Finska Fredsälskande Militärexperter
2024-03-25
https://www.svd.se/a/mQGRwg/finland-en-nation-full-av-fredsalskande-militarexperter
"Finländare är åter fosterländska och var och en dessutom sin egen militärexpert. Finlandssvenska beväringar lär sig inte längre säga ”Om det blir krig”, utan ”När det blir krig”.
Det var när filmen ”Tove” spelades in som jag för första gången började fundera på hur min närmiljö skulle se ut som det blev krig. Under kriget bodde Tove Jansson nämligen en tid på min gata – och i filmen finns en kort scen som visar gatan strax efter ett bombanfall. Vi kunde följa med inspelningen, det spreds ut bråte, det fanns visst ett och annat trasigt fönster, det var rök i luften.
Nu vet jag hur det skulle se ut, tänkte jag när jag satte nyckeln i ytterdörren, men när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina insåg jag snabbt nog att scenen i ”Tove” är en idyll i jämförelse med krigets verklighet.
I dag finns kriget inte bara i Ukraina och Gaza, där människor verkligen lider och dör, det ligger i luften också här. Under pandemin blev vi alla epidemiologer, i dag är vi alla militärexperter.
På ett torg kunde vi i vintras beskåda en rysk stridsvagn som ukrainarna oskadliggjort. I den stora finska dagstidningens hus pågår en utställning om bombningen av Helsingfors under våra senaste krig. Som åskådningsmaterial finns pedagogiska modeller av luftvärnsbatterier och en alldeles äkta bomb. Det talas om cyberhot och hybridkrig, om hur vi alla ska ha vatten och mat till tre dygn hemma, om en lag mot att lämna reserven.
Min dagstidning Hufvudstadsbladet har långa reportage från militärmanövrer som Finland genomför med andra Natoländer. Tonen är hurtig, närmast upprymd, man kan få för sig att det handlar om friluftsäventyr med spännande högteknologiskt materiel. Ordet ”fosterländsk”, som min generation en gång förhöll oss uttalat ironiskt till, är igen på mångas läppar och när Finlands och Sveriges kulturministrar i februari träffades talade de om att kultur är bra därför att den främjar försvarsviljan. Ja, vi kulturarbetare vet ju att kulturen ständigt behöver legitimeras, helst genom att spännas för nyttans vagn, men ska den verkligen behöva producera försvarsvilja?
Vår östgräns är stängd och där medierna länge talat om ”ryska medborgare” talar de nu om ”ryssar”. (”En ryss är en ryss om man så steker den i smör”, hette det när jag var barn.)
När Peter Englunds bok om andra världskriget, ”Onda nätters drömmar”, recenserades hösten 2022 tog man naturligt nog fasta på att en av de 39 huvudpersonerna, Kurt West, författare och i tiden soldat, var finlandsvensk. På första sidan stod det: ”Kurt West mejade ner ryssar vid Svir – Peter Englund om den modige soldaten.”
Jag betvivlar att uttrycket ”mejade ner” skulle ha använts ett år tidigare.
För någon vecka sedan hade Hufvudstadsbladet rubriken ”Så här kan ett ryskt angrepp mot Finland gå till” och två dagar senare kom en kvällstidning med: ”Så här kommer Nato att försvara Finland.” Finlandssvenska beväringar lär sig inte längre att säga ”Om det blir krig” utan ”När det blir krig.”
Och i tider när riksdagsledamöter vill häva förbudet mot kärnvapen på vårt territorium blev jag glatt förvånad över det vår nye president sa i sitt installationstal: ”Krigsretoriken får inte överskugga det faktum att finländare är ett fredsälskande folk.”
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.