Monetär Psykologi Utan Faktiskt Vetande
2024-05-01
https://www.svd.se/a/8qldWQ/jenny-jagerfeld-ekonomiska-skript-paverkar-var-psykiska-halsa
"Första gången en klient sökte terapi och tog upp pengar som sitt primära problem blev jag överraskad. Pengar hade såklart kommit upp i andra samtal, men då mer sekundärt, som en del i annan, större utmaning. Som det par jag träffade som hade olika syn på allt – även på vad som var rimligt att lägga pengar på. Eller som tjejen vars välbeställda vänner utgick ifrån att hon också hade råd att beställa champagne eller lägga 7 000 på en möhippa.
Men i det här fallet var det specifikt ekonomi som min klient sökte för. Hen var undvikande i alla frågor som rörde pengar. Hen betalade inte räkningar i tid, trots att hen hade pengar, bokade resor i sista minuten fast att det blev dyrare och fick ångest vid inköp åt sig själv.
Jag kände mig lite vilsen inledningsvis. Jag hade inte tänkt att pengar var ett ämne för psykoterapi. Det var knappast något som ingått i psykologutbildningen. På ett sätt skulle jag ju såklart kunna förhålla mig på samma sätt som i övrig terapi, vilket oftast betyder att analysera problemet tillsammans och därefter arbeta mot förändring eller acceptans. Jag och min klient började tala om rutiner och planering för att betala räkningar och boka resor, men vi märkte snabbt att det inte hjälpte. Det var ju inte det att hen inte visste hur hen borde göra. Det var bara det att… hen inte gjorde det. Som i så många andra fall när det kommer till det mänskliga psyket.
Jag insåg att jag kanske hade missat något som var unikt för just det här området. Så jag började läsa in mig på kopplingen mellan pengar och psykologi – och hittade snabbt en man vid namn Brad Klontz.
Det kan göra att de spenderar mer än de har.
Klontz, doktor i psykologi och pionjär inom det som kallas finansiell terapi, har forskat på hur människors ekonomiska beteende påverkas av deras historia. Han har observerat att de värderingar och förhållningssätt till pengar som vi ärvt från våra familjer ofta är så djupt integrerade i oss att vi inte ens är medvetna om dem. Men de påverkar våra ekonomiska beslut – ibland destruktivt. Föreställningarna kan handla om hur vi tänker om rika och fattiga, om att ta lån, unna sig och spara, samt om och hur vi pratar om pengar.
Poängen med finansiell terapi är, enligt Klontz, att bli medveten om vilka budskap man har internaliserat så att man lättare kan anta en mer funktionell hållning utifrån ens liv och värderingar. För hur vi förhåller oss till pengar påverkar i hög grad vårt välmående.
Enligt Klontz finns fyra huvudsakliga scheman (”money scripts”) som människor kan styras av.
”Money avoidance”: Personer med det här schemat tenderar att distansera sig från pengar eller finansiell planering och kan därigenom sabotera för sig själva när det gäller finansiell stabilitet och välmående. De är antingen osäkra kring hur de borde hantera pengar då ansvaret känns för stort, eller så är deras moral kopplat till pengar, som exempelvis i en föreställning om att det är ovärdigt att lägga tid och energi på en så världslig sak. (Detta stämde bäst överens på min klient.)
”Money worship”: De som präglas av den här synen tänker att pengar är nyckeln till lycka och lösningen på deras problem. Det kan leda till att man jagar efter pengar utan att tänka på vad de faktiskt ska användas till och risken finns att man prioriterar arbete framför relationer och fritid.
”Money status”: De som tillhör den här gruppen tenderar att koppla sin självkänsla till vad som finns på bankkontot. De utgår från att andra kommer att döma dem utifrån vad de har på sig och äger och vill gärna framstå som rika, vilket gör att de har en tendens att köpa saker för att visa andra att de duger. Det kan göra att de spenderar mer än de har.
”Money vigilance”: Den sista gruppen har i regel det mest hälsosamma förhållningssättet till pengar. De är uppmärksamma på sin ekonomi och utvärderar sina finansiella vanor för att se att de fattar goda beslut. De sparar och tänker att man måste arbeta för sina pengar. Problemet uppstår när vaksamheten blir på bekostnad av välmåendet, som att aldrig unna sig något fast man egentligen skulle har råd för att man oroar sig över framtiden.
Pengar är också djupt kopplade till rädslor, drömmar och förhoppningar.
Tre brasklappar: Klontz betonar i stor utsträckning individens ansvar och tar inte tillräckligt stor hänsyn till strukturella orättvisor, som fattigdom – ett problem som ju inte kan lösas individuellt. Han kopplar till viss del även ihop politiska värderingar med ekonomiskt beteende, något som inte måste hänga samman. Därtill lägger Klontz inte heller så stor vikt vid genetiskt arv – men jag tänker att det så klart också spelar in. En person som exempelvis är mer impulsiv kommer att fatta andra ekonomiska beslut än någon som är mer försiktig.
Trots detta kan Klontz idéer vara användbara för att identifiera föreställningar om pengar som kan ha negativ påverkan på en persons liv.
Att prata om sin ekonomi i terapi kan hjälpa människor att klargöra sina mål och hamna på rätt väg ekonomiskt, skriver Jenny Jägerfeld.
Att prata om sin ekonomi i terapi kan hjälpa människor att klargöra sina mål och hamna på rätt väg ekonomiskt, skriver Jenny Jägerfeld. Foto: Jessica Gow/TT
I terapirummet visade det sig att min klients föräldrar också hade varit undvikande och haft ångest inför räkningarna, främst för att de levde under knappa förhållanden, något som ofta ledde till konflikter. Hen hade därför inte fått några rutiner för räkningsbetalande eller lärt sig planera ekonomiskt. Dessutom kände hen sig skyldig som hade mer pengar än föräldrarna någonsin haft. Detta ledde till att hen undvek att hantera ekonomiska frågor eftersom de väckte så obehagliga känslor. Insikten om detta (samt att lägga allt som gick på autogiro) förbättrade min klients liv radikalt.
Det finns en allmän uppfattning om att ekonomiska beslut bör vara helt rationella, baserade på fakta och logik, men pengar är också djupt kopplade till rädslor, drömmar och förhoppningar. Att prata om sin ekonomi i terapi kan hjälpa människor att klargöra sina mål och hamna på rätt väg ekonomiskt. Om vi får insikt i hur våra internaliserade föreställningar påverkar oss kan det leda till en djupare förståelse till varför man jagar pengar, varför ens självkänsla är så tätt ihopkopplad med ens lön eller varför man har så svårt att unna sig något. Genom att omvärdera dessa budskap kan vi inte bara öka vårt välbefinnande utan även få ett rikare liv – rent mentalt."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.