Stina Resonerar Om Gretas Resa
2024-04-18
https://www.svd.se/a/BW7G3e/stina-oscarson-bryr-sig-ingen-om-greta-thunberg-langre
"Nyss lyssnade världens ledare på vad Greta Thunberg hade att säga om klimatförändringarna. Varför verkar så få numera bry sig om vad hon har att säga? Stina Oscarson resonerar sig fram till ett svar på läsarfrågan.
Fråga:
Varför bryr sig ingen längre om vad Greta Thunberg säger?
/Orolig pensionär
Stina svarar:
Ja, något har onekligen hänt. Från det att ledare världen över tävlade om att få synas på bild med den skolstrejkande flickan, från det att hon prydde omslaget till såväl Vogue som The Guardian och Time Magazine, från det att hon fick agera chefredaktör för Dagens Nyheter och ta emot en rad priser, så bemöts hennes och klimatrörelsens aktioner i dag ofta med med nonchalans eller förakt.
Är det Greta och miljörörelsen eller omgivningen som förändras? För klimatfrågan har ju knappast blivit mindre aktuell.
Svaret är nog både och, och vad som är orsak och vad som är verkan är inte alltid enkelt att veta. Men här går ändå att ana några mönster. Några trådar finns att nysta i.
En av är dem att vi, kanske i synnerhet i Sverige, bara tycks ha möjlighet till en över allt annat dominerade fråga åt gången i det offentliga samtalet. Och tillsammans med denna enda fråga har vi en åsikt som betraktas som den moraliskt korrekta. Men varken denna åsikt eller synen på frågans vikt sammanfaller alltid med folkmajoritetens, utan oftare med något man kanske kunna kalla den tyckande elitens. Som på ett sofistikerat sätt ofta lyckas påskina att de företräder den goda sidan.
Vi har sett fenomenet förr, bland annat i samband med debatten om rasism och flyktingvågen 2015. Och som så ofta kom sedan vändningen blixtsnabbt.
Bra tajming för Gretas skolstrejk
Kännetecknande för när aktivistiska rörelser efter år av kamp får sitt genombrott handlar också mycket om tajming. Och när Greta började sin skolstrejk var tajmingen perfekt. Det fanns ett medialt utrymme för frågan och den blev snabbt något för politiker att tjäna poäng på, utan att det kostade för mycket.
Problemet var och är bara att debatten om klimatförändringar inte lämpar sig väl för åsiktsmässiga modetrender. Ty de är högst reella och fortgår oavsett. Det visste Greta och det visste rörelsen. Och de nöjde sig inte med att krama priser och att posera på omslagsbilder. De krävde handling. Precis som de sittstrejkande ensamkommande barnen gjorde i regnet på Medborgarplatsen i Stockholm. Som också övergavs när väl godhetsfotograferandet var över. För det som en kort tid kan ge politiska poäng börjar så småningom alltid att kosta.
”Verklighetens folk” kompenseras
Och det är då som åsikter från ”verklighetens folk” börjar tränga upp till ytan. Och efter alla foton och brister och löften kom corona, krigen, inflationen och valet. Och nu plötsligt fanns röster att vinna på annat håll för politikerna.
Och budskapet var otvetydigt: ”verklighetens folk” skulle inte behöva göra avkall på något. Det skulle till varje pris kompenseras.
Så övergavs Greta och klimatrörelsen på samma sätt som tidigare antirasisterna, feministerna och de som kämpade för global solidaritet och yttrandefrihet. Och när en aktivistiskt rörelse överges, då tvingas den byta metoder. Ty det krävs olika strategier om man kämpar med eller mot dem som sitter på makten. En del gör det visserligen inte och blir bittra. Som till exempel delar av fredsrörelsen, där många ännu delar ut samma flygblad mot Nato som för 20 år sedan och inte förstår varför ingen lyssnar.
Aktivister anpassar sig snabbt
Men många aktivister anpassar sig snabbt och utvecklar i perioder offentlig kräftgång, både grenar som blir mer radikala och sådana som, medan man bidar sin tid, nöjer sig med stilla studiecirklar.
Och detta är, kan man nog förenklat säga, vad som hänt med klimatrörelsen både globalt och på nationell nivå. Där det som ges mest uppmärksamhet självklart är dess mest radikala grenar. Och från att ha varit ställföreträdare för allas våra dåliga samveten, kommer rubrikerna nu i stället att handla om aktivisternas medel. Om grötkastning på kända målningar, att man stoppat en ambulans eller förhindrat folkvalda att komma till sin arbetsplats.
Faran med denna utveckling och det som visar demokratins verkliga mående är inte aktionerna i sig, utan hur det omgivande samhället svarar. Och det är detta som skrämmer mig mest. Ty här går aktivismen en hårfin balansgång. En radikalisering av rörelsen kan i vissa fall behövas, men har man i denna inte fingertoppskänsla händer det som just nu sker. Här och runt om i världen. Rättsstaten svarar med att sätta hårt mot hårt.
I P1-programmet ”Konflikt”, som ligger på SR Play, finns just nu en utmärkt granskning av just detta. Hur snabbt det gick och hur obemärkt det fick passera att aktivister som deltagit i aktioner som tidigare betraktats som en självklar del av demokratin plötsligt började åtalas för sabotage. Och även om några aktivister som stod åtalade för sabotage i förra veckan friades i hovrätten har detta lilla kodord ändå öppnat dörren till en helt annan lagstiftning med helt andra straffskalor.
Detta i sig skymmer sikten och ställer sig i vägen för de delar av rörelsen som ännu har potential att nå framgång. Som de aktieköp Gretas vänner i Fridays for future gjorde för att komma in på bolagsstämman och höja sin röst, eller det så kallade Auroramålet, som om det går vidare kommer att vara en milstolpe i svensk klimataktivism."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.