Carl Fredrik Liljevalch I Öst
2024-01-23
Liljevalch var son till handlanden Samuel Liljewalch i Lund och Sofia Maria Sylvan, och var brorson till sin namne Carl Fredrik Liljewalch (1770–1844), vars mor också var släkt med hans hustru. Stamfadern för ätten Liljewalch var halvfrälse och hade adlats utan att introduceras på Riddarhuset, men efter Karl XI:s reduktion gjorde ätten inte anspråk på adelskap. De kom i stället att inta framträdande positioner bland Lunds borgare. En bror till Carl Fredrik, Olof Liljewalch, utvandrade till Chile och blev förmögen som förpaktare av en auktionskammares inkomster.
Liljevalch ägnade sig tidigt åt faderns yrke och kom vid sexton års ålder till Stockholm, där han först blev kontorist i en speceriaffär. Efter några år upprättade han en sådan för egen räkning och fortfor därmed till något efter 1826, då han förändrade affären till en träförädlingsindustri. Han köpte upp sågverket i Baggböle och var den som anlade Oscarsvarv i Luleå.
År 1824 köpte han två fastigheter på Södermalm, mot Tegelviken där han startade ett ångmaskindrivet sågverk, och erhöll tullfrihet 1829, då hans köpare fanns i bl.a. Storbritannien, USA, Australien och Egypten.
För att dra nytta av de nya möjligheter för handel med Kina som uppstått efter Opiumkriget sände kung Oscar I Liljevalch dit som befullmäktigat ombud. Liljewalch förberedde sig noga, till exempel genom att lära sig manchu i Paris.
I mars 1847 slöt han och den manchuiske statsmannen Qiying Fördraget i Kanton, det första handelsfördraget mellan Sverige-Norge och Kina (Qingdynastin) i Guangzhou sedan Michael Grubb för Svenska Ostindiska Companiet anlagt ett handelskontor där. Händelsen finns noterad i den halvofficiella krönikan Utkast till Qingdynastins historia, där Liljewalch omnämns med det sinifierade namnet Li Lihua. Fördraget var närmast identiskt med ett kinesiskt-amerikanskt fördrag som slutits tre år tidigare och gav Sverige-Norge samma förmåner som andra västmakter tillskansat sig efter det första opiumkriget mellan Kina och Storbritannien. Fördraget utgjorde grunden för det svensk-norska konsulatväsendet i Kina och var i kraft ända fram till år 1908, då Sverige och Kina slöt ett nytt handelsfördrag med Gustaf Oscar Wallenberg.
Innan Carl Fredrik Liljevalch reste från Kina hade han utsett två köpmän från "etablerade handelshus af första rangen" som åtagit sig att fungera som oavlönade svenska och norska konsuler, för att bistå dessas fartyg där. Det var engelsmannen C. Empson, från Blenkin Rawson & Co, i Shanghai och förre amerikanske konsuln Paul S. Forbes, chef för Russel & Co, i Kanton. Forbes blev också den förste officiellt utnämnde konsuln i Kanton, fortfarande oavlönad, genom ett kungligt beslut den 25 maj 1850 om inrättandet av ett generalkonsulat där.
Efter återkommen till Sverige gav han ut en en innehållsrik berättelse om sitt diplomatiska uppdrag under titeln Chinas handel, industri och statsförfattning.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.