Sexinitiativ
2024-04-26
https://www.svd.se/a/O8R5gl/min-fru-tar-aldrig-initiativ-till-sex-psykolgen-svarar
"I spalterna antyds att mannen ansvarar för att initiera sex – frågeställaren har tröttnat: ”Känner mig äcklig och förnedrad”. Skam kan döljas av ilska, svarar psykologen.
Fråga: I spalter om sex, även i din, läser jag ofta in att det är mannen som bär bördan av att initiera sex. De handlar även ofta om hur män gör fel. Jag vet att det på individnivå kan skilja sig åt, men på gruppnivå är det oftast mannen som får bära detta ansvar. Jag blir utled på den stereotypa bilden av att kvinnan gör allt hemarbete och alltid är trött och att mannen inte tar ansvar för något och så vidare. Det är en lite för enkel undanflykt.
Min fru och jag har gått i parterapi – på min inrådan – då vi har fastnat i sexlivet. Hon är nöjd med att jag tar initiativet och är liksom lite lat och vill bli ”igångsatt”. Jag ska vara helt ärligt med att jag är väldigt trött på ”ansvaret” för att få det sexuella att fungera. Samtidigt blir den stora majoriteten av alla initiativ avvisade – trots att jag försöker mig på alla typer av metoder. Det får mig att känna mig äcklig och förnedrad. Surprise, men män vill också bli åtrådda och förförda ibland.
Jag skulle uppskatta ett försök att växla perspektiv. Finns det en jämställdhetsaspekt åt ”andra hållet” som bör belysas eller är jag ute och cyklar? Hur kan man hantera detta i en relation?
/Förförelse – ett manligt ansvar?
Jenny Jägerfeld: Vem som tar initiativ till sex och eventuella skillnader i sexuell lust är vanliga teman i långa förhållanden. Jag håller med om att det finns en bild av att det är mannen som ska initiera sex i heterosexuella relationer, men det betyder förstås inte att det bör vara så. Självklart vill män, precis som du skriver, också känna sig åtrådda.
Du lyfter fram en viktig aspekt av hur vi ser på relationer och sexuell dynamik i vårt samhälle. Och, som du mycket riktigt påpekar, är bilden av kvinnan som utför allt hushållsarbete och blir för trött för sex och mannen som inte tar något ansvar i hemmet en stereotyp. Denna föreställning tar inte hänsyn till de många nyanser som finns i individuella relationer.
Men. Det är trots allt så att kvinnor – på gruppnivå – utför en större andel av det obetalda hushållsarbetet och det känslomässiga arbetet (hantera andras känslor, upprätthålla sociala relationer etcetera) jämfört med män. Det finns det både ett stort antal studier och SCB-statistik som visar. Forskning visar också att detta leder till stress samt minskad sexuell lust och nöjdhet med relationen.
Stark okontrollerbar lust
Det finns en rad skäl till att män oftare förväntas initiera sex som har med samhälleliga normer att göra, föreställningar om mannen som dominant, aktiv och med en stark okontrollerbar lust och kvinnan som undergiven och passiv. Denna idé reproduceras tröttsamt nog fortfarande ofta i media och populärkultur, vilket upprätthåller normerna kring vem som ”borde” initiera sex. Alla, oberoende av kön, skulle vinna på att känna sig fria nog att uttrycka både gränser och önskemål om intimitet i en relation.
Men varje par är unikt. Jag tycker att det är jättebra att du har tagit initiativ till parterapi så att du och din fru kan prata vidare om er relation och era specifika önskningar och behov, bortom stereotypa idéer.
Jag har mött många par där en har mer spontan och den andra mer responsiv lust, så som det verkar vara för din fru. När man har responsiv lust behöver lusten väckas, kanske måste man börja hångla eller ta på varandra innan lusten är där och det kan ta lite längre tid jämfört med någon som har mer spontan lust. (Spontan lust är dock inte alltid lika spontan som man kanske kan tro, utan startar ofta med något litet stimuli, även om man kanske inte är medveten om det.)
Var vaksam på ilskan
Du beskriver att den här obalansen är plågsam för dig. Du försöker initiera sex på olika vis, men blir ofta avvisad och beskriver att det får dig att känna dig äcklig och förnedrad. Ingen tycker ju om att bli avvisad, det kan verkligen få en att känna sig oattraktiv eller oönskad, men det är trots allt väldigt starka känslor som väcks hos dig. Nu vet jag inte om det har att göra med hur din fru avvisar dig (som ifall hon är nedvärderande) eller om det är något i din egen historia som gör att du känner dig kränkt, men jag tror oavsett att det är viktigt att ta upp i terapin.
Ibland kan mer sårbara känslor som skam och osäkerhet döljas av ilska. Därför är det bra att vara vaksam på det, för det skapar en risk att man inte pratar om det egentliga problemet. Till exempel skulle det kunna bli en diskussion om att det är dåligt/fel att hon aldrig initierar sex i stället för att ni pratar om att hennes avvisanden gör att du känner dig ensam, skamsen, oälskad eller vad det nu kan vara.
Saker som också kan vara bra att fundera över är: Hur skulle ni vilja att sex initierades? Om den andra inte vill, hur ska då detta förmedlas? Vad är det som gör att din fru inte tar initiativ? Är det främst på grund av att hennes lust är responsiv eller finns det något som bromsar lusten – exempelvis stress eller rädsla att barn ska komma in i sovrummet? Kan sådana hinder i så fall undanröjas? Finns det något sätt som hon kan visa dig uppskattning på (som att skicka ett hett sms eller en bild) även om hon sedan föredrar att du initierar sex? När ni har sex, har ni då det på ett sätt som ni båda uppskattar?
Intimitet bortom sex
Det kan också vara bra om ni tänkte på hur ni visar uppskattning för varandra generellt. Vad skulle ni önska mer av i relationen? Omtänksamhet, fysisk närhet, diskussioner, middagar på stan, tid tillsammans eller något annat?
Fundera också över hur intimiteten er emellan ser ut. Intimitet går bortom sex, det handlar om att våga vara sårbar med den andra, känna att man är nära och har en stark känslomässig kontakt. För många finns det en koppling mellan emotionell intimitet och sexuell lust. Det gäller inte för alla, men det kan vara värt att tänka på, ifall ni tror att en ökad sådan närhet kan vara en väg framåt.
Om ni vidgar perspektivet och anstränger er för att förstå den andra kan ni undvika anklagelser eller förenklade föreställningar om att det är den andra som är ”problemet”. Då kan det också bli lättare att hitta fram till en mer jämställd och tillfredsställande relation både emotionellt och sexuellt, där ni båda känner er uppskattade, åtrådda och älskade."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.