Köpenhamns Börshus Nedbrunnet

2024-04-16
Ja vad kan detta innehålla...
Börsen började byggas 1619, då Kristian IV var kung över Danmark och Norge. Bland annat användes sandsten från Gotland och marmor från Toscana.
Kungen instruerade särskilt den ansvarige arkitekten att göra om taket och bland annat konstruera en spira med fyra drakar med sammanflätade svansar enligt Danskt Erhverv.

https://www.dn.se/varlden/borshuset-i-kopenhamn-i-lagor-klassiska-tornet-rasar/
”Drakspiran sägs skydda Börsen från fiender och eld. Det har lyckats bra. Närliggande byggnader och Christiansborgs slott har stått i lågor, men drakarna har tagit hand om Börsen”, skriver organisationen i en informationsbroschyr om renoveringen.
Byggnaden har förändrats flera gånger sedan dess. Det ursprungliga blytaket monterades till exempel ned efter ett decennium för att återanvändas till kulor i krig mot Sverige.
Börsen fungerade som en marknadsplats fram till 1857, då den organisation som senare skulle bli Danskt Erhverv tog över byggnaden. Därefter höll Köpenhamnsbörsen till i huset fram till mitten på 1970-talet, och sedan dess har Börsen varit huvudkontor för Danskt Erhverv.
"Det brinner kraftigt i det anrika Börshuset i Köpenhamn. Vid 08.30-tiden kollapsade den kända spiran på byggnadens torn.
– Det är vår kultur som står i lågor, en bit av vår historia som fullständigt försvinner, säger köpenhamnsbon Julie Bonde.
”400 års danskt kulturarv i lågor”, skriver Danmarks kulturminister på X.
En våldsam brand bröt ut i det anrika Börshuset på Slottsholmen i Köpenhamn på tisdagsmorgonen. Det karakteristiska tornet stod i lågor och ”spiran” kollapsade vid 08.30-tiden.
Det är kraftig rökutveckling i området och en frän brandlukt känns över hela Köpenhamn. Branden uppges ha spridit sig till samtliga våningar i byggnaden.
Börshuset är evakuerad på folk, och man försöker rädda värdefull konst som finns i den. Även flera andra byggnader har evakuerats, däribland Finansministeriet som ligger tvärs över gatan från Börshuset, skriver Köpenhamnspolisen på X.
Ön Slottsholmen spärrats av och hela centrala Köpenhamn, ”indre byen”, är avstängd för trafik.
Branden väcker starka känslor hos Köpenhamnsbor som bevittnar förödelsen, rapporterar TV2.
– Nej, nej, nej, utbrister en grupp åskådare när tornet faller.
Henrik Grage är en av åskådarna.
– Det är vårt ”Notre Dame”, säger han till TV2:s reporter på plats, och syftar på branden som förödde katedralen i Paris.
– Det är rysligt. Det är en tragisk dag. Inte bara för Köpenhamn utan för hela Danmark. Och på Drottningens födelsedag. Det är en trist syn, säger han.
”Det är fruktansvärda bilder vi ser på morgonen” skriver kulturminister Jakob Engel-Schmidt (M) på X. ”400 års danskt kulturarv i lågor”, fortsätter han.
Tavlor och andra värdefulla objekt räddas från lågorna.
Hundratals köpenhamnare har tagit sig in på cykel och till fots och står flockade bakom polisens avspärrningsband med blickarna riktade på röken som stiger upp mot den klarblå himlen. Många har tårar i ögonen.
– Det är vår kultur som står i lågor, en bit av vår historia som fullständigt försvinner, säger köpenhamnsbon Julie Bonde med rösten grötig av gråt.
Hon är konsthistoriker och arbetar med konst i det offentliga rummet. Hon säger att hon är förvånad över hur ont det gör i hjärtat när hon tittar på flammorna som slår ut från sidorna av byggnaden.
– Det är ju bara materiella ting. Men jag är helt chockad. Titta där, där har vi Nationalbanken, det var här alla handelsaktiviteter pågick under Christian IV:s tid. Börshuset var en symbol för vår nyfikenhet inför omvärlden, en byggnad som vi orienterat oss utifrån, säger hon och pekar ut över kanalen.
Julie Bonde har varit och lämnat barnen på skolan nu väntar hon in andra familjemedlemmar för att sörja tillsammans.
– Vad gör man annars som köpenhamnare en sån här dag? Jag vet inte.
På Christiansborgs slott, hemvist för danska folketinget och granne med det brinnande börshuset, vajar de rödvita flaggorna högst upp på på spiran. De har hissats för att det i dag, den 16 april, är drottning Margrethes 84-årsdag.
– Det är årets första riktiga vårdag och dronningens födelsedag, och så händer detta, säger Matthew Grey.
Han är kanadensare, men har bott i Köpenhamn i elva år. Han var redan igång på jobbet när när nyhetsflasharna började dundra in i telefonen på morgonen.
– Från mitt kontor har jag utsikt över börshuset. Jag ställde mig på takterrassen och bad för att spiran inte skulle falla. Och så kollapsade den rakt framför ögonen på mig.
Matthew Grey säger att börshuset var hans favoritbyggnad i Köpenhamn. Han jobbar i finansbranschen och brukade ofta vara där.
– Det är en ikonisk byggnad, jag har till och med haft med mina barn dit. De älskar de små vackra dörrarna - folk var ju kortare när huset byggdes. Vi brukar också paddla kajak här och bada i kanalen på andra sidan byggnaden.
För Matthew Grey blir det ingen vanlig arbetsdag, eller det blir ingen arbetsdag alls. Han sa till sina kollegor att det inte gick att jobba.
– Det känns som att ha förlorat ett organ, det är vårt hem som går sönder, ett hem som symboliserat både makt, historia och som knutit ihop Danmark med Sverige och Norge. Det är förfärligt.
Beredskapsdirektör Jakob Vedstad Andersen säger till danska TV2 att släckningsarbetet försvåras på grund av byggnadens ålder.
– Det är en gammal byggnad med mycket träkonstruktioner, och vi har ett koppartak som håller värmen inne. Så det är en väldigt, väldigt omfattande insats som kommer att pågå större delen av dagen, säger han.
För att underlätta släckningsarbetet kommer delar av taket att tas bort med hjälp av maskiner. Räddningstjänsten arbetar från lyftkranar för att kunna bekämpa elden.
Börshuset i Köpenhamn är en av stadens äldsta byggnader och stod färdig 1625. I dag används Börshuset av Dansk Erhverv, en företagarorganisation.
”Det är en svår upplevelse för de anställda, flera står utanför med tårar i ögonen” rapporterar Danmarks Radio.
Börshuset är en av de äldsta byggnaderna i Köpenhamn och stod färdig 1625. Den håller på att renoveras och är omgiven av byggnadsställningar och plast.
Det finns inga uppgifter om personskador i samband med branden."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Skandinaviska_myntunionen
Skandinaviska myntunionen eller Skandinaviska myntkonventionen var en överenskommelse om ett gemensamt, på guld grundat myntsystem, som den 27 maj 1873 slöts mellan Sverige och Danmark och vars bestämmelser, genom tilläggskonventionen av 16 oktober 1875, från och med 1 april 1876 även utsträcktes till Norge. Enligt överenskommelsen skulle länderna ha samma valutaenhet, benämnd krona i Sverige och krone i Danmark, och samma skiljemynt, öre. Det skulle gå hundra ören på varje krona. Mynten skulle ha samma giltighet i medlemsländerna, oavsett i vilket av dem de hade slagits.
Myntkonventionens innebörd
Dåtidens myntvärden ansågs i sista hand bestämda av deras ädelmetallinnehåll. Vid tiden för myntunionens införande hade de nordiska länderna främst olika slags silvermynt (daler, riksdaler) som "huvudmynt". I och med myntkonventionen infördes en gemensam guldmyntfot för båda (senare alla tre) medlemsländernas valutor (1 kg guld = 2480 kronor, dvs. 1 krona ≈ 0,403 gram guld). Det var emellertid bara mynten av de högsta valörerna (5, 10 och 20 kronor) som verkligen innehöll sitt myntvärde i guld. Övriga mynt hade däremot noggrant föreskrivna innehåll av silver (i valörerna 2 och 1 krona samt 50, 25 och 10 öre) eller brons (i valörerna 5, 2 och 1 öre). Deras silver- respektive bronsinnehåll motsvarade dock inte hela deras formella guldvärde, utan värdet garanterades av att medlemsländerna garanterade att de kunde växlas in mot guldmynt.
Om man exempelvis råkade ha en norsk tvåkrona, en svensk och en dansk enkrona, en svensk femtioöring, och en dansk och en norsk tjugofemöring (vilket tillsammans till valörerna utgör fyra kronor och etthundra ören), så var man av myntkonventionen garanterad att i vilket som helst av de tre skandinaviska länderna få växla in dessa mynt mot en femkrona, som innehöll 5/2480 av ett kilogram guld.
Myntunionen var ett av få konkreta resultat av skandinavismen. Innan myntunionen bildades hade Sverige haft riksdaler, medan Danmark tidigare hade danska riksdaler och Norge använde norska speciedaler, med olika värden och indelningar i (främst) skilling. I viss mån hade mynt med likartade namn slagna vid olika tid i samma land olika värden, beroende på deras mynthalt. Det nya myntsystemet innebar en kraftig förenkling, och det faktum att det kom att gälla i alla de tre skandinaviska länderna var en ytterligare fördel.
Avvecklingen
Myntunionen klarade sig igenom unionsupplösningen mellan Sverige och Norge; det som till slut fällde myntunionen var spänningar mellan de tre ländernas ekonomier efter utbrottet av första världskriget 1914. I och med påfrestningarna i krigsekonomierna uppstod inflation, vilket gjorde att alla länderna inte längre kunde uppfylla sina garantier att lösa in mynt av lägre valörer och sedlar mot guldmynt. Eftersom myntkonventionen enbart var en valutaöverenskommelse, och det inte fanns någon liknande överenskommelse om ekonomisk samordning mellan länderna, kunde den inte förhindra att inflationen gick olika fort i de olika länderna.
Den skandinaviska myntunionen rubbades i själva sin grundval genom inställandet av sedlarnas inlösen mot guld efter krigsutbrottet, och verkningarna av de nordiska ländernas därmed avgjorda övergång till pappersmyntfot framträdde i danska kronans notering under pari redan i oktober 1915 och norska kronans i december samma år.
Underkurserna kom sedermera att bli betydande gentemot svenska kronor, vilkas guldparitet återställdes vid utgången av 1922 (och guldmyntfoten i huvudsak från och med 1 april 1924). Efter införandet av guldspärr i Sverige 8 februari 1916 upptogs underhandlingar mellan de tre skandinaviska länderna, vilka ledde till en tilläggskonvention, som godkändes i Sverige med lag av 30 maj 1917 om skiljemynt av järn, liksom senare underhandlingar ledde till en ny tilläggskonvention, som fastställdes för Sverige i lag av 18 juni 1920 om skiljemynt av kopparnickel (jfr järnmynt, lagligt betalningsmedel och mynt). Danska och norska skiljemynt, som präglats enligt konventionen och de båda nämnda tilläggsbestämmelserna, förlorade emellertid giltighet som lagligt betalningsmedel i Sverige från och med 6 oktober 1924 genom förordningar av 11 april 1924. Dessa innehöll tillika förbud mot att i riket införa konventionsenligt präglade norska och danska skiljemynt från och med 1 maj 1924, dock att resande för eget behov ägde medföra sådana skiljemynt till ett belopp av högst 5 kronor. Den svenska kronan och ören var då mer värda än danska och norska motsvarigheter. Myntunionen upphävdes formellt 1972 men förlorade all verklig betydelse efter 1924.
Ett hittills bestående resultat av myntunionen är dock att Sverige, Norge, Danmark, och sedan dess självständighet även Island har samma namn på sina mynt, och för de tre förstnämnda länderna också myntvärden i samma storleksordning. Den isländska kronans värde ligger dock väsentligen lägre än de övriga.
https://www.enigma.dk/artikel/telegrafapparatet-kom-til-danmark
Den första telegraflinjen i Sverige drogs mellan Stockholm och Uppsala. Under hösten 1853, från 1 augusti fram till invigningen den 1 november, kunde den som ville sända telegram utan avgift. På det sättet kunde den nya tekniken sättas på prov och personalen fick träna på att telegrafera.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hirschska_huset
Hirschska huset är en byggnad uppförd i två etapper i kvarteret Nyttan i Stenstaden i Sundsvall. Byggnaden uppfördes åren 1890–1891 efter den förödande Sundsvallsbranden 1888 med grosshandlare Isaak Hirsch som byggherre och med Johan Laurentz och Hjalmar Kumlien som arkitekter. Hirsch byggde huset på spekulation och bodde aldrig själv i Sundsvall.
Arkitektur
Huset ligger på Torggatan 6–8 och sträcker sig längs hela den västra sidan av Stora Torget i Sundsvall och är en av stenstadens viktigaste symbolbyggnader. Byggnadens mitt kröns av ett torn vars spira bär en vindflöjel i form av en gyllene drake som symbolik för skyddet mot brand. Drakspiran har kommit att användas som en symbol för Sundsvall och bland annat i stiliserad form använts som alternativ kommunsymbol för Sundsvalls kommun. Även basketlaget Sundsvall Dragons har direkt eller indirekt hämtat sitt namn från spiran.

Kring 1880 diskuterade Axel Johnson med affärsvänner möjligheterna till ett fastare engagemang i Bergslagen. Planerna realiserades emellertid inte, och J placerade ledigt kapital i fastigheter bl a i bolag med Isaak Hirsch, som var en av hans närmaste affärsvänner, samt KA Wallenberg.
https://docplayer.se/19124034-Kapitel-6-fran-vildmark-till-sagverksmetropol-och-sag-vid-sag-jag-sag-varthelst-jag-sag-elias-sehlstedt-1872.html

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram