Karolinska Fryshaveriet X2 I DN
2024-02-07
När frysarna plötsligt slutade fungera på Karolinska institutet förstördes världsunikt forskningsmaterial och patientprover som samlats in under 30 års tid.
DN:s granskning visar att ett allvarligt fel med larmsystemet var känt för KI långt innan haveriet.
Hugo Lindkvist
Text
Daniel Costantini
Foto
Spara
Dela
Julhelgen hade varit lugn och professor Mikael Rydén på Karolinska institutet (KI) skulle egentligen vara ledig över mellandagarna.
Ett meddelande från en doktorand förändrade allt.
– Det var bara att gå in i ”katastrofmode” och kasta sig iväg, säger Mikael Rydén.
Doktoranden hade upptäckt att larmen ljöd i det särskilda frysrummet på forskningshuset Neo, i Huddinge. Där, i så kallade kryotankar, förvarar hundratals forskare från flera olika institutioner på KI sina prover. I vissa fall ett världsunikt material, som samlats in under nära 30 års tid.
När Mikael Rydén kom fram till Neo såg han direkt att temperaturen i frysarna – som ska hålla minus 190 grader – låg skyhögt över en kritisk nivå. På en av frysarna stod det plus 22 grader. Förödande, enligt Mikael Rydén.
– För mig framstår det som helt orimligt att det kunde hända. Alla undrar samma sak: vad är förklaringen?
Kryotankarna ska klara av att hålla tillräcklig frystemperatur i upp till fyra dygn utan påfyllning, uppger Karolinska institutet.
Kryotankarna ska klara av att hålla tillräcklig frystemperatur i upp till fyra dygn utan påfyllning, uppger Karolinska institutet. Foto: Daniel Costantini
Totalt steg temperaturen över kritiska nivåer i 16 kryotankar på KI under julhelgen. Den automatiska påfyllnaden av flytande kväve hann stå stilla i nästan fem dygn innan felet upptäcktes.
För Mikael Rydén och hans forskarkollegor stod det tidigt klart att stora mängder biologiskt forskningsmaterial var förstört.
– Det här är det absolut värsta jag varit med om som forskare, säger Mikael Rydén.
Han själv är knuten till avdelningen för endokrinologi, läran om kroppens hormonbildande organ.
För några år sedan gick en elektrisk frys i samma utrymme på Neo sönder. Även då förstördes värdefullt forskningsmaterial, berättar Mikael Rydén.
– Materialet som vi lyckades rädda den gången flyttade vi bort till sjukhuset eftersom deras system är helt idiotsäkert.
Mikael Rydén och doktoranden lyckades rädda en av tankarna där hans avdelning förvarade material. ”Om det också hade förstörts, då hade vi lika gärna kunna sluta forska”, säger han.
Mikael Rydén och doktoranden lyckades rädda en av tankarna där hans avdelning förvarade material. ”Om det också hade förstörts, då hade vi lika gärna kunna sluta forska”, säger han. Foto: Daniel Costantini
Alla forskare och chefer på KI, som DN har talat med, undrar samma sak som Mikael Rydén: Varför stannade plötsligt flödet av flytande kväve?
Flera av dem vittnar om att larmsystemet – som per automatik ska varna ägarna till materialet i frysarna om temperaturen i kryotankarna stiger – inte har fungerat.
DN:s granskning visar att ett allvarligt fel med larmsystemet var känt för KI långt innan frysarna kraschade. Det framgår bland annat av ett besiktningsprotokoll från maj 2023.
”Systemet har vid ett flertal tillfällen låst sig och kräver då manuell återstart”, står det i handlingarna, där en besiktningsman listar flera fel och brister.
Av protokollet framgår att larmsystemets leverantör har försökt åtgärda bristerna, men att felen ändå återkommit. När systemet startats om har medarbetare blivit ”överösta” med falska larm, vilket ”underminerat” trovärdigheten, enligt besiktningsmannen.
Utanför forskningshuset Neo står den centrala tanken med flytande kväve. I dagsläget finns inget svar på varför den automatiska överföringen till kryotankarna stoppades.
Utanför forskningshuset Neo står den centrala tanken med flytande kväve. I dagsläget finns inget svar på varför den automatiska överföringen till kryotankarna stoppades. Foto: Daniel Costantini
Under julhelgen kom aldrig några sms-larm, enligt interna mejl som DN har tagit del av. Några medarbetare fick dock larm via mejl, som till största delen ignorerades.
En återkommande förklaring till att ingen reagerade är just den långa historiken av falsklarm.
– Ibland har det kommit 40 mejl eller sms på kort tid och då har alla varit falska, berättar Mikael Rydén.
Men så sent som i november ifjol godkändes ändå larmsystemet för fortsatt drift.
Leverantören Nordomatic vill inte ställa upp på en intervju, men skriver i ett mejl till DN att de inte upptäckt några fel som skett under julhelgen:
”Alla larm har gått iväg som de ska. Vi vill inte uttala oss vidare i nuläget utan avvaktar de utredningar som nu görs. Vi samarbetar fullt ut med utredarna”, skriver Pedram Fard, försäljningschef på Nordomatic.
Förutom bristerna i larmsystemet ska det tidigare ha förekommit problem med själva kvävetillförseln till frysarna på Neo, något Sveriges Radio rapporterat om. DN har tagit del av ett internt mejl från maj 2023 där det nämns att påfyllningen krånglat, men att det inte inneburit någon fara för forskningsmaterialet.
Det flytande kvävet används för att hålla mycket låga temperaturer i kryotankarna. I ett internt mejl DN läst bedöms en ”katastrofal temperatur” vara över minus 150 grader.
Det flytande kvävet används för att hålla mycket låga temperaturer i kryotankarna. I ett internt mejl DN läst bedöms en ”katastrofal temperatur” vara över minus 150 grader. Foto: Daniel Costantini
Fryshaveriet på KI drabbade främst avdelningen för hematologi, som bedriver forskning om olika typer av blodsjukdomar.
Avdelningschefen, professor Eva Hellström Lindberg, uppskattar den totala notan för det förstörda materialet till uppemot en halv miljard kronor. Det handlar om kostnader för insamling, men också för att återskapa material och uteblivna intäkter framöver.
– Väldigt många forskare på olika nivåer är drabbade, säger Eva Hellström Lindberg.
Hon har polisanmält händelserna. Hon betonar att flera olika externa bolag är inblandade för att systemet med kryotankarna ska fungera.
– Det handlar om den oerhörda omfattningen av skadan och att det är komplicerat att utreda vem som bär ansvaret, säger hon.
”Från början var det total chock och sorg. Jag som chef och alla drabbade forskare har samtidigt en enorm vilja att det här reds ut, att vi utvecklar alternativ för framtiden och ser till att det aldrig någonsin händer igen”, säger professor Eva Hellström Lindberg.
”Från början var det total chock och sorg. Jag som chef och alla drabbade forskare har samtidigt en enorm vilja att det här reds ut, att vi utvecklar alternativ för framtiden och ser till att det aldrig någonsin händer igen”, säger professor Eva Hellström Lindberg. Foto: Stefan Zimmerman/KI
Enligt Eva Hellström Lindberg går det inte heller att utesluta en extern påverkan på systemet, exempelvis i form av en hackerattack.
Men enligt Matti Sällberg, dekan och KI:s talesperson i ärendet, finns det ingenting som tyder på en yttre påverkan.
– Man ska aldrig säga aldrig, men än så länge finns inget som tyder på det, säger Matti Sällberg.
Trots de återkommande problemen med larmsystemet, och att frysar har havererat tidigare, fanns ingen fungerande jourverksamhet som bevakar frysutrymmet på Neo utanför ordinarie arbetstid.
Det här pekar Matti Sällberg ut som en möjligt bidragande orsak till att haveriet kunde inträffa.
– Vi måste utreda den tekniska orsaken. Men också, från högsta nivå på KI ända ner till golvet, vilka delar i hela organisationen som brustit.
Matti Sällberg, dekan och KI:s talesperson i ärendet.
Matti Sällberg, dekan och KI:s talesperson i ärendet. Foto: Daniel Costantini
Enligt Matti Sällberg var det KI:s fastighetsavdelning som godkände fortsatt användning av larmsystemet, hösten 2023. De ska då ha fått beskedet att bristerna var åtgärdade.
– Vi undersöker fortfarande om det fortsatte att skickas ut falsklarm efter godkännandet och fram till dess att haveriet inträffade.
Matti Sällberg vill vara försiktig med att bedöma den exakta omfattningen av skadorna och kostnaderna, till dess att haveriutredningarna är avslutade. Men det är helt klart att konsekvenserna är mycket omfattande, säger han.
– Det som vissa forskare tänkt göra de närmsta fem åren kanske inte går att göra längre. I absolut värsta fall får de byta inriktning.
Hematologerna har förlorat mest material
Forskare vid flera institutioner drabbades av fryshaveriet på Karolinska institutet.
Hårdast drabbad är institutionen för medicin, Huddinge (MedH), och forskare inom hematologi, endokrinologi och kardiologi.
”Det handlar om en mycket stor mängd oersättligt forskningsmaterial med prover, cellinjer och biomaterial som har samlats in under decennier”, har professor Petter Höglund, prefekt på MedH, sagt i ett pressmeddelande.
Hematologerna har förlorat mest material. Bland annat prover som sparats under lång tid för att studera blodcancer.
Även forskare på Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Bionut, har förlorat material. Här bedrivs forskning inom bland annat molekylärt åldrande och cancerbiologi.
Frysskandalen på Karolinska institutet är inget annat än en ren och skär katastrof. Dock inte främst i pengar räknat. För hur värdesätter man en förstörd forskarkarriär, ett avbrutet forskarprojekt eller förlusten av en framtida medicinsk upptäckt?
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Johan Nilsson
Text
Spara
Dela
Det var den 22 december som det automatiska påfyllnadssystemet av flytande kväve på Karolinska institutet slutade att fungera. Ingen vet varför, men resultatet blev att temperaturen steg och att proverna i 16 av totalt 19 kryotankar förstördes.
När omfattningen av skadan blev uppenbar för de anställda föll flera av dem öppet i gråt, enligt uppgifter till DN. Professor Matti Sällberg, dekan för KI Campus Syd och talesperson för ärendet, har beskrivit det inträffade som en ”total katastrof”.
Så vad fanns det då i dessa prover, som föranleder sådana starka känslor och kraftfulla ord?
Matti Sällberg har tidigare klargjort att det uteslutande handlar om forskningsprover som gått förlorade, inte prover från patienter under pågående utredning. Men det är illa nog. Inom den biomedicinska forskningen är nämligen prover av olika slag helt centrala. Inga prover, inga resultat – och utan resultat rör sig forskningen inte en millimeter.
I kryotankarna på Karolinska fanns antingen patientprover eller celler. De förstnämnda kommer ursprungligen från patienter där en del av provet analyseras i samband med den utredning patienten genomgår, medan den andra delen, om patienten godkänner det, förvaras i en så kallad biobank. Det vill säga prover som kan användas för senare forskning. På så sätt har man under flera decennier byggt upp stora samlingar med hundratusentals prover som visat sig vara ovärderliga för den biomedicinska forskningen, inte bara på Karolinska institutet utan också som en nationell resurs. Men för att dessa prover ska vara användbara måste de hållas nedfrysta, annars förstörs de.
Enligt Matti Sällberg, dekan för KI Campus Syd, är fryshaveriet inget annat än en ”totalt katastrof”.
Enligt Matti Sällberg, dekan för KI Campus Syd, är fryshaveriet inget annat än en ”totalt katastrof”. Foto: Daniel Costantini
Där fanns också rör med celler av olika slag, som forskarna antingen fått av andra forskare eller köpt från företag. Exempelvis har det icke-vinstdrivande konsortiet ATCC fler än 4 000 olika sorters cellinjer i sin katalog, med celler från alla möjliga sorters vävnader och arter, som går att beställa. Kostnaden för ett rör med sådana ”standardceller” ligger på några tusenlappar. Om forskaren däremot behöver celler från en mer avancerad cellinje, exempelvis stamceller, kan priset landa på tiotusentals kronor. Eftersom cellerna kan odlas räcker de oftast länge, förutsatt att de hålls nedfrysta.
Hur många prover som har förstörts på Karolinska institutet är det ingen som vet. Men varje kryotank innehåller 10–15 vertikala ”rack”. Varje rack har i sin tur ett drygt tiotal fack med lådor staplade på varandra, där varje låda innehåller minst 60 prover. Enkel matematik ger vid handen att det alltså handlar om tiotusentals prover som kan ha förstörts. Matti Sällberg hoppas att en del av proverna går att återskapa, men utan tvivel har mängder av unika prover gått förlorade för alltid; mödosamt insamlade under flera årtionden.
Karolinska institutet uppskattar notan för ”frysskandalen” till en halv miljard kronor. Den största förlusten är dock inte pekuniär. I stället ligger den på det personliga och intellektuella planet. Enskilda forskarkarriärer har blivit förstörda och forskningsprojekt har gått i graven. Den kanske största förlusten av dem alla är alla de potentiella upptäckter som gömde sig där, i frystankarna på Karolinska. Kanske en framtida behandling av något slag, till en svårt sjuk grupp patienter. Det kommer vi aldrig att få veta.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.