Gruvligt Djup Grävföretagsamhet
2024-07-06
Om de har grävt mer än vad som har redovisats..... och därför finns myndigheten Bergsstaten, jag menar så att allt liksom går rätt till....
Om Bergsstaten
Bergsstaten har till uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten leds av bergmästaren som beslutar i frågor enligt minerallagen.
Bergsstaten prövar frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. En annan viktig uppgift är att utöva tillsyn av efterlevnaden av minerallagen (1991:45). Bergsstaten informerar också om lagstiftningen och om pågående prospektering och bearbetning till företag, sakägare, myndigheter, media och allmänheten.
Bergsstaten är ett särskilt beslutsorgan som organisatoriskt tillhör Sveriges geologiska undersökning (SGU) men har en oberoende ställning avseende sin myndighetsutövning.
https://www.svd.se/a/MnLb8K/epirocs-vd-helena-hedblom-om-ordern-i-kongo-och-wallenberg
"Från Epirocs huvudkontor är det bara att ta hissen rakt ned till gruvan. En gruva som fågelvägen inte ligger mer än 3,8 kilometer från Stockholms slott.
Ljuset här nere i tunnlarna är långt ifrån optimalt men längs väggarna hänger ändå en fotoutställning som visar hur det sett ut under företagets drygt 150-åriga historia. Och strax intill står en del av de moderna maskiner Epiroc tillverkar och säljer till gruvbolag världen över.
– En bit längre ned testar vi våra nya maskiner på Stockholmsgraniten. Graniten och gnejsen gör det till ett av världens hårdaste berg säger Helena Hedblom vd för Epiroc medan vi går vidare i gruvan.
Uppe på ytan igen rör vi oss på klassisk svensk industrimark. Alldeles intill byggs nya bostäder på Nobelberget, en gammal industritomt som varit plats för jäst- och limfabriker.
Men framför allt är området basen för ett av Wallenbergsfärens viktigaste företag – Atlas Copco. Sedan 2018 är det också hemmet för Epiroc som då knoppades av från Atlas Copco och bildade ett fristående företag som säljer gruvmaskiner och annan utrustning.
Det är helt enkelt Epirocs maskiner som står för brytningen av malmen som till sist gör att gruvbolagen får fram koppar, guld, järn, platina och andra metaller som bland annat behövs när bilföretag och en rad andra industrier ska elektrifieras.
I gruvan rakt under huvudkontoret visar Helena Hedblom upp en av Epirocs minsta maskiner, en borrigg som kan användas nere i en gruva.
Uppe i styrelserummet med utsikt mot Hammarbybacken slår sig Helena Hedblom ned på ena sidan av bordet. Hon har lett Epiroc sedan 2020 men pratar om att hon arbetat i bolaget i 24 år.
Tiden på Atlas Copco flyter liksom ihop med de senaste åren på det avknoppade Epiroc.
Var det egentligen någon fördel med att knoppa av Epiroc?
– Det är en klar skillnad mellan att vara ett av fem affärsområden och att vara ett separat bolag. Vi har fått ett helt annat fokus och vi har gjort mer än 30 förvärv. Det tempot hade vi inte klarat som en del av Atlas Copco, säger Helena Hedblom.
Hur påverkar delningen ert arbete?
– Vi har fått en styrelse där flera personer har egen erfarenhet av att driva gruvor och vi har en ledning som bara fokuserar på vår verksamhet. Så vi har blivit snabbare och fått lättare att hantera teknikskiften.
Gynnas av omställningen
Att Epiroc står inför stora teknikskiften är rätt uppenbart. Hela gruvindustrin gör rejäla förändringar och det påverkar vilken utrustning gruvföretagen köper, från Epiroc eller någon av konkurrenterna.
Enligt Helena Hedblom är det tre stora trender som sätter sina spår hos gruvbolagen. Trender som i sin tur väntas öka efterfrågan på bolagets produkter och som ska få Epiroc att växa med 8 procent om året framöver.
Det finns stora behov av att få fram mer koppar och andra metaller. De behövs för alla elbilar och nya sol- och vindkraftsanläggningar som ska byggas.
Mycket av arbetet i gruvorna automatiseras. Lastfordon kan till exempel köra på egen hand.
Digitaliseringen med trådlös uppkoppling gör det enklare att planera driften, sköta underhållet med mera.
Trenderna känns igen från flera andra branscher. Men gruvindustrin påverkas också av att mer av brytningen flyttar under jord och till gruvor som blir stadigt djupare.
De enklaste fyndigheterna nära ytan har redan betats av. Ska gruvbolagen hitta mer malm som är värd att bryta tvingas de gå längre ned och det ökar kraven på utrustningen.
– Genomsnittsgruvan blir 30 meter djupare för varje år, konstaterar Helena Hedblom.
När gruvorna blir djupare är det också mer luft som måste ventileras och det har stor påverkan på utsläppen av växthusgaser. För fordonen kör längre i tunnlarna och fläktarna måste gå mycket mer för att få ut avgaserna.
– 40 procent av utsläppen som en gruva orsakar kommer från att driva ventilationen och sedan står användningen av våra maskiner för ytterligare 30 procent, säger Helena Hedblom.
Det finns med andra ord stora miljövinster att göra på ett elektrifiera gruvorna.
– Historiskt har vi alltid riktat in oss på att öka produktiviteten hos kunderna. Nu handlar det mer om att bli hållbara och det är en jättestor förändring för en industri som står för en stor del av de globala CO2-utsläppen, säger hon.
Enligt Helena Hedblom utgör förändringarna en stor möjlighet för Epiroc. Bolaget satsar mycket på att utveckla ny teknik och alla konkurrenter har inte råd att göra det.
– En del kan inte göra de stora investeringar som krävs för att hänga med i teknikracet. Så nu finns det möjlighet att få bort några av de mindre spelarna samtidigt som vi kan hålla avståndet till de asiatiska bolagen.
När du säger asiatiska, vad menar du då?
– De kinesiska bolagen alltså. De som kan dra nytta av att ha en stor hemmamarknad samtidigt som Kina köpt stora gruvtillgångar runtom i världen, säger Helena Hedblom.
Men mitt i den här entusiasmen om vad den gröna omställningen ska leda till finns det också varningstecken. Allt verkar inte gå spikrakt fram och det tydligaste exemplet är kanske att elektrifieringen av bilarna bromsats upp det senaste året.
Hur stor risk är det att omställningen inte blir av?
– Jag ser ingen risk för att den inte blir av. Vi är tvärtom helt övertygade om att den kommer att ske och vi vill visa vägen rent tekniskt. Så 2025 kommer vi att ha en fossilfri version av varje modell som används under jord. 2030 ska även maskinerna ovan jord finnas som fossilfria.
Etik en utmaning
Den som bläddrar runt bland alla rapporter och årsredovisningar som kommer från Epiroc märker ganska snart att begrepp som etik, mänskliga rättigheter, bättre säkerhet och miljö nämns rätt ofta. Alla är de centrala frågor i den gruvindustri Epiroc är del av.
Det mest uppenbara miljöproblemet är att varje gruva får stor påverkan på området runtomkring. Men i rapporteringen kommer också varningar om allt från usla arbetsförhållanden, till förorenat vatten, tvångsförflyttningar och barnarbete.
Förhållandena skiftar enormt och de påverkar Epiroc. För i en del av de 150 länder där bolaget säljer utrustning florerar korruptionen samtidigt som respekten för mänskliga rättigheter är svag.
Samtidigt har Epiroc skrivit under FN:s Global impact med regler för hur företag ska hantera mänskliga rättigheter, korruption och miljö. Bolaget är även med i Transparency International, en internationell organisation som arbetar mot korruption. Och Epirocs ledning betonar att alla anställda och leverantörer måste följa deras uppförandekod.
Ni pratar om att hålla högsta etiska standard. Hur får man till det i praktiken?
– Det handlar mycket om att utbilda våra chefer och få dem att agera när de ser något felaktigt. Vi kräver också att medarbetare, leverantörer och även kunder ska följa vår kod. Gör de inte det avbryter vi samarbetet, säger Helena Hedblom.
Fungerar det verkligen?
– Vi har bra processer på plats och hittar vi något fel agerar vi på det. Det bygger ju vårt varumärke på.
Men går det att göra acceptabla affärer i alla länder där ni är?
– Det är en svår bransch med många svåra länder. Det finns också länder där vi säger nej och valt att inte sälja överhuvudtaget. Och det finns fall där vi inte ens är med i budgivningen för att vi inte vill göra affärer med det företaget.
Sedan betonar Helena Hedblom att hon och resten av ledningen reser väldigt mycket. Både för att ha kontakt med kunderna och för att märka av om något håller på att gå fel.
Ibland hamnar Epiroc ändå i svåra lägen. Som när bolaget i september förra året fick sin största order hittills.
Den kom från Kamoa Copper i Demokratiska republiken Kongo som beställde gruvtruckar, lastare och borriggar för närmare 700 miljoner kronor. Utrustningen ska användas vid Kamoa-Kakulagruvan som beräknas bli en av världens största koppargruvor.
Gruvan drivs gemensamt av kanadensiska Ivanhoe Mines, kinesiska Zijin Mining och den kongolesiska staten.
Demokratiska republiken Kongo är ett stort land. Det är också ett land som hamnar på plats 158 av 180 när Transparency International rangordnar världens länder efter graden av korruption. Och Human Rights Watch beskriver situationen för mänskliga rättigheter som ”förskräcklig”.
Kan man som företag vara i ett sådant land?
– Med våra svenska värderingar kan vi göra skillnad. Vi skapar arbetstillfällen, betalar löner och gör arbetsmiljön säkrare. Alternativet är att en mer tveksam spelare gör affären och då kan inte vi vara med och påverka, säger Helena Hedblom.
Kund i Kongo granskad
I en granskning som människorättsorganisationen Amnesty International i höstas publicerade ihop med en lokal organisation ligger delar av gruvindustrin bakom omfattande tvångsförflyttningar, hot och övergrepp mot lokalbefolkningen i ett stort område i sydöstra delen av landet.
När det gäller just Kamoa-Kakulagruvan påpekar organisationerna att de som tvingades bort från sina hem fick usla ersättningsbostäder. Varken el eller vatten drogs fram och toaletterna fick inget avlopp.
Kamoa Copper har i ett skriftligt svar till Amnesty-rapporten uppgett att de nyligen tillsatt ett program för att granska hur förflyttningarna görs och hur levnadsförhållandena kan förbättras. De uppger också att de ser till att familjerna får vatten till sina nya bostäder men att det ibland kan vara svårt med elen i de områden där det inte finns elnät.
Hur ser du på uppgifterna att er kund beter sig så här?
– Det här är en toppmodern gruva och jag har träffat ledningen många gånger under många år. Vi gör ju våra bedömningar av kunderna och har känt oss trygga med det.
– Men när det kommer fram ny information då måste vi ta det med oss och undersöka det. För det här var ju ny information för oss
Hur ser du på att de ska ha fått så bristfälliga bostäder?
– Det får vi ju titta på och det gör vi nu. För det hade vi inte fångat.
Vad innebär det att ni tittar på det?
– Vi har ju en dialog med vår kund i det här fallet så att vi förstår vad som hänt. Vi har inte faktaunderlaget än men det är min uppfattning att gruvbolaget tar det väldigt seriöst och försöker fixa det, säger Helena Hedblom.
Nere i gruvan under huvudkontoret visar Helena Hedblom upp en del av företagets nyaste borrkronor för gruvindustrin.
Nere i gruvan under huvudkontoret visar Helena Hedblom upp en del av företagets nyaste borrkronor för gruvindustrin. Foto: Lisa Arfwidson
Så ni räknar med att de rättar till det här?
– Ja, skulle det fastställas att det finns fog för kritiken räknar vi med att de rättar till det. Det är rätt att vara på plats och ha den här dialogen. Alternativet är ju att inte vara på plats och kunna se de här grejerna. Då kan vi heller inte påverka och det är inte rätt väg att gå.
Helena Hedblom påpekar också att just i det här fallet handlar det om ett riktigt stort gruvföretag som till exempel i sin sydafrikanska verksamhet satsar mycket på att elektrifiera. Men de arbetar även i geografiska områden där andra, oftast mindre, företag finns på plats och de kan agera på andra sätt.
Rent generellt, vad gör ni om en kund beter sig på det sättet och inte verkar ändra sig?
– Då tar vi ett beslut om att avveckla.
Plats i Wallenbergs innersta
Tillbaka ner i gruvan igen. 20 meter under marknivån visar Helena Hedblom upp bolagets nya borrkrona med ett diamanthölje som gör att den lättare tar sig igenom berget.
Sedan passerar vi en av Epirocs minsta maskiner. En borrigg som används för att hitta nya fyndigheter.
Det är alldeles tydligt att hon är stolt över bolaget. Eller snarare över svensk industri i allmänhet.
Det passar nog bra för Helena Hedblom har även fått en plats högt upp i Wallenbergsfären. Vid sidan av kusinerna Marcus och Jacob Wallenberg är hon en av sex ledamöter i Wallenberg Investments, ett företag som har till uppgift att, som det heter, förvalta och utveckla Wallenbergstiftelsernas tillgångar.
Det är ett arbete på strategisk nivå som påverkar stora delar av det svenska näringslivet. Och som dessutom har betydelse för att en massa forskningspengar delas ut.
– Jag har en passion för svensk industri och nu har vi en fantastisk möjlighet med den gröna omställningen. Även om vi är ett litet land har vi väldigt starka bolag. Men vi måste vara snabbare än resten av världen om vi ska kunna utnyttja den möjlighet omställningen ger.
Mäktigaste kvinnan i näringslivet
Helena Hedblom är född 1973 och civilingenjör i materialteknologi från KTH. Tidigare i år utsågs hon av Dagens industri till Näringslivets viktigaste kvinna.
Helena Hedblom sitter med i styrelsen för Stora Enso och Wallenberg Investments. Det senare förvaltar tillgångar som Wallenbergsfärens stiftelser har.
Stiftelserna kontrollerar även en stor del av investmentbolaget Investor som i sin tur har stort aktieägande i flera tunga svenska industriföretag, bland andra Epiroc.
Investor äger aktier motsvarande 17 procent av kapitalet och 23 procent av rösterna i Epiroc och är därmed den överlägset största ägaren.
Från början av 2020 har Epirocs börskurs stigit brant. Den ökade från omkring 100 kronor till drygt det dubbla två år senare. Sedan dess har aktien gått ned något men ligger fortfarande över 200 kronor.
Stort i Örebro
Epiroc hade under 2023 en försäljning på 60 miljarder kronor och gjorde en nettovinst på 9,5 miljarder kronor.
Under de senaste fem åren har försäljningen växt med 50 procent.
Bolaget har omkring 20 000 anställda. Av dem finns 3 500 i Sverige, bland annat i Örebro där Epiroc har en stor anläggning.
Intäkter per region/land 2023:
Nordamerika: 15 428 mkr
Sydamerika: 8 471 mkr
Afrika/Mellanöstern: 9 900 mkr
– varav Kongo: 1 745 mkr
Asien/Australien: 17 918 mkr
– varav Kina: 2 372 mkr
Totalt Epiroc Group: 60 343 mkr"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.