Civila Flygplatser & Natokrav

2024-04-11
Vilken tur ändå att vi gick med i NATO...

https://www.svd.se/a/zEdRxw/inga-svenska-flygplatser-klarar-kraven-fran-nato
"Sveriges flygplatser saknar i dag förutsättningar för att möta krav som kommer med Natomedlemskapet, säger experter och utredare. På bland annat Växjös flygplats har radarn stängts ner. ”Militären kan inte öva i vår zon nu”, säger vd:n.
Flygledaren Viktor Ekberg tittar ut mot den tomma landningsbanan genom en kikare från flygtornet. Snön yr när en kollega i ett brand­fordon kommunicerar via radion att han ”tar en sväng”. Viktor Ekberg noterar fordonets närvaro genom att placera en bricka på kontrollbordet under kategorin ”på banan”.
Numera sköts allt i flygtornet analogt. Radar­systemet är ur funktion och skärmen helt svart. Omprioriteringar hos Luftfartverket (LFV) har gjort att man i januari beslutade att stänga ner radarsystemets uppkoppling på åtta av Sveriges mindre flygplatser, där Växjö var en. Vid årsskiftet drabbas ytterligare fem flygplatser.
– Nu kan vi bara leda ner ett flygplan i taget. Vi kan inte se vilka flygfarkoster som befinner sig i vårt luftrum alls, om vi inte ser dem med blotta ögat, inte heller om någon oanmäld rör sig där, säger Viktor Ekberg.
Kräver stora investeringar
Sverige befinner sig i den största upprust­ningen sedan 1950-talet. För att klara av att hantera stora störningar och kris behövs ett robust infrastruktursystem där till exempel livsnödvändig försörjning som livsmedel och mediciner måste kunna transporteras genom landet.
Som Natomedlem förväntas Sverige också kunna ta emot militärförband för basering här eller för transitering genom svenskt territorium. Det kräver investeringar i både vägar och järnvägar.
Även landets flygplatssystem spelar en central roll, där inte minst de regionala och ofta mindre flygplatserna runt om i landet kan bli viktiga. Det gäller för såväl övning som i höjd beredskap och ytterst i krig.
Men det finns problem.
Sveriges flygplatser håller i dag inte måttet för att till exempel kunna ta emot stora och tunga transportflygplan. Sådant som kan bli nödvändigt både för övning eller i händelse av en konflikt.
Ta emot ett sådant plan kan visserligen Växjö. Däremot kan flygplatsen endast husera några få militärflygplan åt gången, inte mer. Det säger Ulf Axelsson, vd för Växjö Småland Airport.
– Då hade vi haft behöva bygga ut plattan och asfaltsytor, säger Ulf Axelsson.
Kan inte öva utan radar
I de småländska skogarna har Försvarsmakten övningsområden och flygplatsen får ofta besök av såväl tranportflygplanet C-130 Hercules som Jas Gripen och försvarets helikoptrar.
Men sedan januari, då radarn stängdes ner, har besöken upphört.
– Militären kan inte öva i vår zon nu över­huvud­taget, vi har inte radarbild och vi kan inte övervaka vad som sker i vårt luftområde, då måste vi säga nej, säger Ulf Axelsson.
Ulf Axelsson, vd, anser att staten bör ta större ansvar för landets regionala flygplatser.
Det handlar långt ifrån enbart om radar. Faktum är, enligt Trafikverket, att ingen av Sveriges 44 civila flygplatser i dag har förutsättningar för att möta de krav som Natomedlemskapet kan medföra. I de 44 ingår inte Försvarsmaktens egen flygverksamhet. Den bedömningen gör Trafik­verket i sin senaste underlagsrapport till regeringen från januari.
Exakt vilka krav som Nato ställer är inte helt utarbetat än, men kan enligt verket handla om investeringar till exempelvis övningsverksamhet.
Orsaken är framförallt finansiell.
– Sveriges civila flygplatser har inte ekonomin att hantera en ökad mängd militär verksamhet, säger Fredrik Kämpfe, branschchef för flyg vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, som påtalat bristen i en rapport till regeringen.
Både han och Trafikverket menar att även statliga Swedavias flygplatser, som Arlanda och Landvetter, saknar tillräckliga resurser.
Underskott på 7–8 miljarder
Vad gäller landets regionala flygplatser, som utgör ett 30-tal och som ofta ägs och drivs av kommuner, så har regeringen inför i år dubblerat ersättningen. Pengen ligger nu på omkring 200 miljoner årligen.
Men det täcker inte på långa vägar de behov som finns, enligt uträkningar av Trans­port­företagen. Flygplatserna lever också sedan flera år tillbaka med stora finans­ierings­underskott.
– Totalt sett har hela flygsystemet i Sverige ett underskott på 7–8 miljarder om man räknar in tiden under pandemin, säger Fredrik Kämpfe.
I Växjö har antalet flygpassagerare nästan halverat sedan tiden före pandemin.
I Sverige betalas flyginfrastrukturen, enkelt förklarat, genom kommersiell trafik, alltså passagerare och frakt. Det innebär att ju färre resenärer, desto mindre pengar till landets flygplatser.
Även om människor börjat resa igen efter pandemin så låg antalet resenärer på statliga Swedavias tio större flygplatser under 2022 på cirka 25,5 miljoner, jämfört med 40 miljoner 2019. Innan dess var resenärerna ännu fler. Småflygplatserna dras också med stora tapp i trafikmängden. På Växjö är man i dag nere på cirka 160 000 passagerare per år, jämfört med 300 000 före pandemin.
Kan gå i konkurs nästa år
I Växjö har personalstyrkan på flygplatsen bantats med cirka 30 procent. Nu under lågsäsong skulle man höra en knappnål falla i avgångshallen. Det tuffa ekonomiska läget har medfört svårigheter för många kommuner, inklusive Växjö, att upprätthålla radar och andra system på sina flygplatser.
En avreglerad marknad gör det svårt att hitta en annan leverantör med rätt typ av certifikat som kan koppla upp sig mot radarsignalen, som numera endast kan hämtas från Stockholm, och som ger radarbild.
– Vi har inte råd med den organisation som skulle krävas. Det är både orimligt och omöjligt att varenda regional flygplats skulle kunna skapa det, säger Ulf Axelsson.
Varför skjuter era ägare inte till mer pengar om flygplatsen är viktig?
– Vi ställs mot allt annat i den kommunala budgeten som sjukvård, skola och allt. Löser vi inte finansieringen till nästa år går vi i konkurs, så är det bara, säger Ulf Axelsson.
En av 27 beredskapsflygplatser
Växjö är dock en så kallad beredskapsflygplats (se grafik). En av totalt 27 flygplatser som dygnet runt ska kunna vara beredd att med en timmes varsel ta emot flyg som utför transporter för hälso- och sjukvård och räddningstjänsten, som en del av totalförsvaret. Det är ett uppdrag som bestäms på årsbasis. Vilka flygplatser det blir 2025 är inte fastställt än.
Klarar ni av en krissituation i dag?
– Ja, vi har allt för att klara av det och personal på jour. Men kommer det en Airbus 330 med 350 passagerare blir det större problem, då räcker inte brandmännen. Och eftersom vi saknar radarbild kan bara ta in ett flygplan åt gången i vårt luftrum, var tionde minut.
För att kunna basera flera militärflyg skulle landningsbanan på Växjö behöva byggas ut.
För att kunna basera flera militärflyg skulle landningsbanan på Växjö behöva byggas ut. Foto: Anna Nordström
Som konsekvens av att radarn ligger nere kan flygledarna i tornet inte radarleda in flyg i kontrollzonen. Det innebär också att de inte kan se om flygplan försvinner, flyger fel eller är på väg att kollidera.
Nato ställer högre krav
Med Sverige i Nato, som dessutom ställer högre krav på att Sveriges har ett stort antal flyg­platser och med trafikledning, krävs ett ökat statligt ansvar. Det anser såväl Transport­företagen som Trafikverket och Försvars­makten.
– Vi behöver säkerställa att dessa flygplatser inte läggs ner, säger Michael Malm, försvarsstaben, Försvarsmakten.
Finns det risk för det, menar du?
– Det behöver inte bli så, men andra måste beakta totalförsvarets krav så att flygplatser inte går förlorade, säljs ut till någon som kanske lägger ner, eller gör något annat med dem, säger Michael Malm.
I ett remissvar till regeringens flyg­plats­utredning från 2023, där statens ansvar för flygplatserna ses över, skriver Försvarsmakten att myndigheten dessutom vill ha ett ”heltäckande nät” och utöka antalet beredskapsflygplatser till minst 33 från dagens 27. Detta för att skapa redundans och ha tillräcklig geografisk spridning och täckning över Sveriges yta. Försvarsmakten skriver också att ”staten behöver ha ökad rådighet” över Sveriges flygplatser.
– Motståndaren kommer försöka slå ut våra flyg och baseringsmöjligheter. Utifrån hotbilden vill vi kunna sprida ut dem över så stor yta som möjligt. Ju fler flygplatser desto bättre, säger Michael Malm.
Saknar ekonomi att investera
Att ingen svensk flygplats enligt Trafikverket och Transportföretagen i dag har ekonomin för investera och rusta upp, vill han inte kommentera.
– Vi kan inte bedöma ekonomin, i vårt remissvar har vi inte räknat på flygplatsernas ekonomi utan vi har svarat utifrån vårt perspektiv.
I flygtornet jobbar man helt analogt sedan radarn stängdes ner.
I flygtornet jobbar man helt analogt sedan radarn stängdes ner. Foto: Anna Nordström
Tillbaka till Växjö. Ute på plattan är det fortfarande tomt, bortsett från ett flygplan som nästa dag ska lyfta mot Malaga. Strömkablar har kopplats på för att planet ska hålla värmen under natten.
Ännu dröjer det minst sex timmar innan nästa flyg ska ledas ner från tornet, utan radar. Ulf Axelsson frågar retoriskt hur vi hamnat här.
– Hade Putin dragit igång ett radarnätverk i dag hade vi köpt det av honom. Vad ska vi göra? Vi behöver radar, säger Ulf Axelsson.
Förslaget: Staten ska betala för regionala flygplatser
I flygplatsutredning från 2023 föreslås att staten ska kunna gå in och stötta de regionala flygplatsernas ekonomiska underskott med upp till 75 procent, och som högst med 15 miljoner kronor per år. Regeringen har ännu inte gått vidare med frågan."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram