Yttrandefriheten är en av ”grundpelarna i Sveriges demokrati”. Visst, såvida det inte handlar om Ryssland. Medarbetare i den israeliska dagstidningen Haaretz, stationerad i Sverige, David Stavrou undrar i sin artikel i Svenska Dagbladet av den 17 april i år hur det blivit så i ett land som förespråkar en gränslös yttrandefrihet att konstutställningen på väggen till en byggnad som gränsar till Israels ambassad plötsligt borttagits från programmet för Kulturnatten i Stockholm ”på grundval av säkerhetsläget”. Ärade David, uppfattar Ni Stockholms stads beslut om att ställa in visningen av de israeliska konstnärernas verk som skriande? Vi kan inte låta bli att hålla med Er om att cancelkulturen som alltför oftare utövas i Väst mot de politiskt icke önskvärda är upprörande till sin natur. Vi är naturligtvis emot alla diskrimineringsåtgärder, i synnerhet den totala diskriminering som initierats av Sverige mot ett helt land, nämligen Ryssland. Men Ni har till skillnad från ryska medborgare fått en möjlighet att yttra er i den svenska pressen. När det kommer till Ryssland, verkar det dock som om alla i det ”demokratiska” Sverige glömmer om yttrandefriheten: vart tog alla dessa svenska moralväktare vägen när Sveriges regering valde att avstå från kultursamarbetet med stormakten som är Lev Tolstojs, Fjodor Dostojevskijs och Anton Tjechovs hemland. Den världsberömde dirigenten Valerij Gergiev blev rätt och slätt portad från Östersjöfestivalen, som han själv egentligen varit med och grundat, samt blev demonstrativt utesluten från den svenska Kungliga Musikaliska Akademien. Stockholms Filmfestival valde att stryka ryska filmer från sitt program. Sverige såväl som EU:s övriga medlemsländer blockerade ryska TV-kanaler. Man fick sluta sälja till och med filmjölken ”Kefir” för att det fanns en stiliserad rysk-ortodox kyrka på förpackningen. Hur de svenska ”demokratikämparna” ser på den här situationen? Sedan de svenska medierna äntligen vågat tala om dubbla måttstockar, när det gäller Israel, nu är det dags att även uppmärksamma den brottsliga ”utfrysningen” av Ryssland, dess sekellånga historia och rikaste kultur. Så länge är det ju uppenbart för alla att Sverige inte vägleds av de på riktigt demokratiska principerna utan följer en annan regel: yttrandefriheten slutar där ”det kollektiva Västs” politik börjar. Vi passar också på och drar våra läsares uppmärksamhet till dokumentären “Killing Russian culture” från den ryska TV-kanalen RT.Doc.