Tajmat I Transnistrien
2024-02-23
https://www.svd.se/a/gE5Qm5/mote-i-transnistrien-dagen-fore-putins-tal
"Styret i Transnistrien har kallat till kongress – dagen innan Putin ska hålla tal. Nu spekuleras det i att den moldaviska utbrytarregionen formellt ska be om att ingå i Ryssland. Konsekvensen kan bli ett utvidgat krig i Östeuropa, enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid UI.
Utbrytarregionen kan ge Ryssland ”carte blanche”
Separatiststyret i den ryskstödda utbrytarregionen Transnistrien – en landremsa i Moldavien som gränsar till Ukraina i öst – uppges ha kallat till en sällsynt kongress den 28 februari, rapporterar den transnistriska nyhetsbyrån Novosti PMR.
För första gången sedan 2006 ska politiska företrädare på alla nivåer samlas. Senast ledde det till en icke erkänd folkomröstning där 97 procent, enligt det officiella resultatet, röstade för självständighet och en framtida anslutning till Ryssland.
Den här gången tycks bland annat den ekonomiska situationen i Transnistrien och effekterna av isoleringen från resten av Moldavien stå på agendan.
Mer detaljerad information finns inte.
– Vanligtvis har sådana kongresser sammankallats vid ödesdigra ögonblick. Utropandet av republiken, godkännandet av konstitutionen, säger Alexander Karaman, tidigare självutnämnd vice president i Transnistrien, till den ryska regimvänliga tidningen Kommersant.
Samtidigt spekuleras det bland oppositionella i Transnistrien att ledningen formellt ska tillkännage att man vill ansluta sig till den ryska federationen.
En orsak till misstanken: tajmingen.
Dagen efter kongressen, den 29 februari, ska Rysslands president Vladimir Putin nämligen hålla sitt årliga tal inför den ryska federala församlingen.
Intensifierad retorik om Transnistrien
Ryssland har dessutom den senaste tiden intensifierat sin retorik gällande Moldavien i allmänhet och Transnistrien i synnerhet, enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet (UI).
Så sent som i förra veckan hotade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för att man kommer att tvingas svara militärt om regeringen i Moldavien agerar på ett sätt som ”hotar den ryska militären eller våra medborgare (i Transnistrien)”.
I januari begärde den pro-ryske Vadim Krasnoselskij, som titulerar sig själv som president i Transnistrien, utökade militärövningar och förhöjd beredskap. Enligt Krasnoselskij var det ett motdrag efter påstådda provokationer från regeringen i Moldaviens huvudstad Chisinau.
Ukraina har i sin tur lovat att man kommer att svara militärt om Ryssland skulle involvera utbrytarregionen i kriget.
– Det har skett en gradvis upptrappning av retoriken. Och det kommer oftast först, sedan kommer andra aktioner, säger Jakob Hedenskog.
Det skulle det höja spänningarna ”något alldeles avsevärt” i regionen om Transnistrien formellt skulle uttrycka sin vilja att bli del av Ryssland.
– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger han.
Ryssland skulle troligen tolka ett sådant besked som en förevändning att ingripa militärt.
– Det ger Ryssland, ur rysk synvinkel, ett carte blanche att agera. Putin är väldigt noga med att hävda att allting han gör är enligt lagen och by the book och därför hittar man hela tiden ursäkter, säger Jakob Hedenskog.
Han konstaterar vidare att Rysslands ursprungliga plan med invasionen av Ukraina var att skära av landet från Svarta havskusten och ansluta Transnistrien med de södra delarna av Ukraina och Krimhalvön, och vidare österut mot Donbass och Donetsk.
Natolandet Rumänien kan dras in
En militärinsats i Transnistrien är dock en svår operation för Ryssland. Man kontrollerar inga angränsande landområden till regionen och det finns begränsade möjligheter att flyga in militärt understöd eftersom det saknas en fungerande flygplats.
I nuläget har Ryssland olovligen omkring 1 500 soldater i Transnistrien, men det är knappast tillräckligt.
Ett angrepp skulle, av allt att döma, bemöttas från olika håll. Därmed skulle kriget i ett sådant scenario utvidgas till moldaviskt territorium.
Ukraina kommer att slå tillbaka och Moldavien, som har en för svag militär kapacitet på egen hand, lär få stöd från grannen och Natolandet Rumänien.
Anledningen är de nära kulturella banden mellan nationerna.
– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripet om Moldavien blir angripet. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog och fortsätter:
– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.
Ännu en anledning till Rysslands upphöjda retorik kring Moldavien är att man vill skapa osäkerhet och turbulens inför presidentvalet senare i år och parlamentsvalet 2025. Sedan 2020 leds Moldavien av den EU-vänliga presidenten Maia Sandu. I juni 2022 fick man status som kandidatland i EU.
Regimen i Moskva tar till alla medel för att pro-ryska krafter ska ta över makten i Moldavien och föra landet längre ifrån väst.
– Det vore en triumf för Ryssland, säger Jakob Hedenskog.
Ukraina har i sin tur lovat att man kommer att svara militärt om Ryssland skulle involvera utbrytarregionen i kriget.
– Det har skett en gradvis upptrappning av retoriken. Och det kommer oftast först, sedan kommer andra aktioner, säger Jakob Hedenskog.
Det skulle höja spänningarna ”något alldeles avsevärt” i regionen om Transnistrien formellt skulle uttrycka sin vilja att bli del av Ryssland.
– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger han.
Ryssland skulle troligen tolka ett sådant besked som en förevändning att ingripa militärt.
– Det ger Ryssland, ur rysk synvinkel, ett carte blanche att agera. Putin är väldigt noga med att hävda att allting han gör är enligt lagen och by the book och därför hittar man hela tiden ursäkter, säger Jakob Hedenskog.
Han konstaterar vidare att Rysslands ursprungliga plan med invasionen av Ukraina var att skära av landet från Svarta havskusten och ansluta Transnistrien med de södra delarna av Ukraina och Krimhalvön, och vidare österut mot Donbass och Donetsk.
Natolandet Rumänien kan dras in
En militärinsats i Transnistrien är dock en svår operation för Ryssland. Man kontrollerar inga angränsande landområden till regionen och det finns begränsade möjligheter att flyga in militärt understöd eftersom det saknas en fungerande flygplats.
I nuläget har Ryssland olovligen omkring 1 500 soldater i Transnistrien, men det är knappast tillräckligt.
Ett angrepp skulle, av allt att döma, bemötas från olika håll. Därmed skulle kriget i ett sådant scenario utvidgas till moldaviskt territorium.
Ukraina kommer att slå tillbaka och Moldavien, som har en för svag militär kapacitet på egen hand, lär få stöd från grannen och Natolandet Rumänien.
Anledningen är de nära kulturella banden mellan nationerna.
– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripit om Moldavien blir angripit. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog och fortsätter:
– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.
Ännu en anledning till Rysslands upphöjda retorik kring Moldavien är att man vill skapa osäkerhet och turbulens inför presidentvalet senare i år och parlamentsvalet 2025. Sedan 2020 leds Moldavien av den EU-vänliga presidenten Maia Sandu. I juni 2022 fick man status som kandidatland i EU.
Regimen i Moskva tar till alla medel för att proryska krafter ska ta över makten i Moldavien och föra landet längre ifrån väst.
– Det vore en triumf för Ryssland, säger Jakob Hedenskog.
Transnistrien
Transnistrien ligger i Moldavien, inklämd mellan floden Dnestr och den östliga gränsen mot Ukraina. Under 1990 utropade proryska krafter regionens självständighet från Moldavien, men självständigheten har aldrig erkänts av omvärlden, inte ens av Ryssland.
I december 1991, fyra månader efter Moldaviens självständighet från Sovjetunionen, utbröt väpnade strider mellan separatister och moldaviska förband. Vapenvila ingicks i juli 1992 och därefter upprättades en demilitariserad zon längs gränsen mellan Moldavien och Transnistrien.
Sedan dess har man inte lyckats nå en lösning på regionens status.
Såväl Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse) som Ryssland och Ukraina har i olika skeden deltagit i samtal för att lösa konflikten men hittills utan framgång.
I folkomröstningen 2006 röstade 97 procent för en framtida anslutning till Ryssland, enligt det officiella resultatet. Omröstningen har dock inte erkänts av det internationella samfundet.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.