakten” som bl. a. berör terrorism och extremism.
https://www.dn.se/sverige/sverige-ar-inte-langre-ett-lika-utpekat-terrormal/
"Nästan ett år efter att den svenska terrornivån höjdes är Sverige inte längre lika utpekat i utländsk propaganda, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Ändå ligger hotnivån kvar på samma nivå.
– Det vi följer nu är om det här är något bestående, eller om det handlar om att vi hamnat i radioskugga, säger NCT-chefen Ahn-Zha Hagström.
För ett år sedan, sommaren 2023, var det högsäsong för koranbränningar medan Turkiet ställde sig i vägen för ett svenskt Natointräde. LVU-kampanjen pågick och det spreds en bild i världen av att Sverige var ett islamfientligt land.
Det var några av anledningarna till att Sverige pekades ut som ett ”legitimt mål” i propaganda utomlands.
– 2023 var ett ganska exceptionellt år. Vi hade också många olika utrikespolitiska omständigheter som gjorde att aktörer utomlands också tjänade på att peka ut Sverige som en prioriterad måltavla, säger Ahn-Zha Hagström.
I augusti förra året beslutade Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån i Sverige till en fyra på en femgradig skala – en nivå som ligger kvar än i dag. Men trots att terrorhotnivån ligger kvar ser Ahn-Zha Hagström en tendens under det senaste halvåret.
– Vi ser inte Sverige som specifikt utpekat i propagandan på samma vis.
Natomedlemskapet är en faktor som kan ha stärkt Sveriges säkerhet, menar både NCT-chefen Ahn-Zha Hagström och Musts chef Thomas Nilsson.
– Nu är Sverige med i Nato, och de val som skulle ske i de länder som var mest aggressiva när det gäller bilden av Sverige har genomförts. Vår bedömning är att det här är ett mycket bra exempel på att terrorism äger rum i en geopolitisk kontext. Samtidigt har världsläget förändrats sedan Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober och Israels krig mot Hamas.
– Det vi följer nu är om det här är något bestående, eller om det handlar om att vi hamnat i radioskugga av andra problem.
Även det militära hotet mot Sverige har förändrats under den senaste tiden. Att Sverige nu har gått med i Nato har gjort att tröskeln höjts för att Ryssland ska utföra militära attacker mot Sverige.
– Vi ser inget direkt militärt hot här och nu, säger Thomas Nilsson, chef för Militära underrättelsetjänsten.
Däremot finns det andra hot från Ryssland som har ökat. Det rör sig om så kallade hybrida och icke-linjära hot.
– De är betydligt mer påtagliga. De har ökat och vår bedömning är att de kan fortsätta öka, säger Thomas Nilsson.
Mustchefen Thomas Nilsson tror att Ryssland kommer fortsätta att testa Natos gränser.
Mustchefen Thomas Nilsson tror att Ryssland kommer fortsätta att testa Natos gränser. Foto: Beatrice Lundborg
En sak som Ryssland kan tänkas göra är att försöka påverka det svenska beslutsfattandet kring Nato, menar Mustchefen.
– Vilken typ av allierad ska vi vara? Hur aktiva ska vi vara? Vilken profil vi har som allierad kan de ha anledning att påverka, säger han.
Thomas Nilsson säger att Ryssland kan förändra sina tillvägagångssätt beroende på hur det går för dem i Ukraina.
– Efterhand som man inte lyckas med sina krigsansträngningar kan man naturligtvis bli mer och mer desperat, vidta fler typer av åtgärder och bli mer aktiv i dem.
I Ukraina har försvarsviljan bland befolkningen visat sig vara avgörande sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet. Thomas Nilsson säger att det finns mycket att lära av det.
– Den bygger på att man tror på ett samhälle, och att man är beredd att försvara det. Det är oerhört viktigt.
Finns det en vilja från utländska aktörer att förstöra den tron på samhället i Sverige?
– Ja, inte minst från rysk sida så vill man nog inte ha den här eniga sammanhållningen som man kan se i EU och Nato.
När det kommer till terrorism menar Ahn-Zha Hagström att det som sker runtom i världen påverkar Sverige på olika sätt.
”Man tenderar att ha en sak i huvudet åt gången. Så lite grann har man glömt bort att vi har det här läget”, säger Ahn-Zha Hagström om att terrorhotnivån fortfarande ligger på en fyra.
”Man tenderar att ha en sak i huvudet åt gången. Så lite grann har man glömt bort att vi har det här läget”, säger Ahn-Zha Hagström om att terrorhotnivån fortfarande ligger på en fyra. Foto: Beatrice Lundborg
– Jag tror vi ska vänja oss vid att det svenska samhället inte är en skyddad vrå av världen, säger hon.
Det påverkar också den våldsbejakande extremistiska miljön, menar hon.
Traditionellt sett har myndigheter talat om tre sådana miljöer: den islamistiska, den högerextrema och den vänsterextrema. Men nu kan man se hur en del intressen och drivkrafter skär igenom alla dessa grupper.
– Det kanske inte är lika befogat att prata om tre distinkta miljöer längre. Det här är aktörer som har den gemensamma faktorn att de inte köper vårt liberala demokratiska samhälle. De vill etablera en annan typ av samhällsordning och se ett annat sätt att leva. För att nå sitt mål blir terrorism ett verktyg.
Ahn-Zha Hagström menar att den ökade terrornivån, även om den skapade oro, har ökat medvetenheten bland befolkningen om att terrorhot är en faktor att ta i beaktande.
Så trots att Sverige inte är lika utpekat i dag menar hon att det är värt att komma ihåg att hotet finns där.
– Jag tänker att det finns en anledning att påminna inte bara om terrorhotet utan också om säkerhetsläget, säger Ahn-Zha Hagström."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.