Nato-Krav I SvD
2024-02-28
https://www.svd.se/a/LlJX6P/de-viktiga-delarna-maste-sverige-rusta-upp-som-natomedlem
"Med Sverige i Nato ställs högre krav på robusthet. Svenska vägar och järnvägar håller inte måttet. Framför allt handlar det om östvästliga förbindelser. Här är mångmiljonprojekten som måste till för livsviktig transport vid ett militärt krisläge.
Nato kräver att svensk infrastruktur rustas upp
Ponera att Ryssland kraftsamlar och placerar ut marktrupp, stridsfordon och annan logistik längs med Natos nya gräns i öst. Ryska krigsfartyg och ubåtar lämnar hamnen i Murmansk och försvinner från radarn. Plötsligt är relationerna så spända att kapprustningen är ett faktum och en direkt konfrontation verkar ligga nära.
Då, liksom i ett rent krigsscenario, är Natos plan att Sverige ska fungera som ett uppmarschområde, där Nato kan basera och transportera logistik och personal innan de ska vidare österut.
Det är bara ett problem. Efter många år av eftersatthet och nedrustning i Sverige håller flera viktiga vägar och järnvägar inte måttet för de snabba militära rörelser som blir nödvändiga i händelse av en konflikt.
Alla 31 medlemsländer har nu godkänt Sveriges inträde i försvarsalliansen. Landet väntas kunna stödja Natos operationer och lämna nödvändigt stöd till allierade, när Sverige inom kort blir medlem.
Men för att livsnödvändig försörjning ska kunna transporteras genom väg-, sjö- och lufttransporter, behöver Sverige rusta upp sin infrastruktur. Det har Försvarsberedningen konstaterat i ett antal rapporter. Arbetet med detta pågår redan då det samtidigt är en del av det svenska totalförsvarets upprustning. Framför allt rustar Trafikverket upp ett antal vägar och järnvägar i landet.
I Natos artikel 3 ställs sju grundkrav på medlemsländerna för civila åtgärder och förberedelser för att ha nationell motståndskraft och där robust transportsystem är ett av kraven.
För Sverige blir det här extra viktigt eftersom transportvägarna genom just Sverige blir centrala för övriga allierade i försvaret av Natos östra medlemsländer.
Exakt vilka områden och transportsträckor som kommer bli viktiga för Nato att kunna använda i Sverige är inte helt klarlagt än. Det avgörs av många faktorer. Det handlar dels om vilken av Natos ledningsstaber som Sverige kommer tillhöra, och därmed inom vilka regionala planer Sverige kommer ingå.
Svensk-amerikanskt samarbete
Dels beror det också på det fördjupade samarbetet mellan Sverige och USA, Defence Cooperation Agreement (DCA). Det håller fortfarande på att utarbetas och är ett slags ramavtal om förutsättningar för amerikanska styrkors närvaro i Sverige.
– Sverige kommer först, tillsammans med Finland, att tillhöra Natos regionala planering som bestäms vid Natohögkvarteret i Brunssum, Nederländerna. Senare kommer bägge länderna tillhöra de regionala planerna som sätts vid Natohögkvarteret i Norfolk, USA, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap och expert på Natos försvarspolitik och säkerhet i Östersjöområdet, Försvarshögskolan.
– Sedan återstår det också att se om Nato kanske väljer att även lägga kommando eller ledningsstruktur i Sverige och Finland. Det vet vi inte ännu.
Vilken infrastruktur som blir viktigast för Sverige att rusta upp kan därför påverkas av den regionala planeringen, menar han.
Östvästlig förbindelse livsviktig
Trots detta pekas ett antal områden ut – bland annat av Försvarsberedningen – som kan anses vara strategiskt viktiga. Det handlar framför allt om kommunikationslinjer i östvästlig riktning, och framför allt om förbindelserna mellan Sverige och Norge, men även till Finland. Det handlar dels om att kunna transportera materiel, soldater och andra stridskrafter under snabba förhållanden, och dels för att kunna ta emot och transportera vidare livsnödvändig försörjning.
Per Skoglund är universitetslektor och expert på logistik vid Försvarshögskolan. Enligt honom finns ett stort behov av upprustning av infrastruktur i Sverige. Han listar åtta områden som Sverige behöver rusta upp:
Malmbanan och sträckan Narvik-Luleå
Hotet från närliggande Murmansk, där Ryssland har sin kärnvapen- och andrahandsförmåga, gör det riskabelt för hamnen i Narvik att ta emot och transportera vidare viktiga militära resurser. I stället skulle livs- och drivmedel som är samhällsviktigt i både kris och krig tas emot i hamnen och transporteras på Malmbanan som går hela vägen till Luleå. Malmbanan, som har enkelspår på den svenska sidan, rustas nu upp av Transportstyrelsen.
Trondheim – östkusten
Den stora oljeindustrihamnen i Trondheim är bättre skyddad än den i Narvik och har kapacitet att ta emot militära resurser. I området förvarar Nato dessutom ett stort lager av krigsmateriel som därför gör hamnen och transporten in i Sverige och vidare till östkusten strategiskt viktig.
– Landsvägen och järnvägen på norska sidan går genom en djup dalgång där det är problem med ras och jordskred. På den svenska sidan finns det dessutom broar med begränsad bärighet som behöver rustas upp för att kunna vara en stor transportled. Hela stråket mellan den norska hamnstaden och den svenska östersjökusten är av största strategiska betydelse.
Halmstad – Kalmar
Transportsträckan i östvästlig riktning är viktig av flera skäl. I händelse av kris eller krig behövs den för inskeppning av Natostöd och snabb militär rörelse av exempelvis stödförband mot Baltikum, samt även som avlastningsområde. Hamnar på västkusten är viktiga för detta, liksom väg och järnväg tvärs över landet till östkusten. Den mest utbyggda vägen för detta går i dag från Halmstad till Kalmar.
– Just denna sträcka som exempel på sammanknytning i östvästlig riktning är i dag inte tillräckligt bra för att kunna köra på med tunga transporter. Järnvägssituationen i den östvästliga riktningen är ännu sämre, säger Magnus Christiansson.
Göteborgs hamn
Ur ett militärt perspektiv vill man undvika Göteborgs hamn och på så sätt minska riskerna för attack i en civil stad med stor befolkningscentra. Däremot är hamnen viktig för att kunna ta emot stöd, vilket innebär att man behöver skapa redundans och rusta upp viss infrastruktur i mindre närliggande orter.
– Hamnen blir viktig för att kunna försörja civilsamhället, vilket innebär att hamnarna i andra orter söderut blir viktigare ur ett militärt perspektiv.
Malmö – Norrköping
Den ostliga förbindelsen mellan Malmö och Norrköping behöver byggas ut för att förbättra möjligheterna till nord-sydliga transporter längs med östkusten där flera hamnar finns. I dag består E22 av motorväg, så kallad ”2 plus 1”-väg och på några håll vanlig landsväg med ett körfält i varje riktning.
– Om man bygger förbifart Söderköping så knyter man ihop östkusten med bättre kapacitet på E22. Trafikverket skriver att byggstart tidigast kan ske 2025 vilket är sent ur ett Natoperspektiv. Ur ett Natoperspektiv så bör man sträva efter 2+2-kapacitet på alla större vägar.
Inlandsbanan
För att minska sårbarheten och inte enbart behöva förlita sig på kuststräckan behövs en stabil inre sträcka i nord-sydlig riktning, för såväl civila och militära transporter. Inlandsbanan knyter ihop järnvägsnätet och gör samhället mer robust.
– Inlandsbanan skulle behöva elektrifieras för att skapa fullvärdig redundans, då det är brist på diesellok.
Oslo – Stockholm
Kommunikationslinjerna mellan de två huvudstäderna måste bli bättre och snabbare för ett hållbart samhälle. Sträckan, som i dag har stora brister, är viktig ur totalförsvarssynpunkt för transport inte minst för befolkning och näringsliv. Längs med sträckan ligger också Karlskoga med Sveriges största vapenkedjor.
Haparanda – Kemi
Tågtrafiken mellan svenska Haparanda och finska Kemi lades ner för över 30 år sedan. Men sedan några år tillbaka kan resenärer återigen resa den relativt korta sträckan mellan länderna.
– På svenska sidan har vi europeisk standard på spårvidden. Det som behövs här är att Finland bygger vidare från Kemi och söderut mot Åbo och Helsingfors med västeuropeisk spårvidd, säger Per Skoglund."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.