Ledningsinnebörd
2024-03-31
Civilminister Erik Slottner, KD, vill värna skattebetalarnas pengar. I höstas satte han därför i gång ett arbete för att se hur Sveriges myndigheter kan effektiviseras.
Det behövs. Hittills har man nämligen ”hittat” 25 myndigheter som tidigare flugit under radarn. Man har också föreslagit att några pyttemyndigheter ska slås ihop, till exempel Konstnärsnämnden och Kulturrådet.
Att minska antalet minimyndigheter skickar en signal till väljarna. Men om Slottner menar allvar med att spara pengar bör han lägga stor energi på kommunerna, regionerna och de stora myndigheterna.
Problemet är bekant: Lärare leder färre lektioner, läkare träffar färre patienter, och poliser håller färre förhör.
I stället tvingas de lägga allt fler timmar på att dokumentera sitt arbete och gå på möten. Hur blev det så?
När civilministern tvingat Konstnärsnämnden och Kulturrådet att dela kopiator måste han ta itu med förvaltningskulturen
Mellan 2014 och 2020 skedde en 29-procentig ökning av antalet byråkrater i offentlig sektor. Kärnverksamhetens anställda ökade med 8 procent.
Ny svensk forskning beskriver hur byråkratiseringen skapade en ond cirkel.
Först kom påtryckningar utifrån: mediedrev, stränga arbetsmiljöregler och politisk detaljstyrning. För att hantera trycket anställde myndigheterna fler byråkrater. Många av dem var kommunikatörer, projektledare eller strateger.
Dessa nya byråkrater tog strid för att just deras frågor var särskilt viktiga. De tog plats i ledningsgrupper och anställde fler tjänstemän att chefa över.
Därmed gick pärmbärarna från stöd till styrning. I all välmening dränkte de sina arbetsplatser i utvärderingar, rutiner och policy-dokument. Byråkratin ökade i stället för att minska.
Verksamheten tog stryk av detta. Motdraget? Ännu fler kartläggningar och planer.
Professor Mats Alvesson, en rockstjärna inom organisationsforskning, har kallat fenomenet för funktionell dumhet. Pappersarbete skapar pappersarbete utan att någon ställer frågan hur det gynnar medborgarna.
Utvecklingen är svår att bryta. Hela tiden bildas nya universitet som producerar hållbarhetssamordnare och innovationsledare.
När civilministern är färdig med att tvinga Konstnärsnämnden och Kulturrådet att dela kopiator måste han kavla upp ärmarna och ta itu med landets förvaltningskultur.
Politikernas roll är inte att detaljstyra myndigheterna. Däremot måste de ta ansvar och visa ledarskap. Kärnverksamheten behöver tillit och arbetsro för att fungera.
Som ansvarig för kommuner och regioner bör Slottner använda statsbidragen som morot och piska. I stället för att öronmärka pengar för särskilda projekt, vilket i sig skapar byråkrati, bör han helt enkelt kräva att andelen byråkrater minskas – på sikt ned till millennieskiftets nivåer.
När övriga ministrar skriver nästa års regleringsbrev bör de ställa samma krav på de stora statliga myndigheterna.
Då kan skattebetalarnas pengar värnas på allvar.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.