Inget är dock planerat, absolut ingenting.. https://www.dn.se/sverige/trumps-uttalande-skakar-om-natos-forsvarsministrar/ "Donald Trumps inbjudan till angrepp mot Nato-länder, ökat krigshot från Ryssland, osäkerhet om stödet till Ukraina – och Sveriges medlemskap som dröjer. Orosmolnen hopar sig när Natos försvarsministrar möts. Tanken var att torsdagens försvarsministermöte i Nato-högkvarteret skulle bli ett rutinartat ”arbetsmöte”. På agendan: en uppdatering av arbetet på alliansens försvarsplaner och förberedelserna för Natos 75-årsfirande inför toppmötet i Washington i juli. Men sedan dess har en rad händelser inträffat som skakat alliansens självförtroende. Donald Trump, som leder opinionsmätningarna inför USA:s presidentval i november, gjorde i helgen ett kampanjuttalande riktat mot Nato-länderna. Trump sade att han vid ett ryskt angrepp inte skulle försvara de Nato-allierade som, enligt honom, inte betalat sina räkningar. Trumps retorik är en dödlig stöt mot Natos hjärta. Det vill säga den kollektiva försvarsgarantin i Nato-stadgans Artikel 5, ofta uttryckt som ”en för alla – alla för en”. Dessutom lade Trump till: ”Faktum är att jag hade uppmuntrat dem (angriparna) att göra vad fan de vill”. Uttalandet har sänt chockvågor genom alliansen. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg, som normalt uttalar sig försiktigt, skrädde inte orden: – Varje antydan om att allierade inte kommer att försvara varandra undergräver vår säkerhet, inklusive USA:s och utsätter amerikanska och europeiska soldater för ökad fara. Stoltenberg lade till att han förväntar sig att USA kommer att förbli en stark allierad. USA:s försvarsminister Lloyd Austin har varit sjuk och vid mötet ersätts han av landets Nato-ambassadör Julianne Smith. – Att uppmuntra Kreml att attackera vilken Natomedlem som helst, eller allierat territorium, utsätter verkligen våra soldater, amerikanska soldater och allierades, för större fara. Att göra den typen av uttalanden är farligt och rent ut sagt oansvarigt, säger hon till DN. Debatten om hur mycket Nato-länderna ska satsa på sitt försvar är lika gammal som alliansen själv. Nato har ingen egen försvarsbudget, utan är beroende av ländernas satsningar. Efter Rysslands annektering av Krim enades alliansen om att den 2024 skulle sätta av två procent av bruttonationalprodukten till försvar. I dag är det 11 av Natos 31 medlemsländer som lever upp till det. Finland och de Nato-länder som ligger närmast Ryssland klarar målet, medan länder i Väst- och Sydeuropa släpar efter (se tabell). Sverige beräknas ligga på 2,1 procent vid medlemskap i år. Enligt vad Jens Stoltenberg meddelade på en presskonferens här på onsdagen beräknas 18 av Natos 31 medlemmar nå målet 2 procent i år. Det som kan driva upp försvarssatsningarna – förutom Rysslands nu snart tvååriga offensiv i Ukraina – är allt fler oroande signaler om att Ryssland inom något år kan angripa Nato-länder. När ledande svenska politiker och officerare vid Folk och Försvars rikskonferens i januari varnade för krig var Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen en av dem som tonade ner faran. Nu är hans budskap ett annat: – Det kan inte uteslutas att inom en period av tre till fem år kommer Ryssland att testa Artikel 5 och Natos solidaritet. Det var inte Natos bedömning 2023. Detta är ny information som kommer fram nu, säger Troels Lund Poulsen i en intervju med Jyllands-Posten. Vid det förra försvarsministermötet i oktober var det en enad front av 29 länders ministrar som manade Turkiet och Ungern att godkänna Sveriges inträde i Nato. Efter Turkiets ratificering ökar trycket på Ungern. – Vi vill se Sveriges anslutning slutförd så fort som möjligt, säger Julianne Smith."