Växjö, Telub & Libyen
2024-02-16
Detta i ingressen är extremt viktigt att känna till!!!
https://carlnorberg.se/2019/09/13/vaxjo-telub-libyen/
Tänka sig...dagen ryska sarkastiska drapa om det mest fördummade landet på jorden.
Men vänta, glömde de ändå inte någonting här..... jo, det där med att den Djupa Staten är vad som ligger bakom sunnisekteristisk extremism....
Men varför just en sådan ansamling i Växsjö??? Finns det möjligen några historiska kopplingar till orten gällande Islamisk terrorism???
Kan det i så fall vara på så vis att detta är planlagt sedan mycket länge......
Ok! Ja, men då tar vi nog och tittar lite grann på Libyen och dess inblandning i Telubaffären........
Häng med nu, för nu drar det uppenbarligen på ordentligt!
Man kan väl säga att en Maffia utan fördjupningar inom telekominfrastrukturen med tiden kommer att att försvinna..
Så på tal om situationen i Sverige, USA, Italien och Misrata - Libyen…
Varje land har sina egna unika problem med hur den Djupa Staten är etablerad, men så mycket är i alla fall lika, att det är det ekonomiska systemets inneboende natur och karaktär – monetärmekaniken – som är avgörande hur denna dolda struktur har etablerats.
Vad gäller Italien så är det sedan Volpi Di Misuratas dagar så att den moderna bankirmakt som tillsatte Benito Mussolini har ingått i det internationella kluster som vi har idag, men exakt vilka bolagsstrukturer som idag gör vad i förhållande till vad olika politiska partier anför…..Libyen utgjorde under Ghadaffi ett lås mot konstruerade migrationsrörelser från Afrika.
Men……och som vanligt…..Ericsson:
KU 1980/81:25
Olle Svensson: Det innebär alltså att när det libyska luftförsvaret har tecknat ett avtal med Telub har det köpt tjänster åt personalen så att den bättre kan använda sitt kunnande på luftförvarssidan i Libyen?
Carl Algernon: Jag antar att det är på det sättet. (Han var militär och Krigsmaterielinspektör)
Benkt Dahlberg var inne i en rask karriär. Eftersom han var kustartillerist avsågs han enligt de planer som fanns inom krigsmaktens högsta ledning att hamna som stabschef inom marinstaben så småningom. Han var då i försvarsdepartementet, och det var där han på förslag av militära myndigheter i vederbörlig turordning utnämndes till generalmajor. Först därefter erbjöd AB Statsföretag honom att bli chef för det nystartade TELUB, som ägdes 50-50 av staten och av L M Ericsson och så var det med det!
Vidare ur samma KU förhör:
Anders Björck: Du omnämnde i din redogörelse utbildning med vissa militära applikationer. Vad syftade det på? Militära applikationer av olika former av modern teknik kan innebära vad som helst. Hade ni någon uppfattning om vilken typ av militära applikationer det handlade om?
Eric Malmberg: I den skissartade redogörelse som lämnades i början av 1978 talades det om radar. Radar är ett många gånger vagt begrepp. Det finns civil radar, men det finns militär radar som omfattar delar som inte behöver användas i civil radar. Mer kritiskt var att det fanns uppgivet i skissen att det skulle omfatta robotar.
Vi kan alltså utesluta PV-Robot i saken, det handlade om LV-Robot.
Ericsson var redan på plats i Libyen före Telubaffären.
Samma KU förhör: Anders Björck: Hur kom det sig att ni fick napp just i Libyen? Var det någon aktiv ackvisition för att få affärer av det här slaget just med Libyen?
Benkt Dahlberg: Det förmedlades genom en arab, som har gått på tekniska högskolan i Stockholm och tagit civilingenjörsexamen och arbetat som konsult i Libyen. Han fick kontakt där nere med en gammal studentkamrat till mig som har ett konsultföretag och också har arbetat i Libyen. Det var helt by chance. Han kände till att vi hade ett företag som hade de här faciliteterna. Min gamle studentkamrat var själv reservofficer. Det råkade bli så att han ringde till mig och frågade om vi var intresserade. Vi hade inte drivit någon ackvisition alls i Libyen. Vi har däremot besökt vissa andra arabländer men aldrig Libyen.
Rena turen alltså och tur det är ju när omständigheter kommer till förberedelse.
Dock, ingen som hade placerat en bomb på planet Pan Am flight 103 hade ju låtit den detonera över land om de inte ville ha just en stor, kontrollerad och medialt bevakad utredning, noga räknat absolut ingen alls!
Den hade annars haft en timer på laddningens tändanordning och detonerats långt ute över Atlanten, så meningen var alltså att det skulle bli en haveriundersökning och skuldbeläggning. Att det gick att fastställa att planet inte sköts ner med en LV-Robot har vi i dagens forensiska läge mer än lite svårt att förlika oss med. Men som sagt att utreda flygolyckor är svårt ännu i denna dag....
Detta var alltså den flight där Bernt Carlsson innan han kliver på planet uttrycker till en journalist att han är en av fem som känner till vem som mördade Olof Palme. När det skedde ett inbrott i hans lägenhet i London, sade Carlsson till sin kanadensiska SI-kollega RobinSears :
"De krossade saker och gick igenom igenom mina papper. Sedan bara för att se till att jag visste att det inte var ett enkelt inbrott staplade de mina pengar i mitten av vardagsrumsmattan." ... "Men prata inte om det, och jag kommer inte att rapportera det. Det skulle bara ge jävlarna sin lilla seger."
Libyerna skulle utbildas på svensk radar och robot från Investorkontrollerade SAAB, utbildningen skedde i Växsjö där det praktiskt nog fanns ett stort och rejält militärt skjutfält. (Man övar alltså grupperingar i terrängen och man har en simulatormodul att öva på)
Bernt Carlsson lämnade London och återvände till Sverige 1983 och blev i två år Palmes speciella utsändare till Mellanöstern och Afrika. Palme anförde honom en viktig roll i Mellanöstern i känsliga försök att förhandla fram ett fredsavtal mellan Iran och Irak . Från 1985 till 1987 var Carlsson chef för Nordiska frågor i Sveriges utrikesministerium. Den 28 februari 1986 mördades Palme.
Lockerbieattentatet var ett attentat på ett passagerarplan av typen Boeing 747 som inträffade den 21 december 1988. Där dog Bernt Carlson FN:s vice generalsekreterare som ingen svensk numera känner till.
Den 22 december 1989 fälldes Martin Ardbo som VD för Bofors för att ha smugglat Robot 70 till UAE via Singapore….
Carl-Fredrik Algernon erkänner alltså öppet i KU att det gäller utbildning där det ingår robot. Utbildningen bedrevs i Växsjö där det fanns ett skjutfält.
Algernon trillade framför tunnelbanan 15 januari 1987 innan han skulle vittna i Indien i Boforsaffären..
Alltså igen - Pan Am 103 "exploderar" över land 21 december 1988..Ghadaffi får skulden i princip omgående och Bernt Carlsson dör och ett år senare fälls Ardbo den 22 december 1989 för smuggling av Robot 70 till UAE.
Robotsystem 70 (RBS 70) är ett lätt och snabbgrupperat robotsystem. Det används framför allt för att bekämpa fientliga flygplan och helikoptrar.
Eldenhetens styrprincip bygger på att roboten följer en ledstråle som robotskytten hela tiden riktar mot målet. Denna styrprincip gör det svårt att störa roboten i luften. Eldenheten är liten och lättrörlig, vilket gör den svår för angriparen att upptäcka och bekämpa och naturligtvis att gömma undan.
För att även kunna skjuta i mörker går det att komplettera eldenhetens sikte med mörkerriktmedel. För att skytten snabbt skall hitta målet överförs målinformation från bataljonens spaningsradarstationer till eldenheten via radio eller tråd. I systemet ingår även en en radarstation som upptäcker mål, sammanställer luftläget och anvisar mål till systemets eldenhet.
Så på tal om Libyen och vad Ghadaffi visste, så var det viktigt för Investor att förstöra vad som kunde innehålla information så mycket som möjligt vid insatsen 2012 - därav det aktiva deltagandet i bombningarnas målstyrning.
"Saif al-Gaddafi sa i en intervju med BBC Two 31 augusti 2008 att Libyen endast erkänt ansvar för Lockerbieattentatet för att få handelssanktionerna hävda."
Algernon, Carlsson , det två sekreterarna som var med på Pan Am-planet, Muhammar Ghadaffi och en person till – vi "gissar" på Anna Lind som senare var utrikesminister....de visste någonting som inte fick komma ut.
1979, revolution i Iran och shahen fördrivs.
1980, Irak startar krig mot Iran.
Iran var Sveriges före detta vän. I Iran fanns det mycket svenska vapen, och andra vapen som behövde underhåll och ammunition. Iranierna kontaktade den svenska regeringen, och Bofors och alla möjliga. Man ville köpa vapen.
Irak kontaktade också den svenska statsledningen. Irak var också Sveriges vän, och köpte mycket lastbilar. Faktiskt 3245 stycken 1979.
1980, när Iran köpte 4 st svenska lastbilar då köpte Irak 2884 lastbilar av Sverige.
Den irakiska diplomaten som kontaktade svenska UD 1980 undrade om Sverige skulle sälja vapen till Iran. Fast han uttryckte det inte så utan, ungefär, ”Ni ska väl inte sälja vapen till Iran?”[9]
”Nej, det ska vi inte,” sa svenska UD. Men det uttalandet var inte utrikespolitik, fast det kom från UD, det var handelspolitik.
Kan man tjäna pengar på att säga att man inte ska sälja vapen? Kan man tjäna pengar på att lova Irak att man skall belöna det genom att inte sälja vapen till Iran? 1981 och 1982 då tjänade Sverige pengar i Irak samtidigt som man sa att man inte skulle sälja vapen till Iran.
1981 köpte Irak 6005 stycken svenska lastbilar. Det var 18,5% av hela den svenska lastbilsexporten, eller om man så vill, var femte lastbil som exporterades från Sverige rullade upp på ett skepp som seglade iväg till Irak. 1982, köpte Irak färre lastbilar, men ändå 4004 stycken, ungefär 12% av hela den svenska lastbilsexporten det året. Sverige hade erövrat en fantastisk marknadsandel i Irak.
Men löftet var falskt, i hemlighet exporterade Sverige stora mängder vapen och krut till Iran. Palme som hade blivit utsedd till fredsmäklare i kriget åkte skytteltrafik mellan Sverige och Irak och Iran. Boforsdirektörerna åkte också flitigt till Iran liksom UD:s specielle handelssekreterare Carl Johan Åberg. Åberg vars namn figurerar i alla större svenska vapenaffärer.
Och Sverige blev en av Sveriges viktigaste krigsmaterielleverantörer. Krut till haubitz kanoner, krut till handgranater, och krut till kalaschikowgevär. Hundratals ton krut och 40 boghammarbåtar, bland annat. Dessutom organiserade Bofors vapen och krutleveranser från hela Europa till Iran, från Norge, Finland, Storbritannien, Belgien och från Frankrike.[10]
1983 visste irakerna det. Irakerna blev förbannade. 1983 så köpte dom inte 4004 lastbilar utan 207, och året därpå importerade Irak 27 lastbilar från Sverige.
Lastbilsmarknaden i Irak försvann och lastbilsmarknaden exploderade.
1980, köpte Iran lastbilar av Sverige igen, 4 stycken.
Men det var en början, marknadsandelen var återuppstånden och växte, 1981 var det 231 st, 1982 var det 1629 st och 1983 var det 2316 stycken svenska lastbilar som exporterades till Iran.
1984, då köpte Iran 5301 stycken lastbilar av Sverige. Det var mycket och 13,6% av hela den svenska lastbilsexporten. Mer än var tionde lastbil som rullade ut ur dom svenska fabrikerna skeppades iväg till Iran.
”Mottagaren betraktade vapenleveranser som ett lackmustest på förhållandet mellan köparen och exportören.”
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.