"Ukraina uppges nu öppna för ett ”strategiskt skifte”, från anfall till att befästa sina positioner, enligt amerikanska Politico. Men ett sådant skifte skulle leda in på en farlig väg, säger svenska militärexperter.

Ukraina kan testa ny strategi: ”Finns risker”

Det är den amerikanska sajten Politico som rapporterar om en ny strategi om att ”hålla ställningarna”. Ukraina uppges diskutera en sådan förändrad linje tillsammans med ledande strateger från USA och Europa, enligt Politicos uppgifter.

– Diskussioner är på gång, men Bidenadministrationen kan officiellt inte backa från sitt fullödiga krigsstöd till Ukraina på grund av den politiska risken, säger en källa till nyhetssajten.

Det skulle innebära att starkare defensiva befästningar främst ska upprättas i den östliga delen (Donbass) av landet där motoffensiven hittills inte nått önskat resultat.

Och även att Ukrainas norra gräns mot Belarus ska förstärkas med hinder mot stridsvagnar, taggtråd och skyttevärn, liksom stöd för att Ukraina snabbt ska kunna upprätta en starkare militärindustri.

Det är i grova drag vad källor inom Vita huset och EU-diplomater i Washington har uppgivit för Politico som strategiska disponeringar. Syftet skulle vara att stärka Ukrainas position inför ett scenario med eventuella fredsförhandlingar med Ryssland.

Vintern omöjliggör större anfall

I potten ligger samtidigt att sådana förhandlingar sannolikt skulle tvinga Ukraina att ge bort delar av sitt territorium till Ryssland.

– Det kan innebära en frusen konflikt med risk för förnyat krig om ett par år. Det skulle ge signalen att Rysslands politik är framgångsrik och att man kan vända blicken mot Baltikum, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant som följer kriget på daglig basis.

Han tillägger att vintern i sig omöjliggör större anfall och att det ändå, oavsett de amerikanska uppgifterna, inte hade blivit så mycket av motoffensiven i närtid.

– Det går inte att göra några större anfall på bred front. Det är samma bild från december förra året, även på den ryska sidan. Det vi ser är fortsätta lokala angrepp, som nu senast när ryssarna under julhelgen hävdade att man tagit orten Marinka i Donetskregionen, säger Jörgen Elfving.

Kollegan Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, påpekar att Ryssland gjort en stor sak av att just den orten där 9 000 personer tidigare bodde jämnats med marken.

– Det ser värre ut än förödelsen i Mariupol på bilderna. Men stor seger? Tvärtom tror jag att man ska gå på uttalanden från den ukrainska arméchefen Valerij Zaluzjnyj som säger att det egna försvaret nu går ut på att inte ta några onödiga förluster, säger Joakim Paasikivi.

Tecken på ökad otålighet

De två militärexperterna ställer sig tveksamma till att en ny strategi skulle utmynna i fredsförhandlingar.

– Det började egentligen med att Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen förordade en förhandling gällande Donbass och Krim. Som skulle vara fördelaktigt för Ryssland, säger Jörgen Elfving.

Vaga förslag om fredsuppgörelser har då och då kommit från Moskva.

Joakim Paasikivi inskjuter:

– Men de ryska utspelen om fredsförhandlingar är en del av strategisk kommunikation och till för att splittra väst. Putin har ju dessutom utsträckt grundplåten över de fyra regioner som Ryssland annekterat (Luhansk, Donetsk, Zaporijzja och Cherson) men inte behärskar, med påståendet att Odessa är en rysk stad. Det kan svårligen betraktas som trovärdigt, säger han.

Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, säger att tecken finns på en ökad otålighet från väst.

– Det börjar finnas en utbredd trötthet om kriget, vilket förstås mest påverkar Volodymyr Zelenskyj och ukrainare. Det måste vara väldigt slitsamt. Samtidigt är Ryssland en opålitlig förhandlare som bryter ingångna avtal. Det är en oerhörd tröskel, säger han.

”Krävs långsiktig plan från väst”

Joe Biden fortsätter att deklarera att Ukraina inte får förlora kriget. Samtidigt som han, resonerar Hallenberg, vill framstå som den som både trovärdigt och långsiktigt kan lösa konflikten mellan Israel och Hamas – till skillnad från utmanaren Donald Trump som Biden hävdar flirtar med diktatorer för snabba uppgörelser.

– Det kommer att krävas överenskommelser om bland annat immigrationen om kongressen ska ge så mycket nya pengar som man hoppas på. Många republikaner, främst i representanthuset, vill inte ge Biden den hjälpen. Speciellt inte när valkampanjen tar fart på allvar, säger Jan Hallenberg.

Utan nya pengar och vapen från väst blir det svårt att återta områden i de fyra annekterade regionerna, även om veckans nedskjutningar av flera ryska SUV 34-stridsplan över Cherson och attacken mot krigsfartyget Novotjerkassk på Krim inger hopp för det ukrainska försvaret.

Om det var resultatet av den amerikanska luftvärnsroboten Patriot eller F-16-plan, som ryktas ha anlänt från Nederländerna, är inte bekräftat.

– Allt tyder på att det krävs en långsiktig och kostsam plan från väst för att Ukraina ska kunna ta tillbaka förlorad mark. Det finns diskussioner om att beslagtagna pengar inom EU ska finansiera satsningar. Natoländernas BNP är mer än 20 gånger större än Rysslands och sett bara till de samlade försvarsutgifterna är Natoländernas mer än tio gånger större, säger Jan Hallenberg."