"Kalla inte Östersjön för en ”Natosjö” när Sverige gått med i alliansen, konsekvenserna kan bli allvarliga. Det menar marinchefen Ewa Skoog Haslum, som även varnar för att den svenska marinen är ”jäkligt liten”.

Marinchefen: Svenska marinen är jäkligt liten

SÄLEN Det är en frispråkig marinchef som SvD möter på säkerhetskonferensen Folk och försvar. Som få andra verkar Ewa Skoog Haslum svara uppriktigt på vad som faktiskt frågas – istället för att komma med inövade budskap.

Det innebär att hon använder uttryck som att hon är ”jätteorolig” över den säkerhetspolitiska situationen, att läget för marinen ”är rätt kärvt faktiskt”, och så den då redan nämnda svordomen för att beskriva hur liten den försvarsgren hon basar över är.

Ewa Skoog Haslum tillträdde som marinchef för fyra år sedan, i en tid då de flesta svenskar inte hade försvarsfrågor särskilt högt på agendan. Men trots att den ryska invasionen av Ukraina förändrat läget och accelererat den upprustning av försvaret som inleddes efter 2014 och Rysslands ockupation av Krim, så är konteramiral Skoog Haslum långt ifrån nöjd.

– Det är rätt tufft för personalen och materiellt så ligger vi efter. Vi kan ju liksom inte ha nio ytstridsfartyg på 2 700 kilometer kust, eller två amfibiebataljoner. Det är väldigt fattigt. 30 år av nedmontering gör att vi behöver öka för att överhuvudtaget lösa uppgifterna, säger Skoog Haslum.

”Bara lite avundsjuk”

Hon avbryter en fråga om hur det kommer sig att marinen bara får 15 procent av försvarsbudgeten, när de två andra försvarsgrenarna armén och flygvapnet får runt 30 procent vardera, med ett ”det är faktiskt nere på 13 procent nu”. En siffra som hon sedan förklarar att hon inte brukar nämna offentligt.

– Nej, jag undviker det eftersom det så lätt tolkas som att jag tycker att armén och flygvapnet får för mycket. Så är verkligen inte fallet, jag är ju bara lite avundsjuk och skulle vilja ha lika mycket. Jag tror inte många vet att skillnaden är så stor.

Ändå är det den svenska marinen som lyfts fram som ett av Sveriges starkaste kort vid ett framtida Natomedlemskap.

Den svenska kunskapen om Östersjön brukar beskrivas som unik, ett innanhav som är ökänt för att vara svårnavigerat eftersom det både är grunt och fyllt av skär – och dessutom har varierande salthalt och en tendens att frysa till is på vintrarna.

Östersjön – ett Natohav?

Med Sverige i försvarsalliansen förvandlas dessutom Östersjön till ett Natoinnanhav, eller en Natosjö som det brukar kallas på svengelska. Begreppet har använts flitigt i såväl svenska som internationella medier det senaste året, men kan vara farligt menar Ewa Skoog Haslum.

– Jag anser att man förleds att tro att det blir ett fredens hav, och då behöver vi inte ha några stridskrafter där. Det är därför jag reagerar när det kallas för en Natosjö.

Menar du att man tar för givet att Östersjön är skyddad och att länder som USA, Storbritannien, Frankrike och så vidare inte bryr sig om att lära sig och satsa på Östersjön?

– Ja, jag tror att det finns en väldigt stor risk för det. Det är viktigt att de är här. Dels för att de lär sig Östersjön, men också för att vi tillsammans blir väldigt mycket starkare eftersom vi kompletterar varandra i både sensorer och vapensystem.

Men det finns en helt annan aspekt också. Skoog Haslum påpekar att med allt fokus på Östersjön så glöms resten av Sverige bort. Något som hon beskriver sig själv som ”allergisk mot”.

– Östersjön för mig börjar vid Danmark och slutar vid Åland, men det är en tredjedel av vårt havsområde. Vi glömmer bort västkusten och Göteborgs hamn, men vi glömmer framförallt bort Norrlandskusten med alla de viktiga hamnarna och infrastrukturen som finns där.

Det för oss till en annan viktig fråga. Hur ska sjöfarten och handeln skyddas, samt alla de internetkablar, el- och gasledningar som går på havets botten? Ämnet är högaktuellt efter huthimilisens attacker mot fraktskepp i Röda havet på sistone, attentaten mot såväl gasledningen mellan Finland och Estland i höstas och gasledningen Nordstream 2022.

Hur mycket är det er uppgift att skydda sjöfarten och kablar på havets botten? De ägs ju av privata företag, men samtidigt är det samhällsviktigt att inte internet, eller livsmedel- och energiförsörjning slås ut?

– Vi har ingen uppgift att skydda infrastruktur. Den ligger på dem som äger rören och kablarna. Det gäller även på land, det är inte arméns uppgift att skydda vindkraftverk.

– Men samtidigt är det ju så att om internet slås ut, och betalningar inte går att göra och så vidare, så kan det ju bli vår uppgift. Vi har en uppgift att se till att vi har en säker miljö ute till sjöss, säger Ewa Skoog Haslum.

”Förnekbara” händelser skapar oro

Hon förklarar att det handlar om att hitta samarbetsformer. Med kustbevakningen, myndigheter, rederier och andra aktörer, men varnar samtidigt för att det just nu pågår omfattande försök från rysk sida att skapa osäkerhet på våra hav.

Skoog Haslum kallar det för ”förnekbara” händelser. Som att gasledningar plötsligt får hål, eller som nu i julhelgen när GPS-systemet slogs ut i södra Sverige. En händelse som kopplats till en rysk militärövning i Kaliningrad.

– Det gör att man skapar ett farligt läge ute till sjöss, utan att egentligen göra så mycket. Det blir en osäker miljö och jag skulle kunna dra det så långt som att det kan bli en miljökatastrof. För om osäkerheten driver bort den bästa sjöfarten så kommer plötsligt andra handelsfartyg in, som är kanske inte lika nogräknade, lite mer obskyra.

– Det handlar inte om att någon ska skjuta på oss, utan om att skapa en osäker miljö i vårt närområde, och det gör mig jätteorolig.

Ewa Skoog Haslums frispråkighet visar sig till sist ha en gräns. Den kommer när ÖB Micael Bydén förs på tal, och det faktum att hans mandat går ut i höst.

Skoog Haslum är ett av ett fåtal namn som nämns som möjlig efterträdare, hon skulle i sådana fall vara den första kvinnan på posten.

Du har i andra sammanhang beskrivit dig själv som ja-sägare, att du tycker att man ska ta chanser när man får dem. Vad svarar du om du får frågan?

Hon skrattar till och skakar på huvudet.

– Jag visste att jag skulle få äta upp det där. Nej, jag väljer faktiskt att inte svara på den frågan."