"Elförsörjningen är sårbar och ett hett villebråd för den som vill göra skada. Kriget i Ukraina har visat att energiinfrastruktur är ett tydligt mål för att påverka samhället – där ryssarna bland annat avfyrat robotar för att slå ut kraftverk.

Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för kraftsystemet och stamnätet i Sverige, ser allt större risker för attacker och sabotage som riktas mot det svenska elsystemet.

Och det främsta hotet kommer från öst.

– Framför allt är det Ryssland som står för det dimensionerande hotet. Alltså hotet som kräver mest av oss att möta, som vi dimensionerar vårt säkerhetsarbete och beredskapsarbete för, säger säkerhetschef Erik Nordman.

I veckan har säkerhetskonferensen Folk och försvar gått av stapeln i Sälen – och civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin (M) inskärpte under sitt tal i söndags att ”det kan bli krig i Sverige”.

Svenska kraftnät har, enligt Erik Nordman, de senaste fem åren anpassat sig ”till att vi inte är i läge av evig fred”.

– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förstärkte bilden vi redan hade av att vi lever i en oroligare värld. Och det finns högst reella hot som potentiellt även riktar sig mot svensk elförsörjning.

Säkerhetschefens uppfattning är att cyberattackerna mot det svenska elsystemet har ökat de senaste åren. Det kan till exempel handla om överbelastningsattacker eller ransomware-attacker för utpressning. Men i hotbilden ingår även informations­inhämtning och fysiskt sabotage av kablar eller centraler.

Hur stor är risken för en mer omfattande attack?

– Det mest sannolika är ju att vi inte möter en sådan, men vi måste vara förberedda på den typen av händelser med potentiellt väldigt stora konsekvenser. Vi kan absolut inte räkna bort den risken.

Ett längre och mer omfattande strömavbrott kan få ”enorma” följder eftersom samhället är så elberoende.

– Blir det en smällkall vinter, som de senaste veckorna, är vi beroende av en fungerande elförsörjning för basala saker som värme.

Också sektorer som transport, telekommunikation och sjukvård är känsliga.

Vera van Zoest är biträdande lektor inom modellering för krishantering vid Försvarshögskolan och leder ett forskningsprojekt om sårbarheter i det svenska elsystemet. Också hon ser sannolikheten för omfattande attacker som liten – men konsekvenserna som stora.

– De största hoten är om det händer något i stan, då drabbas många. Det påverkar banksystem, affärer, tågtrafik, kommunikation och så vidare. Men det finns flera kablar som leder in till stan, vilket gör att risken för att elen slås ut är mycket mindre än på landet.

Det finns saker som gör Sverige mer sårbart än andra länder. Förutom kylan är landet avlångt – och elen måste transporteras från norr, där mycket el produceras, till de stora städerna i söder.

– Om något skulle hända med de länkarna blir det svårare att transportera elen till konsumenterna, säger Vera van Zoest.

För att göra stor fysisk skada på elnätet ”skulle man behöva kapa flera kablar samtidigt”. Dessutom är det lättare att upptäcka eftersom man måste vara på plats i landet.

– Men utvecklingen i cybervärlden går väldigt snabbt, man har möjlighet att attackera elsystemet från utsidan, man behöver inte vara i Sverige för att göra något mot det svenska elnätet.

En risk finns på konsumentsidan eftersom sådant som värmepumpar, elbilar och solceller är uppkopplade mot internet. Vera van Zoest tar som exempel att Teslaanvändare använder en särskild app för att ladda sina bilar.

– Om någon får tillgång till alla värmepumpar eller elbilsladdare och slår på alla samtidigt, då kan man slå ut hela nätet ett tag. Men vi förväntar oss inga långsiktiga konsekvenser, säger hon.

Säkerhetschef Erik Nordman vid Svenska kraftnät betonar att Sveriges elsystem i grunden är robust.

– Vi hanterar många störningar i vardagen och nätet är byggt för att klara av att enskilda saker slutar fungera. Men det finns såklart vissa delar som är svårare att klara sig utan än andra, som är särskilt viktiga för kraftsystemets funktion.

Han vill inte gå in på vilka delar som är mer sårbara. Svenska kraftnät har också anpassat sitt skydd för att möta det ökade hotet.

– Det handlar både om fysiska skyddsbarriärer, i form av väggar, lås, larm, slussar och så vidare, och om bevakning, säger Erik Nordman."