Ann Linde & Georgien 2019
2024-07-04
https://www.svd.se/a/Oo8kpV/testet-ingav-hopp-sen-blev-det-brak-om-svenska-pengar
"Ett telefonsamtal och ett test från Ann Linde ingav hopp. Men fem år senare blir det bråk om ”svenska pengar” och den georgiska regeringen tycks spela Putin i händerna.
Ann Linde knappade in direktnumret till den georgiske utrikesministern och ringde upp. Mycket av kontakten med andra länder sköttes av diplomater, men inte den här gången.
Nu gällde det en film.
– När det bränner till så behöver ministrar kunna ringa till varandra, säger hon.
Året var 2019, Ann Linde var Sveriges socialdemokratiska utrikesminister och hennes georgiska kollega David Zalkaliani tyckte om att prata. Hon också. Så samtalet varade säkert i en timme.
De pratade om det svenska oscarsbidraget ”And then we danced”, en skildring av två georgiska män som utforskar en romantisk och sexuell relation. Gaytemat var kontroversiellt i Georgien, filmen fördömdes av nationalkonservativa krafter och visningarna i huvudstaden Tbilisi hotades av protester.
Ann Linde bad Zalkaliani att agera och säkerställa att filmen kunde visas.
För den svenska utrikesministern var det hela ett test: vill den georgiska regeringen gå med i EU eller inte?
– Vi hade en lång, lång diskussion. Jag sa: det här är ett test på om den georgiska regeringen ställer upp på EU:s värderingar eller inte. Till slut sa han ”jag ska se vad jag kan göra”.
Den georgiska regeringen klarade ”testet”.
Filmen kunde visas med polisbeskydd efter inrikesministeriets krav. Ann Lindes telefonsamtal var helt avgörande för det, enligt henne själv.
Det här berättar hon fem år senare i Anna Lindhs rum på Socialdemokraternas huvudkvarter på Sveavägen 68.
Minnet visar hur mycket som har hänt i Georgien.
När hon besökte landet i vintras, för tankesmedjan National democratic institutes räkning, uppmanade hon återigen regeringsföreträdare att backa upp landets hbtq-rörelse. Men den här gången möttes hon av ovilja och lagförslag i totalt motsatt riktning.
Så betyder det att den forna sovjetrepubliken ger upp om EU?
”Den kallas för ryska lagen”
Det lilla landet mellan Turkiet och Ryssland står och vacklar mellan väst och öst.
Flera undersökningar visar att en stor majoritet av befolkningen, mellan 80 och 90 procent, vill gå med i EU. Den georgiska regeringen ansökte om medlemskap 2022 och året därpå beviljades landet kandidatstatus.
Men så sent som förra veckan varnade EU:s utrikeschef Josep Borrell för att dörren är på väg att stängas igen.
Under våren har den georgiska regeringen, bestående av partiet Georgisk dröm, lagt fram flera kontroversiella lagförslag. Nyligen klubbades den så kallade agentlagen. Den innebär att organisationer och medier, som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet, ska registreras som ”utländska agenter”.
De berörda riskerar att bötfällas, granskas och få sina tillgångar beslagtagna. Kritiker kallar det ett sätt att tysta civilsamhället, likt i Ryssland.
Tiotusentals georgier har demonstrerat på Tbilisis gator.
– Den kallas för ”ryska lagen” eftersom den hämtar inspiration från Ryssland, säger den svenska bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssell (M).
Kvinnan var ”utländsk agent”
Han kallar motiven bakom lagen för absurda. Redan i vintras kritiserade den georgiske talmannen civilsamhället och slog fast att ”varken ryska, svenska eller amerikanska” pengar ska blandas in i georgisk politik.
– Det är en retorik om att andra länder, däribland Sverige, har syften som vi inte har. Som att ta över Georgien. Det stämmer inte, säger Johan Forssell.
Sverige är en av de största biståndsgivarna till Georgien. I år handlar det om runt 200 miljoner kronor och drygt en tredjedel går direkt till civilsamhällesorganisationer. Nyligen sköt Johan Forssells regering till ytterligare 11 miljoner.
– Vi kommer att fortsätta ge omfattande stöd till det georgiska civilsamhället. Det blir nu viktigare än någonsin.
Georgien hör hemma i EU, anser bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssell (M).
Ministern besökte Tbilisi i maj. På plats i huvudstaden pratade han med representanter från civilsamhällesorganisationer som får stöd från Sverige.
– Jag träffade en kvinna som berättade hur hon hade fått bilder på sig själv tapetserade på många ställen runt om i Tbilisi. Det var hennes ansikte och budskapet att hon gick utländska makters intresse, att hon var en ”utländsk agent”.
Johan Forssell mötte också den georgiska premiärministern och utrikesministern. De sa då, berättar Forssell, att planen fortfarande är ett EU-medlemskap. Den svenske ministern replikerade då att den georgiska regeringen, med den nya lagen, rör sig i rakt motsatt riktning
– Det ville jag att de skulle fundera kring, och jag var väldigt tydlig med det.
För Sverige och EU är det viktigt att Georgien inte vänder sig mot Putins Ryssland, som sedan 2008 ockuperar en femtedel av landet.
– Vi stödjer det georgiska folkets vilja att fortsätta vända sig mot Europa och inte blicka mot Moskva. Ryssland tar alla chanser att flytta fram sina positioner.
”Maktfullkomligt – kopierar Ryssland”
På Sveavägen 68 sitter Ann Linde och scrollar på sin ipad.
Den före detta utrikesministern analyserar resultat från undersökningar som gjorts på uppdrag av International Republican Institute. Som att motståndet mot Ryssland är stort hos den georgiska befolkningen.
Ann Linde tror inte att den georgiska regeringens agerande handlar om att blidka Putin, även om det är en konsekvens.
– Det handlar inte så mycket om vad Ryssland vill, utan om makten i Georgien. Partiet Georgisk dröm har blivit mer och mer maktfullkomligt och kopierar saker från Ryssland när det kommer till att inskränka rättigheter för civilsamhället och särskilda grupper.
Ann Linde tror att den georgiska regeringen – trots massiva demonstrationer – kan bli återvald i höstens val.
Ann Linde tror att den georgiska regeringen – trots massiva demonstrationer – kan bli återvald i höstens val. Foto: Judit Nilsson
I höst går Georgien till val och Ann Linde tror att regeringen har goda chanser att bli återvald, trots att landet förs iväg från EU i strid mot folkviljan. Oppositionen är fragmentiserad och opinionsmätningar pekar mot det.
Men också hbtq-frågan spelar roll, tror Ann Linde.
Den georgiska regeringen har presenterat ett antal lagförslag som ska förbjuda ”hbtq-propaganda”. Däribland förbud mot sammankomster ”som syftar till att popularisera samkönade familjerelationer”. Enligt Linde handlar det om strategi inför valet.
– Georgisk dröm vet att det är väldigt populärt att slå ner på hbtq-communityn."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.