Carl Norberg - Palanthir
Start
Arkiv
Själsligt
Vägen hit
Om Carl
Uppklädda & Bakomstående Kärnvapenavskräckning
2024-06-23
Ryssland reviderar doktriner om kärnvapenanvändning...
https://www.svd.se/a/0VG3nJ/ulf-kristersson-vi-star-bakom-natos-karnvapenavskrackning
"I Nato vrider Ulf Kristersson blicken mot Atlanten – vägen där artikel fem-hjälp kan komma om Ryssland anfaller vid Östersjön. Som medlem har Sverige en röst på toppmötet i juli. Den kommer att säga att Ukraina har en självklar plats i alliansen.
BODØ Tre nordiska ledare stövlar ut på kajen i torrdräkter och stora glasögon och för tanken till de tecknade figurerna minionerna. Sveriges statsminister Ulf Kristersson stannar till och fotar journalisterna som riktar sina kameror mot honom.
– Jag hämnas! Ni ser faktiskt också roliga ut, ropar han.
Väl på ribbåten sätter sig Finlands president Alexander Stubb på förarplatsen och skojar om att det är han som ska köra. Färden ska gå förbi världens kraftigaste malström, Saltstrauma, utanför Bodø i Nordnorge och vidare till ett möte i norska försvarsmaktens operativa högkvarter, FOH. Norges statsminister Jonas Gahr Støre har bjudit hit Kristersson och Stubb på ”teambuildning”. Sedan i mars är de alla med i Nato.
På mindre än ett dygn hinner trion förutom ribbåtturen och mötet i FOH ta en gemensam tidig joggingtur och äta middag under en tur med den norska kustbevakningens skepp Svalbard. För utanför Bodø sträcker Atlanten ut sig. Och på andra sidan, i Washington, kommer Sverige om tre veckor för första gången delta som medlem på ett Natotoppmöte.
”Strategisk korridor” i Nordkalotten
Det är just insikter om Atlanten som Ulf Kristersson tar med sig från dygnet i Nordnorge. Under processen att ansluta till Nato var allt fokus österut, mot Finland. Som fullvärdig medlem blir samarbetet med Norge allt starkare.
– Vi brukar titta på kartan och då ser vi Östersjön. Jonas Gahr Støre tittar på kartan, och då ser han Atlanten.
Geografin blev ”tydlig” under mötet i Bodø.
– Händer något riktigt allvarligt kring Östersjön kommer hjälpen per definition söderifrån eller västerifrån. Från Atlanten, in i Norge, genom Sverige och in mot Östersjön.
Ländernas försvarsministrar var med på mötet och har nu fått i uppdrag att titta på hur man kan skapa en ”strategisk korridor” i Nordkalotten. Från Norges kust genom Sverige till Finland. Kristersson talar om att Sverige, Norge och Finland är vana att tänka på sig själva som avlånga länder från norr till söder, men att det nu gäller att tänka annorlunda.
– Det är korta avstånd, men det finns svagheter. Vi har aldrig ägnat mycket möda åt de här öst-västliga transportlederna.
Att skapa korridoren handlar delvis om frågor om det finns infrastruktur för både militärt och civilt försvar.
– Klarar broarna av det man måste frakta? Kan man frakta stridsvagnar?
Vet ni inte det redan?
– Jo, man kan nog säga att vi vet ganska mycket. Men det händer också hela tiden saker inom militärt materiel till exempel. Jag tror att vi har svagheter och dem bör vi göra något åt.
Gemensamt ansvar
Försvarsministrarna ska också titta på hur sårbar vägen genom länderna är när det gäller civilt försvar.
– Hur känsliga är vi för att civil infrastruktur förstörs längs de här rutterna? Är det så att någonting förstörs i Norge så får vi inte fram saker i Sverige.
Ytterligare en faktor bidrar till att fokus riktas mot Nordkalotten. Två år efter den storskaliga invasionen av Ukraina rustar Ryssland i Arktis.
– Norge har varit väldigt fokuserat på det. Med Sverige och Finland i Nato blir det ett gemensamt ansvar.
Samarbetet med Finland, som sträcker sig långt tillbaka i tiden, har handlat mycket om Östersjön – på och under ytan. Med Natosamarbete med Norge läggs förutom Atlanten också luften till i form av flygstridskraft.
– Vi breddar från Östersjön till att också tänka mera västerut, och därmed understryker vi det transatlantiska i detta, säger Ulf Kristersson.
Norges statsminister Jonas Gahr Støre säger till SvD att han är nöjd med mötet.
Norges statsminister Jonas Gahr Støre säger till SvD att han är nöjd med mötet. Foto: Judit Nilsson
På Natomötet i Vilnius förra sommaren fick Sverige nöja sig med att sitta utanför beslutsrummen. I Washington i juli har Sverige varit medlem i fyra månader och därmed vägs landets röst in på samma sätt som de andra 31 staterna i konsensusorganisationen. Men det är ingen revanschlysten svensk statsminister som packar väskorna för Washington.
– Lite ödmjukhet på det första mötet är klädsamt.
Varför då?
– Vi har fortfarande en del att komma in i. Vi har varit tydliga med att vi tar med oss våra förmågor in i Nato, det är vi inte blyga med. Men hur samarbetet fungerar och så, där tycker jag att det finns skäl att ha höga ambitioner men också lyssna en del på andras erfarenheter.
Ulf Kristersson har kluvna känslor inför mötet.
– Det känns bra men alla vet att det kommer att handla mycket om Ukraina. Så det är inte någon tillställning där man firar, utan det är ganska bekymmersamma frågor.
Ukrainas plats i Nato
De 32 länderna ska bland annat besluta kring generalsekreteraren Jens Stoltenbergs plan att Natoländerna ska förbinda sig om ett ekonomiskt stöd till Ukraina på minst 40 miljarder euro om året. Han vill även att Nato tar över delar av samordningen i den så kallade Ramsteingruppen, kontaktgruppen för Ukrainas försvar, som i dag leds av USA. Ungern har tidigare blockerat förslaget, men lovade förra veckan att släppa igenom det mot löfte om att landet skulle undantas planerna.
– Kan vi kan enas om ytterligare stöd till Ukraina? Kan vi enas om en färdväg för Ukraina in i Nato? Det är stora frågor som nästan bara hämtar sin näring ur att Ukraina befinner sig i krig.
Sveriges linje på toppmötet är att stötta Stoltenbergs planer för stöd till Ukraina. Och att Ukraina på ”lagom lång sikt” har en självklar plats i Nato.
– I Nato ska vi enas om en väg som ger tillräcklig trygghet för Ukraina att veta att dom kommer att bli en del av Nato.
DCA-avtal kritiseras
Dagen innan Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonson flög till Bodø trädde DCA-avtalet i kraft genom ett klubbslag i Sveriges riksdag. Det ger USA rätt att ha militär personal och förvara militärt materiel på 17 militärbaser runt om i Sverige. Ett av argumenten för ett avtal handlar just om den transatlantiska länken. Vid ett anfall som aktiverar Natos artikel fem kan hjälpen komma snabbare om USA redan finns på plats.
För om en hel ocean skiljer Skandinavien från Natos viktigaste land USA, ligger ryska Kolahalvön mycket nära Norge och inte heller långt från norra Finland och Sverige. På Kolahalvön och på ubåtar utanför dess kust finns världens största koncentration av kärnvapen. Det får journalisterna som bevakar ledarnas teambuildning veta på en rundtur i försvarshögkvarteret, en labyrint av fönsterlösa korridorer och rum med vägar prydda av fantasieggande militära och marina antikviteter och minst en uppstoppad örn, under Mjønesfjellet. Här förlorar förstagångsgäster snabbt uppfattning om världen utanför, trots att den på norskt manér bjuder på vidunderliga vyer med fjord och fjäll. Bergrummet stod klart på 1950-talet, och ska stå emot ett kärnvapenanfall.
Sveriges DCA-avtal har kritiserats för att inte uttryckligen ta upp att Sveriges linje kring att det inte ska finnas kärnvapen i landet under fredstid ska respekteras – något som både Norge och Danmark har skrivningar kring i sina DCA-avtal. Enligt folkrättsprofessor Pål Wrange är det inte säkert att Sveriges avtal utesluter att USA får placera kärnvapen utan svenskt samtycke.
Kärnvapenfrågan
Ulf Kristersson har tidigare sagt att frågan om kärnvapen på svensk mark kan komma att omprövas i krigstid.
Är krigstid bara om Sverige anfalls, eller om något land i vårt närområde anfalls eller kan det handla om ökade spänningar?
– Om artikel fem aktualiseras blir Nato indraget i en väpnad konflikt. Men i vår tid kan det ske så många de facto krigslika saker under en lång tid innan vi vet om det är ett krig.
Kristersson vill inte spekulera i exakt vilket läge Sverige skulle ändra sin hållning om att inte ha kärnvapen, men enligt honom är det Sverige som avgör om det ska finnas kärnvapen inom landets territorium även om det råder krigstid.
– Formuleringen om krigstid var egentligen bara ett konstaterande om att vi är tydliga i att vi kommer inte ha kärnvapen på svensk mark under fredstid. Det har alla som står bakom Natomedlemskapet enats om och det gäller.
Sen kommer ett men:
– Vi går in i Nato utan förbehåll och att vi kommer delta i allt Nato gör, inklusive att stå bakom Natos kärnvapenavskräckning.
Utan förbehåll
Hade Sverige skrivit in ett förbehåll mot kärnvapen i Natopropositionen hade alliansen kunnat uppfatta Sverige som en tvehågsen medlem, enligt Ulf Kristersson. Och Natos avskräckande förmåga är viktig. Han ger ett exempel, som handlar om hur Ukraina och Georgien deklarerade att de ville gå med i Nato på 00-talet. På ett Natomöte i Bukarest 2008 fick de visserligen klartecken från försvarsalliansen – men ingen plan om hur de skulle ansluta.
– Jag har hittills inte träffat en enda person som tror att Ukraina skulle ha blivit angripet om landet hade varit medlem i Nato. Och därför finns det också en viss eftertankens kranka blekhet i Natokretsen kring varför inte Ukraina kom med då."
Dela på Facebook
Dela på Twitter
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Bli månadsgivare
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.
«
Välövat Mottagande
SMHI Söker Väderobservatörer
»
Carl på social media
Visit our Facebook
Visit our Twitter
Visit our RSS feed
Patreon
Här kan du visa ditt stöd genom att
bli månadsgivare på Patreon
.
Swish
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.
De Fria
Besök folkrörelsen
som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin
facebook
pinterest
youtube
rss
twitter
instagram
facebook-blank
rss-blank
linkedin-blank
pinterest
youtube
twitter
instagram