Ryskt Förstadrag I SvD
2024-01-15
https://www.svd.se/a/dw3BMB/ett-ryskt-krig-mot-sverige-kunna-inledas-mot-gotland
"Hur nära är ett krig i Sverige? Det har varit veckans stora omdebatterade fråga. Nu ger fyra experter lika många perspektiv på hur troligt ett krig är – och hur det i så fall kan gå till.
”Rysslands första drag: korka igen storstäder”
Han breder ut servetten på bordet.
Använder sedan en kniv som penna och börjar rita upp hur ett ryskt krig mot Sverige skulle kunna starta. Snart inser han att det inte blir så tydligt och tar i stället fram kartappen i telefonen.
Mikael Oscarsson är kristdemokraternas representant i riksdagens Försvarsberedning. Det han gör är att förklara varför Ryssland skulle inleda ett möjligt anfall mot Estland, Lettland och Litauen genom att ta Gotland.
– Om det skulle vara så att president Putin har elaka planer, så är det nästan 100 procent säkert att det första som Kreml gör är att lägga beslag på den här ön, säger han och pekar på det svenska semesterparadiset.
Politikern: Så skulle en attack gå till
Mikael Oscarsson, som sitter i försvarsutskottet sedan 14 år tillbaka, drar sedan en linje tvärs över Östersjön på mobilens karta, söder om Sveriges största ö.
– Varför? Jo, här kan man effektivt sätta en mur så att hjälp inte kan komma till Baltikum söderifrån. Dessutom har Ryssland redan vapensystem i Kaliningrad som också hindrar hjälp från Nato att nå fram, säger han.
Anledningen till att vi talas vid är rikskonferensen Folk och försvar som ägde rum i början av veckan. Där stod såväl ÖB Micael Bydén som statsminister Ulf Kristersson på scen och sa att Sverige måste vara inställt på att det kan bli krig. Att det inte kan uteslutas att Ryssland attackerar.
Uttalanden som har skakat om en hel nation.
Rapporter har kommit om oroliga barn, mängder av artiklar har skrivits om vilken beredskap vi medborgare bör ha, samtidigt som debattörer kritiskt har talat om skrämseltaktik.
Men vad är det som de som talar om krig oroar sig för mer konkret? Vad ser de framför sig?
Mikael Oscarsson säger att varningarna ska tas på allvar.
– Vi vet inte om 2024 är 1939. Vi vet inte, men vi måste förstå att det kan vara så, läget är så allvarligt.
Men varför skulle Ryssland vilja starta ett krig mot Nato, för det är ju det de gör i sådana fall?
– Det vet vi inte. Men det vi vet är att Ryssland har gett sig på ett grannland, trots att man är världens största land till ytan. Skulle Ryssland vinna, så tror jag inte att Putin så att säga är färdig. Då finns det andra territorier som lockar.
Här är det ändå värt att ta ett steg tillbaka.
Ingen av de som uttalat sig i Sälen, eller i den här artikeln, tror att en rysk attack står för dörren här och nu. Varningarna gäller framförallt att det kan hända, att Ryssland blivit så pass aggressivt, och att vi måste vara förberedda.
Det gäller såväl det civila som det militära försvaret. Inte minst som Sverige har ett så strategiskt geografiskt läge i regionen.
Analytikern: Tror på en annan strategi
Annicka Engblom är ordförande för Svenska Atlantkommittén, före detta moderat riksdagsledamot och har en bakgrund som analytiker på FRA. Dessutom har hon gått marinens officershögskola.
Hon oroas också över Rysslands aggressivitet och att säkerhetsläget snabbt kan vara på väg att försämras ytterligare.
Men Annicka Engblom ser ett något annorlunda scenario framför sig.
Hon tror att ett anfall mot Sverige i så fall skulle börja med så kallade hybridattacker. Att Ryssland under en längre tid skapar osäkerhet i samhället. Slukar resurser genom sabotage och störningar.
Som att slå ut SJ:s kommunikationssystem, se till att en oljetanker fullastad med olja skapar en miljökatastrof på svenskt vatten, eller att ett svenskt handelsfartyg utsätts för ett attentat i en annan del av världen.
Även en regelrätt militär attack tror hon skulle inledas med att Ryssland först skapar kaos i Sverige.
– Jag är helt övertygad om att det är så man sätter in första stöten. Slår ut vår kommunikation, elförsörjning och vattentillgång, och då framför allt i storstäderna, för de kommer att korka igen.
– Vi har inga telefonkataloger med nummer du kan ringa längre och mobilerna går inte att ladda. Det kan vara vinter och 20 grader kallt. Det skulle skapa panik och det är egentligen det farligaste, för då faller samhällskontraktet, säger Annicka Engblom.
Hon oroas över att Ryssland känner sig instängt i Östersjön, med tillgång till havet enbart runt kusten längs Sankt Petersburg och Kaliningrad. Det menar hon gör Sverige intressant, med sitt strategiskt geografiska läge.
– Ryssland testar hela tiden var våra svagheter ligger. Det gör man redan idag, vilket både FRA-chefen och svenska bankchefer kan vittna om.
– Dessutom moderniserar Ryssland sin Östersjöflotta. Det levereras nu nya fregatter på löpande band, så vi har all anledning att hålla koll på vårt territorium. Tar de Gotland har de ett väldigt bra fäste i Östersjön, säger Annicka Engblom och pekar ut en annan sak som oroar.
En frusen konflikt i Ukraina.
En sådan skulle lösgöra rysk kapacitet och ge Moskva möjlighet att snabbt återuppbygga sin militära förmåga och rikta den åt ett annat håll.
– Ryssland kommer inte bara ge upp. De har det här målet och det gäller inte bara Putin utan klientelet runt honom. Och när man nu varnar för att Sverige är av intresse, både från Must-chefen, och cheferna för FRA och Säpo, så är det att ta på allvar.
Men vad är det som har hänt det senaste året som gör att de går ut med de här varningarna? På Folk och försvar i fjol var det också starka ord, men i år är det på en helt annan nivå.
– Ja. Och det kan nog bara de som sitter på den här informationen svara på. Eller snarare inte svara, eftersom det är sekretessbelagt. Vi får lita på dem helt enkelt, och det ska vi göra.
Underrättelsechefen: Tydlig rysk plan
En av dem som Annicka Engblom anser att vi ska lita på är Thomas Nilsson. Han är generallöjtnant och chef för försvarets underrättelsetjänst Must.
Thomas Nilsson förklarar att det är en samlad bedömning som lett fram till det höga tonläget och varningarna om Moskvas intentioner. Inte en enskild händelse.
– Vi har under en längre tid sett hur Ryssland medvetet raserat den världsordning vi känner sedan andra världskriget. Man säger upp avtal och klipper mycket av banden till väst. Samtidigt söker man nya allianser. Med Kina, Nordkorea, Gulfstaterna, Afrika och vissa länder i Sydamerika.
– Man pratar också om sin rätt till en intressesfär, att man ska ha skyddsbarriär och nämner fler länder än Ukraina, säger Thomas Nilsson.
Att president Putin ställt om den ryska ekonomin till ”krigsfot” ser han som ännu ett tecken på den ryska aggressiviteten, med kraftigt ökad vapenproduktion och där en stor del av statsbudgeten nu går till kriget i Ukraina.
Dessutom har Putin enligt Must-chefen under en längre tid byggt upp den ryska militära förmågan och genomfört reformer.
– Vi har följt det noga. När man bedömer ett land så brukar man titta på förmågan, men också på det som vi kallar intention. Alltså viljan att faktiskt använda sin militära vapenmakt på andra.
– Svaret på om viljan fanns fick vi den 24 februari 2022 och det brutala sätt de anföll på, säger Thomas Nilsson.
Men när Ryssland anföll Ukraina var det i tron att väst inte skulle bry sig och att det skulle vara över på några veckor. Varför skulle de vilja angripa oss, eller ett Natoland, och få hela Nato emot sig?
– Jag gör bedömningen att Ukraina inte är slutsteget i en rysk ambition, för det rimmar inte med den ryska retoriken. Man nämner andra territorium, man pratar om Moldavien, man pratar om Georgien, man pratar om mer, säger Thomas Nilsson.
– En otäck sak med Ryssland är att de historiskt brukar göra vad de säger, och då finns det all anledning att vara fundersam och faktiskt mentalt börja förbereda sig.
Krigsvetaren: Ryssland ställer om till krigsekonomi
Oscar Jonsson är doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan. Han konstaterar att det finns två anledningar till att det nu varnats för en möjlig rysk attack.
Den ena handlar om omvärldsläget. Att det finns en rad faktorer som talar för vad han kallar ett ”revanschistiskt Ryssland”, som ser sig självt som i konflikt med väst.
Den andra handlar om en vilja hos Sveriges regering och militärledning att uppnå precis det som blev resultatet efter Folk och försvar – att skaka om det svenska folket.
Samtidigt påpekar han att varningarna inte är tagna ur luften.
– Det är självklart att det kan bli krig. Att påstå något annat vore historielöst. Men det behöver inte betyda att allting är sannolikt.
– Men om vi säger att kriget i Ukraina tar slut i morgon, så har du ett argt Ryssland som är grundmurat fientligt mot väst och som ställt om till en krigsekonomi. Som producerar väsentligt mycket mer artillerigranater och kryssningsrobotar än väst, och som har som målsättning att ha 1,32 miljoner soldater, säger Oscar Jonsson.
Som jämförelse konstaterar han att Ryssland innan invasionen av Ukraina hade en miljon soldater.
Oscar Jonsson anser ändå att det skulle krävas mer än enbart en seger över Ukraina för att Ryssland skulle starta ett krig mot Nato. Åtminstone så länge vi i väst håller ihop.
Något han tyvärr inte ser som självklart.
– Donald Trump pratade om att dra USA ut ur Nato förra gången han var president. Blir han vald i höst så kanske han gör verklighet av det. Jämför du då Europas militära förmågor med Rysslands så ser det väldigt mörkt ut.
– Det gör att vi kan ha begränsad tid att förbereda oss på.
Men ser du en vilja i Ryssland att starta ett krig med väst?
– Tanken att man är i ett existentiellt krig med väst finns, det är så man rättfärdigat kriget mot Ukraina. Men jag tror inte att det finns en sekventiell plan: först Ukraina, sedan Estland, följt av Polen. Så fungerar inte internationell politik.
– Däremot tror jag som sagt att det är viktigt att länderna i väst nu håller ihop."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.