Lundinföljetongen & Samuelsson
2024-04-23
Lundinföljetongen: Schneiters försvarare: Fortfarande oklart vad domstolen ska pröva
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/schneiters-forsvarare-fortfarande-oklart-vad-domstolen-ska-prova/
Nyheter
Publicerad: 2024-04-23 08:57
Drygt ett halvår in i huvudförhandlingarna påstår den tidigare Lundin-toppen Alexandre Schneiter att det fortfarande är oklart vad åklagarna avser med åtalet och vad tingsrätten avser att pröva.
Försvaret begär nu återigen klargöranden.
Det var den 11 november 2021 som åtal mot oljebolaget Lundin Oils, nu namnändrat till Orrön Energy, tidigare vd och styrelseordförande Alexandre Schneiter och Ian Lundin väcktes. Huvudförhandling i målet har pågått under drygt ett halvår, sedan i september 2023.
Alexandre Schneiters försvarare, Per E Samuelsson, Olle Kullinger och Johan Rainer, krävde tidigt preciseringar av åtalet då försvaret ansåg att det var oklart vad han misstänktes för. Åklagaren skrev en precisering och lämnade in till domstolen.
Väntat på klargöranden
Efter fortsatt kritik från försvaret avslog tingsrätten i beslut den 22 mars 2023 försvararnas begäran om ytterligare komplettering och konkretisering av gärningsbeskrivningen.
Alexandre Schneiter och hans försvarare uppger att de väntat på att sakframställningen i målet skulle fylla ut och komplettera gärningsbeskrivningen och därmed bidra till att hans möjligheter att försvara sig. Men enligt det nya yttrandet till tingsrätten framgår det att Alexandre Schneiter fortfarande befinner sig i en situation där han inte är fullt klart över vad åklagarna avser med åtalet och hur tingsrätten har uppfattat det, trots att åklagarens sakframställning nu är avklarad.
”Alexandre Schneiter är därför nödgad att nu vända sig direkt till tingsrätten med begäran om klargörande av vad tingsrätten, i nedan angivna avseenden, kommer att pröva”.
Behöver besked innan målsägandeförhören
Försvaret uppger att Schneiter behöver besked om detta innan målsägandeförhören börjar i slutet på maj 2024 eftersom bland annat våra motförhör kan komma att påverkas av omfattningen av tingsrättens prövning.
Försvaret pekar bland annat på att åklagaren och domstolen har beskrivit det åtalade folkrättsbrottet på olika sätt i åtalet och i beslut från domstolen.
Enligt åklagaren har folkrättsbrottet sanktionerats på hög nivå inom den sudanesiska regimen. Medan orden ”som sanktionerats på hög nivå inom den sudanesiska regimen” inte finns med i tingsrättens skäl och bedömning i ett tidigare beslut i målet.
Försvaret uppger att den hittillsvarande huvudförhandlingen inte har bringat någon klarhet i vad tingsrätten avser att lägga till grund för sin prövning: Folkrättsbrott genom tillämpningen av en otillåten stridsmetod eller Folkrättsbrott genom tillämpningen av en otillåten stridsmetod som sanktionerats på hög nivå inom den sudanesiska regimen.
Kommer med verkan till enskilda anfall att prövas?
Vidare anser försvaret att det är oklart om domstolen delar uppfattningen om att åklagaren inte behöver bevisa enskilda anfall för att få bifall till sitt åtal, att det räcker att visa att en påstådd otillåten stridsmetod har tillämpats på ett mer allmänt plan.
Försvaret yrkar bland annat att tingsrätten genom materiell processledning, före målsägandeförhören, klargör dels om orden som sanktionerats på hög nivå inom den sudanesiska regimen ingåri medverkansobjektet. Försvaret yrkar även att tingsrätten klargör om det är korrekt uppfattat att enskilda anfall inte omfattas av åtalet, även om sådana kan ha förekommit.
Vidare vill försvaret veta om tingsrätten avser att, i andra hand, pröva medverkan till huvudbrott genom enskilda anfall och i så fall vilka enskilda anfall kommer tingsrätten att pröva.
Medhjälpsgärningarna beskrivs så här i åtalet:
Ian Lundins och Alexandre Schneiters medverkan består i att de, genom att på olika sätt interagera med företrädare för den sudanesiska regimen, främjat tillämpningen av denna på hög regeringsnivå sanktionerade stridsmetod. [-] Ian Lundins och Alexandre Schneiters brottsliga medverkan till den på hög regeringsnivå sanktionerade stridsmetoden beskrivs i gärningsbeskrivningens punkt 9. Där anges de vidtagna åtgärderna samt hur de förmedlades till företrädare för den sudanesiska regimen, d.v.s. den regim som tillämpade den brottsliga stridsmetoden. Det var således personer på en högre nivå inom den sudanesiska regimen, med inflytande över krigföringen, som främjades, inte direkt de individer inom militären och milisen som faktiskt tillämpade stridsmetoden i fält.
SARA JOHANSSON
sara.johansson@dagensjuridik.se
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.