Protestgynnad Trump I DN
2024-05-02
https://www.dn.se/varlden/karin-eriksson-den-har-gangen-kan-trump-gynnas-av-protesterna/
"Ännu en gång skakas presidentvalet i USA av massprotester. Ännu en gång heter motkandidaterna Donald Trump och Joe Biden.
Men där upphör likheten med valåret 2020.
Det är bara några hundra meter från Vita huset till St John's Church i Washington, en vandring som är en del av USA:s moderna politiska historia. Den 1 juni 2020 poserade den dåvarande presidenten Donald Trump utanför kyrkan med en svart, uppochnedvänd bibel, nästan som en exorcist som ville driva ut demonstranterna från USA:s huvudstad.
Det var mindre än en vecka efter afroamerikanen George Floyds död vid en polisinsats i Minneapolis och miljontals amerikaner deltog i protester mot rasism inom poliskåren i USA. Trump uppmanade delstaternas guvernörer att ta kommando och ”dominera gatorna”. Annars skulle han skicka in militär för att, som han sa, ”lösa problemen”. Utanför Vita huset skingrades fredliga demonstranter med tårgas och gummikulor.
Nu drabbas USA återigen av massprotester och Donald Trump tävlar med Joe Biden om presidentposten en andra gång. Det är bäddat för en repris av de auktoritära budskapen. Den här gången kan Trump lyckas bättre.
Det är bäddat för en repris för de auktoritära budskapen. Den här gången kan Trump lyckas bättre.
För fyra år sedan var han tvungen att kliva fram. Han var ledaren i Vita huset med det yttersta ansvaret för landet, och USA befann sig i en allvarlig situation. På många platser hade demonstrationerna urartat i plundring och våld. Trump hade lovat sina väljare att stoppa ”det amerikanska blodbadet” och vara en president för lag och ordning.
Trumplägret hoppades på en upprepning av 1968. Då vann republikanen Richard Nixon presidentvalet på löften om att upprätta lag och ordning, efter en vår och sommar präglad av social oro, med protester mot Vietnamkriget och segregationen och flera politiska mord.
Men Trump missbedömde situationen. Hans attacker på demonstranterna uppfattades som ett angrepp mot yttrandefriheten. USA:s högsta militära chef, generalstabschefen Mark Milley, gick senare ut och bad om ursäkt för att han medverkat vid Trumps pressträff och gett intrycket av att militären lade sig i inrikespolitiken.
Trump underskattade det vid den tiden ganska breda stödet för protesterna mot rasism och polisbrutalitet. Där och då betraktades Black lives matter-rörelsen inte som radikal. Även en republikan som Mitt Romney kunde delta i protesttågen. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden visade sin respekt för USA:s svarta befolkning genom att fysiskt gå ned på knä. Stödet bland afroamerikanerna bidrog till hans valseger.
Nu är Biden inte bara fyra år äldre och stelare i benen. Han är också USA:s överbefälhavare. Om det uppstår social oro så är det hans problem. De omfattande protesterna vid universiteten riktas mot den sittande demokratiska regeringens Israelpolitik.
Demonstrationerna är också mycket svårare att hantera för Demokraterna som parti. Vreden och förtvivlan över att amerikanska bomber dödar barn i Gaza är en sak. Det finns en utbredd besvikelse bland amerikanska araber och muslimer i viktiga vågmästarstater som Michigan och Wisconsin, och den kan få stor betydelse för USA-valet om ett halvår.
Men när judiska studenter utsätts för grov antisemitism – när studentledare säger att ”sionister inte förtjänar att leva” – blir diskussionen om offer och förövare minst sagt mer komplicerad.
Vänstern i USA tampas också med besvärliga frågor om cancelkultur och yttrandefrihet. Samtidigt har högern ett starkt behov av att relativisera stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Då kommer tisdagens bilder från ockupationen av Hamilton Hall på Columbia-universitetet i New York väl till pass.
Man kan tycka att det är skillnad på å ena sidan studenter som krossar glas på en universitetsbyggnad och å andra sidan Trumpanhängare som försöker bryta sig in i kongressen för att förhindra ett fredligt maktskifte. Men det finns likheter också.
På onsdagsmorgonen toppade New York Times sajten med en artikel om hur New York-polisen sliter ned den palestinska flaggan och hissar det amerikanska stjärnbaneret på ett campus i New York. Men den här gången är det inte bara högermedier som har rubriker om kaos och vandalisering i demonstrationernas spår. Från UCLA i Los Angeles kommer rapporter om sammandrabbningar med motdemonstranter och det är oroligt på många platser.
Trumpanhängarna kan raljera över ”fredliga protester”.
Och Trump kan upprepa sitt favorituttryck för valåret 2024 – varningen om ”blodbadet”.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.