Fransk Inrikespolitik I SvD
2024-06-16
https://www.svd.se/a/GyQVAJ/valet-i-frankrike-sa-kan-le-pen-och-bardella-paverka-ukraina
"Ett politiskt inbördeskrig i militära stormakten Frankrike riskerar att få omedelbara effekter för Ukrainakriget. Särskilt om nästa franska utrikesminister blir Putinvänlig – och måste möta Rysslands Sergej Lavrov.
Varken Macrons premiärminister eller närmaste rådgivare i Elyséepalatset visste vad som skulle hända. Bara en handfull närstående var invigda i draget.
Fransmännen bänkade sig vid niotiden på söndagskvällen framför sina skärmar för att lyssna på presidenten. Nu skulle han kommentera sitt nederlag i EU-valet. Kommentatorerna förutspådde att Emmanuel Macron skulle dra det vanliga försvarstalet:
”Jag har förstått er. Jag lyssnar på er. Nu ska regeringen söka bredare lösningar”. Eller på sin höjd:
”Jag ska stöpa om regeringen”.
Men ingen verkade ha väntat sig det här. Just när den franska, Putinvänliga ytterhögern har som mest vind i seglen – då utlyser landets president ett nyval. De invigda i hemligheten kunde räknas på ena handens fingrar.
Halva väljarkåren röstade på ett parti på ytterkanten, till vänster eller höger. Statschefen hade fått nog och krävde nu ett tydliggörande från fransmännen vad de egentligen vill. Ställa dem mot väggen helt enkelt.
– Jag fruktar inte alls att det värsta ska hända. Jag är optimist, sade presidenten under en presskonferens i veckan.
De experter som SvD talat med delar inte Macrons tillförsikt.
EU:s sista stora militärmakt
– Det är totalt oansvarigt att göra så här, just nu, mitt i det världsläge som vi har i dag och med den roll som Frankrike har i Ukrainakriget, säger Samantha de Bendern, analytiker vid bland annat Chatham House, till SvD.
Efter den liberala regeringsmajoritetens katastrofresultat i EU-valet valde Frankrikes president alltså att upplösa Nationalförsamlingen och utlysa nyval inom rekordkorta tre veckor.
”Det är totalt oansvarigt att göra så här, just nu”
För första gången i Frankrikes moderna historia har både ytterhögern och yttervänstern en matematisk möjlighet att ta regeringsmakten. Det skulle kunna leda till ett samregerande, en sorts politiskt inbördeskrig i Frankrike, där en statschef och en regeringschef har diametralt motsatt syn på världsordningen.
Presidenten skulle fortsätta vara chef des armées, ÖB, för att hårdra. Det förklarar Thomas Gomart, direktör för IFRI, institutet för internationella relationer i Paris. Det är i sig en långtgående och solitär makt i EU:s sista stora militärmakt.
”När det blir tal om att leverera Mirage 2000-flyg eller medeldistansrobotar så kan de vägra”, säger en expert.
”När det blir tal om att leverera Mirage 2000-flyg eller medeldistansrobotar så kan de vägra”, säger en expert. Foto: Polaris
Trots att Frankrike är ett medelstort land kan deras atomubåtar eller hangarfartyg nå till alla platser på jorden. Deras militära satelliter backar upp en kärnvapenarsenal som ska tvinga motståndare till eftertanke innan de attackerar Frankrike – eller rent av deras allierade. Frankrikes försvarsmakt kan slå ut måltavlor i såväl cyberrymden som fientliga satelliter ovan jord. Dessutom beskrivs beslutsgången som blixtsnabb, för en västerländsk demokrati:
– Presidenten kan ensam besluta att skicka trupp inom loppet av några timmar. Vi fick exempel på det i Mali 2012 och har även sett det på annat håll, säger Thomas Gomart.
När jihadister i Mali var nära att storma huvudstaden Bamako flögs fransk militär in rekordsnabbt och lyckades mota bort dem – i vad som senare skulle bli ett lågintensivt och långvarigt ökenkrig.
När en fransk president fattar ett sådant beslut kan de folkvalda hållas utanför beslutsprocessen i flera månader. Men presidentens absoluta maktattribut ryms i en nyckel som han har runt halsen och i den väska som aldrig lämnar hans närhet: koderna till Frankrikes kärnvapenarsenal. De tilldelas varje nyvald president i kommandocentralen Jupiter, tiotals meter under presidentpalatset.
Liksom för USA:s president finns alltid den röda knappen några steg, bakom statschefen, i händerna på en hög militär.
– Här finns inte skuggan av någon konstitutionell oklarhet. Användandet av kärnvapen är presidentens beslut och ingen annans, säger Samantha de Bendern.
Det är den nyckeln som ytterpolitikern Marine Le Pen trånar efter, inför presidentvalet 2027. Men redan i början på juli detta år kan hennes påläggskalv, den 28-årige partiledaren Jordan Bardella, förfoga över en ansenlig militär makt om han blir ledare för Frankrikes regering och får en majoritet i parlamentet.
”Regeringen bestämmer och styr nationens politik. Den har förvaltningen och de väpnande styrkorna till sitt förfogande”, står det i den franska konstitutionen.
Om nästa försvarsminister är en politiker med Putinvänlig inställning så blir situationen än mer komplicerad.
Strypta vapenleveranser till Ukraina
Frankrikes president Emmanuel Macron skapade stora rubriker när han för några månader sedan sade att han inte uteslöt att skicka fransk militär på marken till Ukraina. Uttalandet presenterades dels som en möjlighet – och dels som en så kallad ”strategisk dimma”. Rysslands president ska inte kunna vara säker på hur långt Väst är redo att gå i försvaret av Ukraina.
Nu riskerar dimman i stället gå över till stormvarning.
– Situationen har blivit helt oförutsägbar. Det är skrämmande, säger Gérard Araud, tidigare fransk ambassadör i Washington (under Trump) och i dag knuten till tankesmedjan Atlantic Council.
En regeringschef från Le Pens parti skulle kunna förhala och motsätta sig budgetanslag, hans försvarsminister kan motsätta sig trupper på marken. Eller för den delen vapenleveranser till Ukraina, exempelvis stridsflyg.
– När det blir tal om att leverera Mirage 2000-flyg eller medeldistansrobotar så kan de vägra och säga: ”nej, vi vill verka för fred i stället”, säger Gérard Araud till SvD. Det vill säga tvinga Ukraina till vapenvila, med indragna vapenleveranser.
Överkörd av Lavrov?
Om Frankrikes nästa utrikesminister kommer från det Putinvänliga Nationell samling (RN) så är det inte otroligt att den ministern kommer att ha ett möte med Rysslands motsvarighet, Sergej Lavrov, redan under FN-sessionen i New York i september, tror han. Gérard Araud fruktar för följderna:
– Nationell samling är ett parti som lider en total brist på diplomatisk kompetens. Det finns inga sådana tillgångar i deras parti, säger han.
Om sedan Donald Trump skulle vinna valet i USA så skulle situationen bli än mer komplicerad för EU, tror han. Marine Le Pen ligger Trump nära i tänkesättet.
SvD har till den här artikel bett om en kommentar från hennes närmaste stab, men inte fått återkoppling. Men inför det franska presidentvalet 2022 sade hon till oss i en intervju:
– Biden är som Trump, fast mer hycklande och mindre transparent. Trump hade sina fel, men han var åtminstone tydlig. Han sade vad han gjorde och gjorde vad han sade. Det är verkligen inte fallet med Biden. De som gjorde allt för att stötta Biden borde verkligen ångra sig idag, sade Marine Le Pen.
Delar misstroendet mot Nato
De båda politikerna delar ett grundmurat misstroende mot Nato.
– Det gäller även extremvänstern om de skulle komma till makten i ett nyval, säger Thomas Gomart, direktör för IFRI.
Frankrikes president Emmanuel Macron förklarade i veckan behovet av nyval som ett nödvändigt klargörande i en situation där halva väljarkåren i EU-valet röstade på partier på den ena eller andra ytterkanten.
Le Pens Nationell samling har länge haft som uttalat mål att Frankrike ska dra sig ur de ledande instanserna i Nato.
– Har vi då ett parlament som domineras av vad vi kan kan kalla röd-bruna folkvalda så blir situationen väldigt komplicerad, säger Samantha de Bendern.
– Det är två ytterligheter som båda har starka sympatier för Putin, hävdar Thomas Gomart.
Kan påverka samarbete inom vapenindustri
Vad som skulle ske i ett framtida, värsta scenario där Ryssland attackerar ytterligare ett land som Estland eller Moldavien vågar ingen av de tre experterna spekulera i.
– Samtidigt så vet vi inte heller hur Donald Trump skulle reagera i en sådan situation. Han är ju totalt oförutsägbar, säger Samantha de Bendern.
Ett område där hon tror att en regering ledd av Nationell samling skulle kunna förvåna är inom det europeiska samarbetet för vapenindustrin.
– Till skillnad från polacker som köper all materiel i USA så vill Nationell samling värna om den europeiska (och franska) vapenindustrin, säger Samantha de Bendern.
Försvarsbudgeten vill de också höja från dagens två till tre procent av BNP."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.