Svenska Akademin & Kungen
2024-01-24
Tänk att en dyslektiker styr detta...
Akademiens främsta syfte är att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Nyckelorden är här "renhet, styrka och höghet", och de betyder på nutida språk ungefär 'klarhet, uttrycksfullhet och anseende'.
5 kap. Statschefen
Lagrumshänvisningar hit1
13 kap. 20 § Riksdagsordning (2014:801)
Ändringar3
[K5]1 § Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408).
Ändringar2
Införd: SFS 2010:1408 (Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor), 2010:1408 (En reformerad grundlag)
[K5]2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408).
Ändringar3
Ändrad: SFS 2010:1408 (Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor), 2010:1408 (En reformerad grundlag), 1994:1469 (Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor)
[K5]3 § Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.
[S2]Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda med statsministern. Lag (2010:1408).
Ändringar2
Ändrad: SFS 2010:1408 (Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor), 2010:1408 (En reformerad grundlag)
[K5]4 § Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter. Lag (2010:1408).
Ändringar3
Ändrad: SFS 2010:1408 (Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor), 2010:1408 (En reformerad grundlag), 1994:1469 (Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor)
[K5]5 § Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice riksföreståndare.
[S2]Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år. Lag (2010:1408).
Lagrumshänvisningar hit3
5 kap. 7 §
13 kap. 20 § Riksdagsordning (2014:801)
8 kap. 3 § Kungörelse (1974:153) om beslutad ny riksdagsordning
Ändringar2
[K5]6 § Om konungen eller drottning som är statschef under en sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avgått. Lag (2010:1408).
Ändringar2
Ändrad: SFS 2010:1408 (Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor), 2010:1408 (En reformerad grundlag)
[K5]7 § Riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.
https://www.svd.se/a/pQzm1X/kungen-kritiseras-efter-danius-uppgifter-om-akademiens-kris
"Hovet dementerar att kungen uppmanade Sara Danius att avgå som ständig sekreterare i Svenska Akademien. Men helt klart spelade kungen en viktig roll under Akademiens kris.
”Jag menar att det var fel. Men det var en speciell och ganska pressad situation”, säger statsvetaren Nils Gustafsson.
Kritiken mot kungen: ”Det var fel”
Under Svenska Akademiens kris våren 2018 kallas Sara Danius till Drottningholms slott. ”Du kan känna dig förrådd av Hans majestät konungen”, skriver hon sedan i sin dagbok.
Det framgår av en ny P3-dokumentär om krisen i Svenska Akademien. Dokumentären baseras bland annat på Sara Danius dagböcker, som donerades till Kungliga Biblioteket efter hennes död.
I sina dagböcker skriver hon att kungen under mötet uppmanade henne att avgå som ständig sekreterare. Han frågade henne hur hon såg på sin framtid. Dåvarande riksmarskalken Svante Lindqvist ska därefter ha förklarat för henne att det var kungens sätt att uppmana henne att lämna sin post.
Hovet dementerar att kungen ska ha försökt få Sara Danius att avgå. Svante Lindqvist har inte velat kommentera uppgifterna.
Men dokumentären har på nytt väckt frågan om vad kungen har för makt över Svenska Akademien. Att kungen klev fram i samband med krisen i Akademien är tydligt.
Akademiens stadgar hade varit i princip oförändrade sedan institutionen instiftades 1786. Men under krisen ingrep kungen och ändrade stadgarna, så att det blev möjligt för ledamöter att avgå.
Det väckte viss förvåning att kungen ansåg sig ha rätt att göra stadgeändringar, konstaterar Martin Sunnqvist, professor i rättshistoria. Sakkunniga tvistade om kungens befogenheter.
– Grundlagen ser ju helt annorlunda ut än på 1780-talet. Men det är nog faktiskt så att kungen har kvar den här makten, genom alla grundlagsändringar som skett. Akademien är ju ingen statlig myndighet.
Han tycker att det var rimligt att kungen klev fram.
– Kungen gick in och löste ett problem som ingen annan kunde lösa. Och han hade naturligtvis samrått med regeringen.
Rättsligt sett har Svenska Akademien en unik ställning bland institutioner i Sverige. Och kungens roll i förhållande till Svenska Akademien är också unik; kungen ska alltid godkänna nya ledamöter.
– Vitterhetsakademien och Musikaliska Akademien har aldrig haft den här nära kopplingen till kungen, där har kungen aldrig behövt godkänna inval av ledamöter.
Kungen är Svenska Akademiens beskyddare. Men frågan är vad som ligger i den rollen.
– Beskyddarrollen har en väldigt speciell funktion när det gäller Svenska Akademien. Här handlar det också om att ändra stadgar och godkänna nya ledamöter, säger Martin Sunnqvist som inte tycker att det är konstigt om en beskyddare av en verksamhet också kommer med olika råd.
– Sedan kan förstås vara svårt att bedöma i vilka situationer det är lämpligt att lämna råd och synpunkter.
Statsvetaren Nils Gustafsson skrev i samband med krisen artikeln ”Några anmärkningar om kungens roll för Svenska Akademiens stadgar”.
Han tycker inte att det är oproblematiskt att kungen tilläts spela en så viktig roll under Akademiens kris.
– Det är problematiskt eftersom det strider mot allt annat vi gjort med kungamakten i det här landet de senaste 200 åren.
Att både Sara Danius och Anders Olsson hade möten med kungen visar att Akademien ansåg att kungen hade rätt att komma med goda råd, säger han.
– Det som var mest anmärkningsvärt var att kungen bestämde sig för att han skulle ändra Svenska Akademiens stadgar, säger Nils Gustafsson som menar att det naturliga hade varit att Akademien vänt sig till regeringen i sin kris, då regeringen tidigare reformerat andra kungliga akademier.
– Men hovet tog den här bollen. Akademien hade problem som den inte själv visste hur den skulle hantera, det var problem som ingen var så sugen på att hantera. Och då kom kungen som en lösning.
Nils Gustafsson anser att krisen var en exceptionell situation, som också påverkade Sveriges anseende. Därför har han förståelse för kungens engagemang.
– Jag menar att det var fel. Men det var en speciell och ganska pressad situation.
Nils Gustafsson beskriver kungens agerande som ett exempel på ”ett förhållandevis kraftigt utflöde av kungamakt”.
– Kungen har jättemycket soft power som han kan använda i olika sammanhang. Men här tog han sig också lite hard power."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.