Den viktigaste beståndsdelen i samarbetet är den kollektiva försvarsklausulen i artikel 5, som säger att ett väpnat angrepp på någon av medlemsstaterna i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot dem alla och att en attackerad medlemsstat ska bistås av övriga medlemmar. 1949 Den 4 april 1949 grundades Nato av tolv länder från Europa och Nordamerika. Försvarsalliansen bestod till en början av Belgien, Kanada, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Norge, Storbritannien och USA. 1952 Tre år efter grundandet anslöt Grekland och Turkiet. Detta var ett strategiskt viktigt steg för Nato, som därmed stärkte upp sin södra flank. 1955 Tio år efter andra världskrigets slut blev Västyskland medlem i försvarsalliansen. Nio dagar senare skapades militäralliansen Warszawapakten, bestående av Sovjetunionen, Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland. Därmed cementerades splittringen mellan öst och väst. I oktober 1990, året efter Berlinmurens fall, blev det enade Tyskland medlem i Nato. 1982 Spanien gick med i Nato i maj 1982 efter flera år av inhemsk politisk turbulens. Först 1996 beslutade man att fullt ut ansluta till det militära samarbetet. 1999 När Tjeckien, Ungern och Polen anslöt var det första gången sedan slutet på kalla kriget som Nato utvidgades. Det innebar också att de första nationerna från den upplösta Warszawapakten blev medlemmar i försvarsalliansen. 2004 På våren 2004 skedde det största utvidgningen av Nato i alliansens historia när Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien gick med samtidigt. 2009 Både Albanien och Kroatien hade samarbetat med Nato i flera år innan de blev officiella medlemmar i april 2009. 2017 Montenegro började samarbeta med Nato kort efter självständigheten 2006, men man anslöt formellt först elva år senare. 2020 Även Nordmakedonien hade nära band till Nato innan man blev det 30:e medlemslandet i alliansen. 2023 I maj 2022, efter att Ryssland inlett den fullskaliga invasionen av Ukraina, lämnade Finland tillsammans med Sverige in sin Natoansökan. Turkiet blev sista land att godkänna Finland i Nato och kort därefter blev medlemskapet officiellt. 2024 Sverige lämnade in sin Natoansökan samtidigt som Finland, men inträdet blockerades länge av både Turkiet och Ungern. I januari 2024 ratificerade Turkiet till sist den svenska ansökan. Det dröjde drygt en månad innan Ungern gjorde detsamma.