Nationella Säkerhetsrådgivare Landerholm I SvD
2024-04-28
https://www.svd.se/a/qPpln0/henrik-landerholm-sverige-battre-sakerhetsmassigt-i-nato?utm_medium=share&utm_source=iosapp
"Mediebilden av Ukrainas framtid har varit ”väldigt mörk”. Men Henrik Landerholm, Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare, vill ge en ljusare bild. ”Jag tycker att det finns skäl till en dämpad optimism i den här frågan.”
– Läget för Ukraina är allvarligt, men alls inte hopplöst.
Sedan han tillträdde har Henrik Landerholm ägnat mycket tid åt Ukraina och analys av hoten från Ryssland som också är riktade mot Sverige.
– Den eviga X-faktorn i varje svensk ekvation under nästan 500 år är Ryssland och utvecklingen där. Ryssland och terrorism är de utpekade huvudsakliga hoten i Natos strategiska koncept. De gäller ju i allra högsta grad även för Sverige.
Henrik Landerholm är placerad i centrum för regeringens bedömning av Sveriges nationella säkerhet. Han, som intresserat sig för frågorna under ett helt yrkesliv, har rekryterat 25 personer till de olika kanslier som ska stödja det nationella säkerhetsrådet. Där arbetar nu runt 70 tjänstemän.
Mandat över sex år
Det är Landerholms uppgift att ”analysera, samordna och inrikta” arbetet. Tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare är formellt opolitisk. Mandatet är på sex år och sträcker sig alltså över nästa riksdagsval. Henrik Landerholm har sagt att han är beredd att fortsätta även efter ett eventuellt regeringsskifte, trots att han är direkt rekryterad av statsministern och också är Ulf Kristerssons rådgivare, med uppgift att sortera information till honom.
Henrik Landerholm är den förste nationella säkerhetsrådgivare Sverige haft. Han var tidigare bland annat generaldirektör för för Myndigheten för psykologiskt försvar.
De båda känner varandra väl. Henrik Landerholms första minne av Ulf Kristersson är från småskolan i Torshälla när de var 11 år gamla. De engagerade sig båda i skolpolitiken och i Moderaterna.
Nästan ett halvt sekel senare arbetar de tillsammans i statsrådsberedningen.
SD deltar inte i mötena
Henrik Landerholm har valt att inte träffas där, utan i en annan del av det nyrenoverade Rosenbad, med imponerande ståtliga salar, högt i tak och vackra möbler. Den nationella säkerhetsrådgivaren svarar inte på frågor om vilka råd han ger statsministern, men de har kontakt på daglig basis.
– Vi för ju en kontinuerlig dialog om säkerhetspolitiska frågor. Min enda uppgift är inte att ge statsministern råd, även om kommunikationen är både daglig och stundlig, utan jag tar även fram underlag till det nationella säkerhetsrådet. Det är allt, från stort till smått.
Landerholm har sagt att ”vi är skickliga på stuprör” i Sverige. Tanken är att hans arbete ska bidra till en mer samlad säkerhetsbild för regeringen. Det finns tjänstemän på fler departement som arbetar med nationella säkerhetsfrågor. Henrik Landerholm förutsåg att alla inte skulle välkomna den nya organisationen. ”Det gör lite ont ibland när knoppar brista” sa han som nytillträdd. Nu när han blivit varmare i kläderna tycker han att samarbetet i kanslihuset fungerar bra, trots viss ”byråkratisk friktion”. Sagt med ett litet leende.
Henrik Landerholm har kontakt med statsminister Ulf Kristersson ”dagligen och stundligen”.
Henrik Landerholm har kontakt med statsminister Ulf Kristersson ”dagligen och stundligen”. Foto: Judit Nilsson
Det finns dock ingen politisk friktion, tillägger han. De flesta statsråden i det nationella säkerhetsrådet är moderater som han känt länge. Partiledarna för de andra regeringspartierna ingår också i rådet, som har regelbundna möten. Regeringens samarbetsparti, Sverigedemokraterna, deltar inte.
Sverige behöver ”organisera sig för att se hoten”, deklarerade Henrik Landerholm när han började sin nya tjänst.
Menar du att Sverige inte varit ”organiserat för att se hoten” tidigare?
– Absolut. I och med försvarsbesluten 2000 och 2004 så monterades ju hela det gamla totalförsvaret ner och vi organiserade oss för att bedriva expeditionär krigföring i främmande land. Föreställningen om att Sverige försvarades i Afghanistan, där jag för övrigt tjänstgjorde själv i två år, var mycket stark. En begynnande förståelse för att också vårt territorium skulle kunna vara existentiellt hotat skönjde vi ju inte förrän efter Rysslands invasion av Krim 2014.
Så politikerna gjorde en kapital missbedömning?
– Vi var långt ifrån ensamma om att förklara att den eviga freden var här. Många länder i Europa började ju rusta ner redan i slutet på 80-talet.
Hur bedömer du säkerhetsläget för Sverige just nu?
– Det allmänna säkerhetsläget är allvarligt. Exakt hur allvarligt kan man diskutera. Vi har ett stort krig på europeisk mark. Vi har ett återuppväckt Ryssland som visat att tröskeln för våld har sänkts avsevärt. Ryssland har permanentat och cementerat ett förhållningssätt till sitt närområde som innebär stora risker. De är inte bara militära. Allt som går att använda som vapen, motverkan och påverkan, används också.
Henrik Landerholm skiftar tonfall och utbrister, med nöjt eftertryck, att Sverige sedan den 7 mars i år är medlem av Nato.
– Det betyder att säkerhetsläget för Sverige är avsevärt bättre, trots det allmänna säkerhetsläget i Europa.
Han är påfallande glad över Natomedlemskapet. Den politiska enigheten om ett starkt stöd till Ukraina efter Rysslands fullskaliga angrepp ökar också säkerheten, anser han.
– Det är det kanske viktigaste sättet att påverka och begränsa Ryssland.
Viktigt med stöd till Ukraina
Att USA:s kongress har beslutat om ytterligare stöd till Ukraina, värt drygt 60 miljarder dollar, bidrar till att Henrik Landerholm låter ganska optimistisk om Ukrainas framtid.
– Det är ett allvarligt, men alls inte hopplöst läge. Mediebilden har ju varit väldigt mörk. Den långa processen från november och fram till nu, när kongressen röstade rätt, har bidragit till en ”scenesetter” att Ukraina skulle vara mer illa ute än vad som är verkligheten.
Hur ser förutsättningarna ut för ett slut på kriget?
– Våra bedömningar är att ingendera parten har några närtida förutsättningar för något avgörande genombrott.
Kongressens nya paket, tillsammans med de 50 miljarder euro som EU satsat, ger Ukraina ”råg i ryggen”, anser Henrik Landerholm.
– Det finns också ett nytt allvar i den diskussion om stöd som förs i ett antal europeiska länder.
Hur bedömer du förutsättningarna att stödet kan fortsätta på den här nivån?
– De bedömer jag som goda eftersom europeiska länder i än högre grad än tidigare ser det här som en existentiell fråga för den egna överlevnaden. Skulle Ryssland ta kontroll över Ukraina, är säkerhetsläget för många europeiska länder så allvarligt att det motiverar ett starkt stöd till Ukraina på kort, medellång och lång sikt.
Om presidentvalet i USA skulle leda till minskat stöd till Ukraina kan Natos europeiska medlemmar kompensera det, säger Henrik Landerholm som tycker att viljan till det finns.
Om presidentvalet i USA skulle leda till minskat stöd till Ukraina kan Natos europeiska medlemmar kompensera det, säger Henrik Landerholm som tycker att viljan till det finns. Foto: Judit Nilsson
Är du lika hoppfull med tanke på USA och de förändringar som valet där kan leda till?
– Europeiska länder måste naturligtvis vara beredda att kunna balansera förändringar i amerikansk stödpolitik. Tittar vi på Natos 30 europeiska medlemsstater så har de både finansiella och andra förutsättningar att göra det. Om viljan finns. Än så länge ter sig den viljan obruten.
Du låter lite optimistisk?
– Jag tycker att det finns skäl till en dämpad optimism i den här frågan.
Ukraina står högt på agendan för det kommande Natotoppmötet i Washington DC i sommar, det första Sverige deltar i som medlem. Mycket av det militära stöd som i dag skickas från Natoländer samordnas av USA. Den avgående generalsekreteraren Jens Stoltenberg har nyligen föreslagit att Nato kan överta samordningen.
Vad tycker Sverige?
– Vi har inte satt ner foten än, men det ser vi i grunden positivt på, samtidigt som det amerikanska engagemanget är alldeles centralt.
Natos behov är Sveriges behov
Sveriges uppfattning är att det är en ”oundviklighet i förlängningen” att Ukraina blir medlem av Nato.
– Vi har ingen annan uppfattning än den kompromiss som gjordes i Vilnius. Nato kan inte ta in en medlem som befinner sig i konflikt.
Henrik Landerholm beskriver det svenska medlemskapet i Nato som ett ”totalt förändrat paradigm”.
– Vi kommer att ha Natos planer att förhålla oss till, snarare än vår egen, hemkokta, planering för vårt nationella försvar. I konkreta termer innebär det här att vi alltid måste ställa oss frågan var svenska militära resurser gör bäst nytta för försvaret av helheten.
Är det Natos behov som styr eller är det Sveriges?
– Natos behov är ju våra behov.
Det kan ju finnas skilda intressen?
– Ytterst är försvar en nationell angelägenhet. Nato är inte en överstatlig organisation och det finns inget Nato kan tvinga oss till. Med det sagt är försvarsplaneringen av en sådan karaktär att om enskilda länder skulle börja ”opt-out” så blir det mycket svårare. Sverige avser att vara en solidarisk medlem och har mycket att bidra med.
Innan sommaren är över ska Landerholm och regeringen också presentera en ny nationell säkerhetsstrategi. Den förra regeringens är från 2017 och Landerholm konstaterar att det hänt mycket sedan dess. Det blir nya avsnitt, till exempel om Ryssland och om Kina.
– Vi går mot mer av konkurrens, mer av motsättningar och i förlängningen kanske mer av väpnade konflikter. Här spelar Kina och dess ”not so peaceful rising” en stor roll. Kina rustar för att kunna bli en ännu starkare spelare på världsscenen och förhållningssättet är inte längre präglat av enbart samarbete.
Grov brottslighet inkluderas
Den nationella säkerhetsstrategin ska också ta upp andra delar, som hur Sveriges konkurrenskraft och tillväxt ska utvecklas och hur den grova brottsligheten ska bekämpas.
– Det handlar inte bara om trygghet på gator och torg. Det sker en successiv inträngning i vårt rättssystem, i kommuners och andra institutioners beslutsfattande, som är helt främmande för Sverige. Det hotar fundamentet för hela det svenska samhällsbygget.
Socialdemokraterna, i opposition, har markerat att de vill vara med och diskutera hur den nationella säkerhetsstrategin ska utformas.
– Det är viktigt med en dialog med alla riksdagspartier och vi arbetar just nu för att hitta formerna för det.
Henrik Landerholm
• Född 1963
• Officersexamen vid Pansartruppernas officershögskola
• Överstelöjtnant i Försvarsmaktens reserv
Tidigare bland annat:
• GD för Myndigheten för psykologiskt försvar
• Ambassadör i Förenade Arabemiraten, Kuwait och Bahrain och i Lettland
• Rektor för Försvarshögskolan
• Ledamot i Sveriges riksdag (M), 1991–2002
Nationella säkerhetsrådet
• Leds av statsministern och består av justitieministern, utrikesministern, försvarsministern, ministern för civilt försvar, finansministern samt de övriga partiledare som ingår i regeringen.
• Den nationella säkerhetsrådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Rådgivaren biträder också statsministern i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor samt i frågor om nationell säkerhet.
Källa: Regeringens hemsida"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.