Skamligt Skuldberg
2024-02-05
Jag minns fortfarande rubriken: ”Pappa lärde mig att inte vara rädd för Kronofogden.”
Författaren Per Hagman berättade i en DN-intervju med Malena Rydell 2017 att han var skuldsatt upp över öronen. Allt hade börjat med ett lägenhetsköp i Stockholm, så kom krisen i början av 90-talet och räntechocken. Han fick sälja sin lilla etta i innerstan med en restskuld och ärvde även skulder av sin far, som fixat bostaden åt honom.
Den smällen har han aldrig hämtat sig från. Räntorna på den tiden låg på 13–14 procent. Per Hagman levde på existensminimum, men har lärt sig att överleva utanför systemet. Staten och bankerna är inget att lita på. Det fick han lära sig redan som valp.
Alla kan inte ha en så anarkistiskt sorglös livshållning som Per Hagman. Få skämtar om Kronofogden – för många är det den största skam som finns att vara skuldsatt. Mycket svårt att ta sig ur också. Det tär på hälsan, och självmordsfrekvensen i just den gruppen är oroväckande hög.
För man ska göra rätt för sig i Sverige. Konformismen och tystnaden kring pengar är förbluffande stark. Är det den olyckliga kombinationen av puritansk protestantism, sipp småborgerlighet och arbetarrörelsens skötsamhetsideal som spökar?
Kanske också inpräntad maktlöshet. Man minns den sadistiske fabrikören i Hans Alfredsons roman ”En ond man” som eldar upp den olycklige skulslavens sedlar i öppna spisen och myndigt säger: ”Det är inte pengarna, Månsson, det är principen.” Har ni inte läst boken finns scenen i filmen ”Den enfaldige mördaren” (1982).
I förra veckan kom ny statistik som visar att allt fler svenskar har problem att betala sina skulder. Skuldberget hos Kronofogden är 119 miljarder och har inte ökat så här snabbt sedan 90-talskrisen. Upp med hela 35 procent jämfört med första halvåret 2022. Enklare uttryckt ökar skulderna till fogden med 50 miljoner – om dagen.
Sverige har blivit ett land där medborgarna lever långt över sina tillgångar. De oseriösa bankerna och låneinstituten tar ut absurt höga räntor och avgifter på konsumtionslån – det vet alla som har sett ett avsnitt av ”Lyxfällan” – vilket slår hårdast mot unga människor som saknar fast inkomst och kunskap om ekonomi. Skuld har blivit den nya folksjukdomen.
Sms-lånen är bara ett klick bort. Spelskulderna växer på hög. Vräkningarna ökar i rekordfart.
Förr i tiden hade det kallats ocker; i dag ligger nästan hela risken hos låntagaren. Dante placerar mycket riktigt ockraren i helvetets sjunde krets, lägre än mördare. Berättaren i ”Den gudomliga komedin” förklarar att ockrarna står för motsatsen till det fria skapandet, och eftersom de hycklar och låtsas göra gott, ska de straffas dubbelt. Stanken i deras krets är värre än från Enskilda banken.
Det är journalisten Lena Pettersson som påminner om Dante Alighieri i boken ”Skuldsatt”. Sällan har en bok kommit så lägligt. Hon skildrar nämligen vad priset blir när samhället tillåter att skulderna skenar för privatpersoner och de obetalda lånen samtidigt blir en lysande affärsidé för skrupelfria företag. Om det senare skriver Jonas Malmborg dessutom insiktsfullt och underhållande i den lika aktuella historien om Klarna: ”Den stora kreditfesten”.
Man kunde tro att det fanns mycket litteratur i ämnet. Lena Pettersson visar att det inte är sant. Hon berör ett tabu som blivit ett allvarligt samhällsproblem. ”Vi har tankat kreditmarknaden med raketbränsle och rivit sönder säkerhetsföreskrifterna. Vi har gett kreditgivarna samhällets stöd, både konkret och moraliskt. Till de överskuldsatta har vi gett skammen, skulden och riskerna för liv och hälsa.”
Poängen är att det kunde vara du eller jag. Pettersson har intervjuat en rad personer som varken är särskilt udda eller brottsliga. Visst är några hopplöst slarviga och gränslösa, men de flesta har snarare förlorat jobbet eller tvingats gå igenom en uppslitande skilsmässa och fått sälja huset i fel konjunktur. Med stigande räntor och skyhög inflation är inte kraschen så långt borta.
Men Kronofogden erbjuder väl skuldsanering? Det är inte självklart
Skammen får den enskilda ta. Jag tänker på Maria i Visby som beskriver sig som en duktig tjej, men ändå trillar dit när hon blir allvarligt sjuk. Hon spelar snabbt bort några hundratusen på nätet och gömmer kravbreven för sin make. Till slut får hon krypa till korset. ”Min svärmor önskade att jag hade varit otrogen. Det hade varit lättare att förlåta.”
Men Kronofogden erbjuder väl skuldsanering? Det är inte självklart. Lena Pettersson jämför med hur affärsmässiga de flesta företagskonkurser är. Höga skulder kan avskrivas snabbt, men när det handlar om en privatperson är skulden hårt sammanflätad med dygd och moral. ”Konkurs är en rättighet. Skuldsanering en nåd.”
Det är ju rena skammen – för Sverige som nation.
Pettersson gör en intressant jämförelse med USA, där den snabbaste varianten av skuldavskrivning är att lämna tillbaka huset till banken. Även privatpersoner har rätt att misslyckas utan att straffas för evigt. Olycka och otur kan spela in för den belägenhet man hamnat i. I ett kreativt och civiliserat samhälle borde rätten till en andra chans vara helig. Det fattar även konservativa amerikanska jurister.
Företagshistoria kan vara otroligt trist, men Jonas Malmborgs ”Den stora kreditfesten” påminner snarare om hur amerikanska reportrar skildrar finansvärlden. Med stark research och fritt berättande som riktar sig mot läsaren. Det blir en tidsspegel som säger något viktigt om hur Sverige har förändrats av den digitala ekonomin.
Det märks att Malmborg skrivit skönlitterärt; han debuterade 2013 med en roman om uppväxten på Östermalm: ”Fältöversten”.
Bortsett från den svenska ovanan med en fläskigt dramatiserad inledning – och en onödigt lång avslutning – är boken om Klarna rena läsfesten. Likt en nördigt detaljerad Michael Lewis kastar sig Malmborg över de digitala innovationer som fick Klarna att växa till ett av Sveriges hetaste företag.
Och utan att dölja vilka som fick betala priset: de unga vuxna som föll pladask för Klarnas balla reklam och köpte saker på kredit som de egentligen inte hade råd med. Och hamnade i just den skuldfälla som Lena Pettersson beskriver.
Fascinerande story. Och snabbt marscherat av tre unga Handelsstudenter som dissades av gamla svenska direktörer men tog revansch och till slut fick de stora riskkapitalisterna från Silicon Valley att investera i företaget. Det som började som en simpel faktureringstjänst växte snabbt till ett smart techbolag och expanderade vidare till en trendig shoppingplattform med vidhängande digital bank.
Ska det snart bli en amerikansk börsnotering? Det ryktas om det. 2021 värderades Klarna till osannolika 380 miljarder kronor. Då kunde man kosta på sig annonskampanjer och sponsorsamarbeten med Snoop Dogg, ASAP Rocky, Paris Hilton och Lady Gaga. Och köpa världens dyraste tv-reklam under Super Bowl.
Värderingen har dock sjunkit dramatiskt under lågkonjunkturen och företaget blöder pengar. Men den senaste rapporten var lite ljusare.
Grundaren och vd:n Sebastian Siemiatkowski vill gärna vara en kaxig uppstickare som skryter med att Klarna spelar i Champions League. Då har man förstås råd att vara skyldig folk en jävla massa pengar. Klarna kan alltid bolla runt de fiktiva tillgångarna och spekulera i framtida vinster – men bara så länge de håller sig kvar i den absoluta toppen.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.