Bevisräddande Svensk Marin
2024-01-16
ÖSTERSJÖNPublicerad 16 jan 2024 kl 19.25, uppdaterad kl 21.07
Utredningen kring det mystiska sabotaget av naturgasledningarna Nord stream går in i ett nytt skede.
Flera viktiga bevis säkrades av marinens HMS Belos som hann ta sig till området innan brottsplatsen på havets botten riskerade att bli manipulerad.
– Insatserna från Belos var direkt avgörande, säger marinchefen Ewa Skoog Haslum.
Marinchefen Ewa Skoog Haslum: "Signalera att vi är beredda att försvara oss"02:45
Marinchefen Ewa Skoog Haslum: "Signalera att vi är beredda att försvara oss"
Leif Brännström
Dela artikel
Kopiera länk
Marinens ubåtsbärgningsfartyg HMS Belos blev ytterst värdefull i jakten på bevis sprängningar i södra Östersjön.
Foto: FÖRSVARSMAKTEN
”Genom pusselbildsläggning har vi lyckats lägga en tydligare bild”, säger Ewa Skoog Haslum
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Brottsplatsen – eller rättare sagt brottsplatserna eftersom sabotagen genomfördes på fyra ställen i både dansk och svensk ekonomisk zon kring Bornholm – var sämsta tänkbara ställe för en polisutredning.
Djupet var mellan 60 och 90 meter vilket betydde att bevisen lätt kunde spolas bort eller manipuleras.
De fyra läckorna upptäcktes på naturgasledningarna Nord stream 1 och 2 den 26 och 27 september 2022. En hel värld kunde se något som såg ut som en kokande gryta där luft och gasbubblor nästan spöklikt bubblade upp till ytan timme efter timme.
Redan tidigt stod det klart att man lyckades göra tekniska undersökningar på sprängplatserna, säkra rester av sprängmedel och bärga fynd.
Här är sabotageplatserna i den svenska ekonomiska zonen öster om Bornholm.
Foto: LEIF BRÄNNSTRÖM
HMS Belos rörelse kring Nord streams sprängplatser i södra Östersjön i september 2022.
Foto: MARINETRAFFIC.COM
Men nu säger både marinchefen Ewa Skoog Haslum och förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist, att den snabba aktionen med marinens HMS Belos räddade brottsplatsen vilket betydde att man lyckades säkra bevis och förhindra att sprängplatserna riskerade bli manipulerade innan undersökningarna var genomförda.
– Vi börjar få en klarare bild utav ärendet, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist, och uppger att man ”samarbetar kring några frågor” med de tyska utredarna.
Det har nu gått mer än ett år utan att att någon skyldig pekats ut av svenska, danska eller tyska utredare. Inget beslut i åtalsfrågan har heller signalerats från åklagarhåll.
Avgörande skede
Utredningarna kan dock vara på väg in ett avgörande skede, uppger flera källor för Expressen. Varken åklagarna eller Försvarsmakten vill kommentera uppgiften. Alla berörda medger dock betydelsen av HMS Belos tidiga insats.
– Genom pusselbildsläggning har vi lyckats lägga en tydligare bild. Detsamma gäller kablarna mellan Estland och Finland och Sverige, säger marinchefen Ewa Skoog Haslum.
Hon syftar på den telekommunikationskabel mellan Sverige och Estland som skadades i oktober förra året i samband med ett misstänkt sabotage mot en gasledning som går mellan Finland och Estland i Finska viken. Ett Hongkong-registrerat fartyg misstänktes ha släpat ett ankare över kablarna och rörledningarna.
”Insatserna från Belos var direkt avgörande”, säger marinchefen Ewa Skoog Haslum.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
HMS Belos är ett ubåtsräddningsfartyg och utrustad med tryckkammare, helikopterplatta och undervattensfarkoster som kan undersöka botten.
Foto: MAGNUS HALLGREN/DN/TT / DN TT NYHETSBYRÅN
Även vid händelserna i Finska viken sattes marinens fartyg in för att dokumentera och samla bevis.
Det drygt 104 meter långa och 18 meter breda HMS Belos med sin avancerade utrustning är ett ubåtsräddningsfartyg och utrustad med tryckkammare, helikopterplatta, undervattensfarkoster, dyksystem och perfekt för den här typen av operationer.
Sprängningarna avslöjades av de enorma utsläppen som blev följden när ledningarna sprängdes och gas började strömma ut.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Från svensk sida är man ännu inte beredd att peka ut någon misstänkt bakom sprängningarna av Nord stream. Men kammaråklagare Mats Ljungqvist uppger:
– Vi börjar få en klarare bild av ärendet, och säger att man ”samarbetar kring några frågor” med de tyska utredarna.
Åklagaren: ”Vi kunde frysa läget”
Marinens snabba agerande kan ha förhindrat att utredningen havererade.
– Det undanröjde risken för att någon skulle manipulera brottsplatsen genom att ta bort eller tillföra material för att peka i olika riktningar. Vi var först på plats för att dokumentera de olika platserna. Det var väldigt viktigt för oss. Det gjorde att vi kunde frysa läget och det har vi stor nytta av när vi ska försöka reda ut vad som har inträffat, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist.
Han fortsätter:
– I och med att det gjordes en så bra och komplett brottsplatsundersökning så har vi också på ett bra sätt möjlighet låta experter titta på det här. Det hade vi inte lyckats med utan marinen. De var väldigt snabbt på plats.
Om Belos snabba agerande berodde på att en svensk båt fanns i området har vi inte lyckats få bekräftat.
– Vi kommentera aldrig våra ubåtar. Vi opererar med våra ubåtar till och från. Men vi berättar aldrig varifrån de utgår, var de är baserade eller hur de rör sig, säger marinchefen Ewa Skoog Haslum.
Från åklagarhåll har man inget besked om när man är beredd att uttala sig i åtalsfrågan. I spekulationerna har det funnits uppgifter om att en ukrainsk sabotagegrupp ska ha utfört sprängningarna.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.