Nordiskt Ihopkommande Kärnvapenkunskap
2024-02-27
"– Det handlar om att knyta ihop Norden och att vi ska få ett nordiskt-baltiskt operationsområde, där Sveriges roll blir att vara ett uppladdnings- och genomfartsområde."
https://www.svd.se/a/XbmJAW/expert-detta-hander-nar-sverige-blir-nato-medlemmar
"Nu återstår bara formalia innan Sveriges flagga kan hissas på Natohögkvarteret i Bryssel. Det finns en särskilt svår fråga som svenska politiker får i knät direkt – ”de kan ingenting”, enligt expert.
”Svenska politiker kan ingenting om kärnvapen”
Den som vill fira kan nu utan tvekan korka upp champagnen, ett knappt år efter Finland. Samtliga Natoländer har sagt ja till Sverige och varken turkar eller ungrare har längre möjlighet att slänga in ett sista gruskorn i maskineriet.
Rent formellt kvarstår några små steg. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska skicka en inbjudan om medlemskap till Sveriges regering, som fattar beslut om att 200 år av alliansfrihet är över och att landet ansluter sig till den nordatlantiska försvarspakten.
Efter det är planen att utrikesminister Tobias Billström flyger, troligen till Washington, för att ”deponera anslutningsinstrumentet hos USA:s regering”. På mera vardaglig svenska betyder det att utrikesminister Antony Blinken tar emot ett brev där det står att Sverige vill gå med.
Brevet kan även överlämnas till Blinken på Natohögkvarteret i Bryssel om tidsbrist gör att USA-resan inte hinns med, som var fallet för Finland.
I och med överlämnandet blir Sverige medlem i Nato och den svenska flaggan hissas jämte de 31 andra.
Det innebär stora förändringar.
Kärnvapen – mer kunskap behövs och det snabbt
Den mest omedelbara skillnaden – förutom att de som arbetar på den svenska Natodelegationen i Bryssel får nya id-brickor – är att Sverige från första stund omfattas av den så kallade artikel 5.
Vi får alltså hjälp om vi blir attackerade. Vi förväntas även strida om något annat Natoland skulle bli anfallet. Dessutom får vi rösträtt i det Nordatlantiska rådet, NAC, som är Natos högsta beslutande organ – och i de 134 kommittéer som driver arbetet framåt.
Helt nytt är också att Sverige blir en del av Natos kärnvapenkommitté. Dit har dörrarna varit stängda under de 20 månader vi haft så kallad ”invitee-status” och deltagit i övriga kommittéers arbete.
Men nu slås även den porten upp. Enligt Magnus Christiansson, som är lektor på Försvarshögskolan, blir det den kanske största omställningen. Inte minst för svenska politiker.
– Sverige måste nu ha en åsikt när det gäller användningen av kärnvapen. Våra politiker kan ingenting om kärnvapen eftersom de alltid har diskuterat frågan ur ett nedrustningsperspektiv, men nu behöver de lära sig att prata strategi, säger Magnus Christiansson.
Han poängterar att det inte finns något som hindrar Sverige från att fortsätta att verka för nedrustning, men att vi i och med medlemskapet ”ställer oss bakom Natos idé om att så länge kärnvapen finns, så kommer Nato att ha dem”. Och att regeringen då behöver ha en position om hur och när de får användas.
En annan omedelbar förändring är att Sverige tas med i Natos regionala försvarsplaner. Rysslands anfallskrig har gjort att nya håller på att tas fram, men så länge Sverige inte har varit medlem har vi inte kunnat räknas in.
– När Sverige går med gör man det sista, men nu är det lite bråttom eftersom planerna ska vara implementerade till Natomötet i Washington i juli, förklarar Magnus Christiansson.
Amerikanska baser på svensk mark
Det kommer inte att stationeras några kärnvapen i Sverige. Nato är en mellanstatlig organisation och inget land kan göra något mot den svenska regeringens vilja. Däremot förklarar Magnus Christiansson på Försvarshögskolan att det redan under 2024 kan etableras amerikanska baser på svensk mark.
Finlands flagga hissades 4 april 2023. Nu får även Sveriges delegation flytta in i Natos högkvarter i Bryssel.
Finlands flagga hissades 4 april 2023. Nu får även Sveriges delegation flytta in i Natos högkvarter i Bryssel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP
Sverige och USA har slutit ett bilateralt avtal som signerades av de båda ländernas försvarsministrar i början av december 2023. Samarbetsavtalet innebär att USA får tillträde till 17 baser i Sverige, bland annat i Kiruna, Visby och Ronneby.
Det handlar främst om att kunna stationera försvarsmateriel i Sverige, precis som USA redan gör i Norge.
Även om avtalet gäller 17 baser handlar det enligt Magnus Christiansson troligen rent praktiskt om ”två-tre platser” där USA faktiskt kommer att ha förhandslagring, för att lättare kunna försvara norra Europa.
– Vi talar inte om några stora kontingenter av soldater, utan det kommer att vara stabspersonal. Men det kommer att råda amerikanska regler och amerikansk jurisdiktion. Så gör de överallt, över hela världen, säger Magnus Christiansson.
Redan under början av 2024 får Sverige det som på Natospråk kallas för capability targets, eller skarpa förmågekrav. Det kan bäst beskrivas som en kravlista från alliansen på hur Nato tycker att det svenska försvaret ska se ut och vilka förmågor det ska ha.
Det är en viktig lista, inte minst för samordningen mellan länderna, men här är det ändå värt att än en gång notera att Nato är en mellanstatlig organisation där Sverige inte kan tvingas till något.
En annan förändring handlar om personal. Flera hundra personer ska besätta poster i Natos politiska och militära strukturer. Dessutom ska Sverige, enligt regeringen, bidra till Natos gemensamma budget med omkring 600–700 miljoner kronor per år.
Mental omställning – kan kosta svenska liv
På lite längre sikt behöver det svenska väg- och järnvägsnätet byggas ut och förstärkas. Det kommer framförallt att ske i öst-västlig riktning och tanken är att trupper och vapen ska kunna anlända till Norge och sedan forslas vidare genom Sverige.
Men även nya flygplatser, hamnar och uppställningsplatser kan behöva byggas.
– Det handlar om att knyta ihop Norden och att vi ska få ett nordiskt-baltiskt operationsområde, där Sveriges roll blir att vara ett uppladdnings- och genomfartsområde, säger Magnus Christiansson.
Det gäller i princip hela landet, förutom Göteborg och Gotland, som Christiansson pekar ut som extra strategiskt viktiga.
– Det är platser som är extra känsliga. Göteborg har sin hamn och Gotland blir nästan ett frontområde och är en central del av försvarsplaneringen.
Sverige gör med sitt geografiska läge hela Norden och Baltikum mer lättförsvarat ur Natos synvinkel. Försvarsmaktens stora kunskap om Östersjön och arktisk krigsföring, gör Sverige till en nyckelspelare när det gäller Nordeuropas försvar.
En sista viktig förändring är kulturell, eller snarare mental. Här förklarar Natoexperten Magnus Christiansson att det handlar om allt från beslutsgångar, när snabba beslut måste fattas i Bryssel och Sverige har flera myndigheter som vill ha ett ord med i leken, till insikten att vi nu är del av något större – och att det i förlängningen kan kosta svenska liv.
– 200 år av neutralitet sitter starkt i den svenska befolkningen, men Natomedlemskapet handlar inte bara om att få hjälp, utan även att ge. Blir det krig i världen riskerar svenska soldater att stupa i utlandet, och det tror jag att svenska folket behöver få med sig.
– Vi måste alla lära oss mer om Nato. Det gäller politiker, experter, journalister, men även allmänheten, säger Magnus Christiansson."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.