Jag undrar faktiskt om inte detta innehåller mer med tiden

https://www.dn.se/ekonomi/sa-svek-den-goda-banken-sina-kunder/

Så svek ”den goda banken” sina kunder

Flera är gamla och sjuka. Många är gröna vågare – och muslimer som trodde på löftet om räntefrihet.

Om banken betalar tillbaka – då kraschar den.

I Sverige finns en rikstäckande bank utan bonusar och fallskärmsavtal, som vill bidra till ett hållbart samhälle och göra sina medlemmar skuldfria.

JAK medlemsbank kallar sig för ”den goda banken”, ett medlemsstyrt alternativ till räntekänsliga storbanker. En förening som har samlat grupper som anarkister, rättvisekämpar, religiösa människor och småbönder.

DN:s granskning visar att banken har gått minus nio av de tio senaste åren. Kunder väntar på återbetalning av sammanlagt 83 miljoner kronor.

JAK varken vill eller kan betala tillbaka. Staten har förbjudit återbetalning – på grund av risken för att banken går under, vilket kan skada hela det finansiella systemet.

Snöflingorna faller stilla över Grundtjärn i Ångermanland. Här är ett tiotal invånare bofasta.

I ett hus utan rinnande vatten bor 72-årige David Cook. I entrén ligger påsar med gammal återvinning staplade på hög. Sågspån och träbitar har fallit från en snickarbänk och ligger strösslade över trasmattorna på golvet.

Inomhus är det åtta minusgrader. Förra vintern klarade David Cook att bo här med hjälp av spisen och ett litet fristående element. Då nådde temperaturen härinne cirka tolv plusgrader.

Det var hanterbart, men dåligt för hans låga blodtryck. Den här vintern får han låna sin ex-frus hus, på samma tomt, medan hon är bortrest.

David Cook vill fixa rinnande vatten till sitt hus. Han vill besöka barnbarnen i Stockholm och England. Pensionen räcker inte. 30 000 kronor är fast hos JAK. Snart har han väntat på pengarna i fyra år.

– För mig är det en stor summa. Bara se dig omkring här hur jag bor, och allt som behöver fixas, säger David Cook.

När, eller om, David Cook får tillbaka sina pengar från JAK vill han använda det för att installera rinnande vatten i sitt eget hus. ”Även om detta är en vacker plats, gör min nuvarande ekonomiska situation livet svårare än det behöver vara”, säger han.

Fram till 2022 hade JAK medlemsbank ett system där den som lånade pengar samtidigt var tvungen att betala en ”låneinsats” på sex procent av lånet. Insatsen omfattas inte av den statliga insättningsgarantin, utan sågs av JAK som riskkapital.

När lånet var betalat skulle insatsen återföras till kunden. Det kunde ta 7 till 13 månader, skrev banken i sitt informationsblad.

DN:s granskning visar att banken saknar förmåga att betala tillbaka. De personer som senast fick återbetalning hade slutbetalat sina lån under år 2015.

David Cook, som betalat av sitt lån, är en av cirka 7 600 personer som inte får ut sina pengar.

Flera har väntat i över sju år.

– Det här är en jävla skandal, säger han.

Lena Eriksson Åshuvud kom in i JAK i slutet av ett kaosartat decennium. När hon blev invald i styrelsen för fyra år sedan var hon något av en udda fågel. Få inom JAK hade bankjobb på sitt cv.

Hon var utbildad på Handels och hade över 20 års erfarenhet inom banksektorn.

2021 blev hon vald till styrelseordförande.

– Ibland är det bra att man inte vet vad man ger sig in på, säger Lena Eriksson Åshuvud.

13 medarbetare på JAK har varslats om uppsägning, meddelar Lena Eriksson Åshuvud. ”Vi har inte behövt detta antal människor, så är det”, säger hon.

I årsredovisningar skrevs det att det pågick en ”omfattande intern rannsakan” inom JAK. Den högsta ledningen skrev att det ibland känts ”nästintill omöjligt” att bedriva bank.

Bakslagen hade följt på varandra.

Räntorna var en springande punkt. JAK kallade sig tidigare för ”den räntefria banken”. 2017 fastslog Patent- och marknadsdomstolen att marknadsföringen var vilseledande.

JAK hade använt uttrycket ”lånekostnad”, en fast avgift som inte påverkades av ränteläget. Banken var nu tvungen att kalla det för ränta, men principen att hålla den fast blev kvar.

Principen var numera också ett problem. På grund av de låga räntorna under 2010-talet var JAK:s ränta avsevärt högre än genomsnittet.

Dessutom upptäckte myndigheterna brister i bankens datasystem. Det var ”hemmasnickrat”. JAK fick en anmärkning och ett vite från Finansinspektionen – banken hade inte skyddat sig själv mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fakta.JAK Medlemsbank

JAK står för Jord, Arbete och Kapital. Rörelsen grundades i Danmark 1931.

Grundad i Sverige: 1965

Ägarstruktur: Medlemsägd ekonomisk förening

VD: Daniel Söderberg

Styrelseordförande: Lena Eriksson Åshuvud

Slogan: Den goda banken

Med åren värvade JAK fler personer med bankbakgrund. Ett nytt datasystem köptes in. En ny slogan skapades: ”Den goda banken”.

– Det har bara funnits goda intentioner hela vägen. Det är blod, svett och tårar, säger Lena Eriksson Åshuvud.

JAK står för ”jord, arbete, kapital” och grundades i Danmark på 1930-talet. Tre decennier senare fick rörelsen en svensk motsvarighet.

JAK:s tvåbenta rörelse – dels ideologisk och kulturell, dels finansiell – har under åren samlat människor från vitt skilda håll.

För somliga har ett medlemskap handlat om motstånd – mot storbankerna och det finansiella systemet. För andra har det handlat om att följa sin övertygelse.

Stockholmaren Lis Nyström är en av cirka 7 600 personer som väntar på återbetalning från JAK. ”Jag har kämpat ensam och visste inte att det var jättemånga i min situation”, säger hon.

Som Lis Nyström, pensionär i Stockholm, medlem i JAK sedan 1978. Hon är dotter till en antroposof och brukade demonstrera med Vänsterpartiet kommunisterna, VPK. JAK:s filosofi lockade henne. Hon minns det som ”underbara tider”.

– Det var jord, arbete, kapital. Och ingen korruption!

Eller 49-årige Abdi Dheg i Jönköping, som arbetar inom plastindustrin. Han ville följa Koranens skrivningar som förbjuder ränta, och vände sig till ”räntefria” JAK för att låna. Han är långt ifrån ensam. Redan i slutet av 1980-talet översatte JAK sina lånevillkor till arabiska och en muslimsk församling lånade för ett planerat moskébygge i Uppsala.

I dag känner sig både Lis Nyström och Abdi Dheg lurade av JAK. De väntar, sedan flera år tillbaka, på varsina låneinsatser: Hon väntar på 91 000 kronor, han och hans fru på 67 000 kronor.

David Cook i Grundtjärn har länge varit en del av miljörörelsen. För 15 år sedan chefade han på en internationell organisation, satt på scener världen över och instruerade stora företag hur de skulle stärka sitt hållbarhetsarbete.

I Grundtjärn bor ett tiotal invånare. ”Folket här vet nog vem jag är, men jag är ingen som socialiserar särskilt mycket”, säger Cook.

Tillfälligheter tog honom till Ångermanland. Han hade vandrat i Höga kusten, träffade kärleken på en sommarfestival och de gifte sig ett år senare.

Tillsammans med hustrun, som var konstnär, startade han ett litet konst- och hållbarhetscenter i inlandet. De höll kurser, workshops och utställningar, men ville expandera och tog ett lån från JAK.

– Vi startade ett aktiebolag och köpte ett hus som vi gjorde om till ett vandrarhem, säger David Cook.

Han lockades av JAK:s grundläggande idéer, deltog vid några tillfällen i lokalavdelningens aktiviteter och delade ut flygblad om bankens fördelar.

– Det var genuint folk som var engagerade. Traditionella. Hängivna.

Så länge JAK fortsätter gå minus kommer människor få vänta på sina pengar. Samtidigt har kön för återbetalning bara växt.

Enligt den senaste delårsrapporten, i juni 2023, har JAK ett eget kapital på drygt 111 miljoner kronor. De ej återbetalda låneinsatserna, på runt 83 miljoner, motsvarar tre fjärdedelar av den summan.

Det balanserade resultatet är, efter år av röda siffror, minus drygt 60 miljoner kronor.

I brev till flera myndigheter framträder desperation och ilska hos tidigare låntagare som inte får sina pengar av JAK, visar DN:s granskning.

En lång rad klagomål har nått Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket och Kronofogden.

”Hur kan en bank i Sverige sätta sina kunder i konkurs? Någon måste sätta stopp för detta bedrägeri”, skriver en person till Finansinspektionen, FI, som är bankens tillsynsmyndighet och som utfärdar tillstånd att bedriva bankverksamhet.

För FI är frågorna om JAK känsliga. Det dröjer sju veckor innan myndigheten ger en intervju över telefon. Några detaljer om synen på bankens nuvarande situation vill man inte ge.

– Det känsliga är den information som är sekretessbelagd. Uppgifter som, om de nämns, kan leda till att banken lider ekonomisk skada, säger Anders Bredhe, tillförordnad chef för enheten medelstora och små banker på FI.

Grundproblemet med låneinsatserna ligger i bankens ekonomi. JAK måste ha stabil finansiell bas, innan banken kan ansöka till FI om att betala tillbaka pengar. Därefter måste myndigheten ge sitt godkännande.

När FI avslog JAK:s förfrågan om att få betala tillbaka låneinsatser, 2017, bedömde myndigheten att bankens kapitalreserv riskerade att bli för låg. I förlängningen syftar kapitalreserven till att förhindra att banker går i konkurs, vilket kan orsaka stor skada för det finansiella systemet, enligt Anders Bredhe.

– Andra banker kan påverkas, säger han och tar vårens situation i USA som exempel, när Silicon Valley Bank och Signature Bank kollapsade och skakade om världsekonomin.

– Insättare kan bli oroliga. Om en insättare inte får tillbaka sina pengar och en annan insättare hör det så kan den bli orolig trots att det är en annan bank, säger Anders Bredhe och fortsätter:

– Så sprider det sig, och så blir det så många att bankernas likviditet inte har förmåga att betala ut till alla insättare som vill ha tillbaka sina medel.

Kunderna hos JAK har aldrig varit garanterade att få tillbaka låneinsatserna, menar Anders Bredhe. Det framgår enligt honom i bankens stadgar. Låneinsatserna är att likställa med att äga aktier i en bank som drivs som ett aktiebolag, säger han.

– Det är naturligtvis bekymmersamt att många medlemmar inte anser sig ha fått rätt information. Det visar behovet av att banker är så tydliga som möjligt.

Ser ni någon oro för JAK medlemsbank?

– Jag kan inte kommentera om vi ser någon oro eller inte. Lönsamhet är något vi är angelägna om att bankerna arbetar med, liksom möjligheten att ta in mer kapital, och något vi följer upp.

Om banken hamnar i en situation där den inte uppfyller kraven för kapitaltäckning leder det sannolikt till ett återkallat banktillstånd.

– Det är det som kan hända i slutändan. Det är naturligtvis en väldigt svår situation för en bank som inte har tillstånd att kunna överleva, säger Anders Bredhe.

Även om en konkurs i en medlemsbank inte får konsekvenser för det finansiella systemet, påverkar det många människor, betonar Anders Bredhe. Som medlemmar, insättare och företag.

– I förlängningen så kan ju vi skattebetalare drabbas också, säger han.

David Cook tror fortfarande på många av de idéer som JAK bygger sin verksamhet på: ”Men banken borde inte hålla sina medlemmar fångna på det här sättet”, säger han.

Traumat efter att ha förlorat en nära anhörig i Storbritannien hemsökte honom, han blev sjuk och drogs till domstol när bokföringen inte lämnades in som den skulle i samband med konkursen. För att betala av sina skulder, inklusive JAK-lånet, år 2021 tvingades han och hustrun sälja gården. De skilde sig, men flyttade till varsitt gammalt hus på samma tomt i Grundtjärn.

David Cook vill bo här i resten av sitt liv. Han vill leva självförsörjande, vara i skogen, paddla kanot, odla grönsaker, behärska trähantverk och permakultur.

Han är ”något av en ensamvarg”. På grund av sjukdomen är det lättast att vara själv. Rättvisepatoset sitter ändå djupt rotat. Det fick han med sig från fadern och under uppväxten i ett brittiskt arbetarsamhälle.

– Om JAK inte är kapabelt att betala tillbaka mina pengar, så kanske banken inte borde vara verksam alls, säger David Cook.

En grön mapp ligger intryckt i en gammal hylla. Där har han sparat en lunta papper från JAK. I ett brevsvar ber banken om ursäkt till David Cook för det ”uppkomna läget”.

När kunder tog lån hos JAK medlemsbank fick de också ett papper med rubriken: ”Bra att veta när man lånar i JAK medlemsbank”. Där angavs att låneinsatsen skulle betalas tillbaka.

I äldre dokument, från när avtalet med banken skrevs, står det med stor stil: ”Låneinsatsen betalas tillbaka när lånet är betalt. Beroende på när lånet löses in kan man få vänta 7-13 månader.”

I mindre stil, under allmänna villkor, nämns samtidigt att rätten bara gäller om det kan ske med hänsyn till lagen om kapitaltäckning.

– Jag vet att det finstilta underminerar mitt fall. Att det som jag, och säkert många andra medlemmar, trott är en normal form av deposition i själva verket är något mycket mer komplext.

– Men JAK har på ett oetiskt sätt fått det att framstå som garanterat att pengarna ska betalas tillbaka.

I JAK:s allmänna villkor finns ett förbehåll kring låneinsatserna. Banken måste ansöka om, och få tillstånd, från staten för att få betala ut pengarna.

Han, och flera andra DN har talat med, förstår att de kanske aldrig vinner en rättslig fajt.

– Men det här är verkligheten. Jag kommer kanske vara återförd till moder jord innan det här har löst sig, säger David Cook.

JAK:s pampiga huvudkontor i Skövde ligger ute till försäljning. Banken varslade nyligen 13 personer – mer än en tredjedel av personalstyrkan – om uppsägning. Banken inför för första gången ränta på inlåning.

Det blir röda siffror även 2023. Någonstans runt minus fem, sex miljoner kronor, tror styrelseordföranden Lena Eriksson Åshuvud.

Hur allvarligt är läget?

– Just i detta nu är det bättre än vad det varit de senaste åren. Genom uppsägningarna hamnar vi i en kostnadskostym som mycket mer motsvarar den aktivitet vi har.

I år är planen att banken ska gå plus.

Systemet där kunderna betalade obligatoriska låneinsatser har ersatts med en frivillig ”överinsats”. Den som betalar en sådan får rabatt på räntan – och när en kund betalar in en överinsats, kan dessa pengar lösa ut en kund som står i kö för återbetalning av en gammal insats.

I fjol fick banken tillstånd från FI att använda fem miljoner kronor på det sättet. Hittills har 16 personer fått tillbaka sammanlagt drygt 140 000 kronor. I nästa omgång ska runt 400 000 kronor av de 83 miljonerna betalas tillbaka. De nya överinsatserna omfattas inte heller av den statliga insättningsgarantin.

– Det här är att likställa med riskkapital. Det framgår tydligt av villkoren, säger Lena Eriksson Åshuvud.

Människor väntar redan på runt 83 miljoner kronor i låneinsatser. Om ni skulle betala dem i dag, vad händer då?

– Det kan vi inte. Vi får inte det. Finansinspektionen kommer aldrig godkänna det.

Vill ni göra det?

– Inte i dag. Eftersom vi vill att banken ska leva kvar.

Fakta.Så funkar JAK:s insatser

Fram till 2022

● Den som tog ett JAK-lån betalade också en obligatorisk ”låneinsats”.

● Låneinsatsen var på sex procent av lånet.

● Den som lånade 100 000 kronor betalade samtidigt 6 000 kronor i låneinsats.

● Låneinsatsen syftade till att stärka bankens kapital och var för kunden en riskinvestering som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin.

● När lånet är slutbetalt ska låneinsatsen betalas tillbaka till kunden.

● Återbetalning kan endast ske om bankens ekonomi tillåter det och om JAK får Finansinspektionens godkännande.

I dag

● Från och med 2022 tillåter Finansinspektionen inte JAK att räkna in nya obligatoriska låneinsatser i bankens eget kapital.

● I stället har JAK infört ”överinsatser”. En överinsats är frivillig och kan betalas in samtidigt som kunden lånar.

● Den som betalar en överinsats, motsvarande sex procent av lånebeloppet, får rabatt på räntan.

● Även överinsatser betraktas som en riskinvestering och omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.

● När lånet är slutbetalt ska överinsatsen betalas tillbaka till kunden, under förutsättning bankens ekonomi tillåter det och att att Finansinspektionen ger JAK sitt godkännande att återbetala.

Visa mer

Bland dem som väntar på sina pengar beskrivs JAK som ”hycklare” och det här sägs vara en ”jävla skandal”. Sjuka fattigpensionärer som DN har talat med tror inte att de kommer få sina pengar innan de dör.

Vad tänker du om det?

– Det är tragiskt. Det är det verkligen. Jag vet att det är runt 7 600 personer som väntar på sina pengar, men jag tror inte att alla är arga på oss.

Lena Eriksson Åshuvud tror att många inte riktigt förstått att låneinsatsen motsvarat en form av riskinvestering.

– Det har uppenbarligen varit otydligt. All sympati, verkligen, med de som väntar.

På tidigare årsstämmor har tonläget mot ledningen varit högt. Då har deltagarna varit färre än 100. JAK:s styrelse har känt oro för att besvikna medlemmar ska mobilisera och utföra en kupp.

– Särskilt om vi pratar om hur många som är genuint frustrerade och upprörda.

Årsstämman är JAK:s högst beslutande organ. Med så låga deltagarlistor som tidigare år, är verksamheten sårbar.

– Det är klart att vi har sett att de skulle kunna se till att alla de besvikna kom in och tog över.

När kommer ni ha betalat tillbaka till dem som väntar på sina pengar?

– Jag tror att vi kan vända på det här inom fyra, fem år.

Lena Eriksson Åshuvud har personligen svårt för JAK:s nuvarande slogan ”den goda banken”.

Borde ni byta namn?

– Jag själv har sagt till ledningen att jag inte tycker vi ska använda ”den goda banken”.

Hon tror inte att det finns saker som är ”onda eller goda”. Förändringen gjordes innan hon kom in i styrelsen.

– Det är ett uttryck som skapar förväntningar, och som kan vara svårt att leva upp till.

Så gjorde vi granskningen

● DN har intervjuat och haft bakgrundssamtal med ansvariga, grundare, nuvarande och tidigare tjänstemän, nuvarande och tidigare medlemmar i JAK medlemsbank samt tjänstemän på Finansinspektionen.

● DN har läst bankens årsredovisningar, styrelsereferat och riskanalyser och därutöver myndighetsdokument från Allmänna reklamationsnämnden, Finansinspektionen, Konsumentverket, Kronofogden, Riksgälden och Riksbanken."