Trump-Stopp För Demokratiräddning I SvD
2024-02-21
https://www.svd.se/a/BWolP9/malin-ekman-om-juridik-och-krigforing-i-usa-s-presidentval
"NEW YORK. Det finns ett begrepp som mer än något annat ramar in årets amerikanska valrörelse. Lawfare. En sammanslagning av law och warfare, engelska för juridik och krigföring.
Som antyds beskriver ordet hur juridiken används i politiska syften.
Republikaner använder det när de pekar på de 91 åtal som Donald Trump står inför och vad de anser är Demokraternas maskopi med rättsväsendet. Ett sätt att stoppa en politisk motståndare på juridisk väg.
Som i fredagens dom om Trumps miljardböter och näringsförbud i New York. Eller Colorados högsta domstols diskvalificerande av Trump från valsedlar. Eller den så kallade ”hyschbetalnings”-rättegången mot expresidenten som en domare i New York just lät meddela kommer att påbörjas den 25 mars och därmed sammanfalla med Trumps återvalskampanj.
Demokrater är inte lika förtjusta i ordet lawfare men anklagar republikanerna för ungefär samma sak – att använda systemet för att straffa politiska motståndare.
Som i veckan när den demokratiske inrikessäkerhetsministern Alejandro Mayorkas till följd av sin gränspolitik mot Mexiko blev den första ministern att ställas inför riksrätt på 148 år. Eller i den pågående riksrättsutredningen mot Biden om misstänkt korruption i utlandet med hjälp av sonen Hunter.
Redan när Demokraterna väckte sitt första riksrättsåtal mot Donald Trump varnade vissa för att Republikanerna skulle ge igen så fort partiet fick chansen.
Somliga skulle säga att denna förutspådda revansch utspelar sig i detta nu.
Skeptikerna fruktar ett farligt prejudikat: att framtida kongressmajoriteter ska väcka riksrättsåtal mot ledare och ministrar vars politik de ogillar.
Colorado gick i december steget längre när dess högsta domstol beslöt hindra Trumps namn från att tryckas på valsedlar.
Genom att åberopa en paragraf i konstitutionen sökte Colorado rädda demokratin genom att hindra väljare från att rösta på sin kandidat. Juridikprofessorn Jonathan Turley sa att det var som att sätta eld på ett hus – i brandsäkerhetens namn.
Domstolen resonerar annorlunda och anser att Trumps roll i stormningen av Kapitolium diskvalificerar honom – och i praktiken hans väljare – från politiskt inflytande.
Det finns två rådande sätt att se på värnandet av demokratin. Det ena handlar om respekten för folkviljan. Det andra poängterar försvarandet av liberala värderingar oavsett om de företräds av en majoritet eller inte.
I förra veckan diskuterade Högsta domstolen Coloradodomen. Den konservativa majoriteten väntas snart komma fram till att den strider mot konstitutionen.
Lawfare-taktiken är inte unik amerikansk. På senare år har den skapat rubriker när den tillämpats i vad som brukar betraktas som mindre demokratiska länder.
I El Salvador 2018 försökte valmyndigheten stoppa den populistiske presidentkandidaten Nayib Bukele från att kandidera genom att ogiltigförklara partierna han ställde upp för.
Liksom Trump representerar Bukele en politik och persona populär bland folket men betraktad som samhällsomstörtande och antidemokratisk. Hans massarresteringar av gängmedlemmar som president har kritiserats av människorättsorganisationer runt om i världen.
Organisationerna var däremot tystare vad gäller försöken att på juridisk väg hindra kandidaten från att delta i ett demokratiskt val.
Häromveckan återvaldes Bukele – efter att ha tagit kontroll över författningsdomstolen och möjliggjort en andra mandatperiod i rad – med över 80 procents folkligt stöd.
Det centralamerikanska exemplet kan vara värt att studera. Det illustrerar en ändamålet helgar medlen-mentalitet. Både bland väljarna som har överseende med populistiska ledares auktoritära politik, och oppositionen som inte skyr några medel för att stänga ute politiska motståndare – även om det innebär trixande med systemet.
I USA har fruktan bland Trumps kritiker över vad en andra mandatperiod skulle medföra kanske sällan varit så stor som nu. Den tidigare presidentens utspel om att han tänker uppmuntra Ryssland att invadera Natoländer som inte spenderar tillräckligt med pengar på sitt försvar spär på rädslan.
Ingen vet vad en omvald Trump kommer att innebära.
Det finns dock en fråga som hänger kvar och som många skulle inflika är större än Trump. Nämligen vad det kostar landet att stoppa honom på juridisk väg utifrån förmodade eller verkliga politiska motiv. Om det räddar demokratin eller urgröper väljarnas tro på den."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.