De Ica-handlare som har höjt ohemult mycket och tagit ut bonus, kan vi nog kallt säga att de ligger nog inte så bra till....

"Många av oss har varit där. Tagit kundkorgen ur högen vid entrén. Rört sig mot frukt, grönt eller kanske kött- och fiskdisken.

Och tänkt samma sak: det har blivit dyrare, mycket dyrare.

Prishöjningarna på mat är ett faktum. Men den exakta mekanismen bakom prisuppgången har delvis varit höljt i dunkel.

Samtliga aktörer inom livsmedelskedjan – från jord till butik – har pekat på att den allmänna inflationen med stigande kostnader för drivmedel, räntor och hyror och menat att de måste höja priserna.

Och oavsett om man har talat med en livsmedelsproducent eller en butik så har det sagts: ”Vi har inte kompenserat oss för våra ökade kostnader.”

Trots dessa utfästelser har frågan om överprissättning bitit sig fast. Har butikerna passat på att höja matpriset lite extra under inflationsresan?

Frågan om priset på mat är komplex. Här finns fyra led som påverkar priset. Ta en vitkål som exempel. Bonden säljer till en livsmedelsproducent, som tillverkar kåldolmar, och som sedan säljer varan vidare till en grossist.

Grossisten, i sin tur, säljer kåldolmarna till butiken som säljer till kunden. För varje led läggs ett påslag på priset till. Vem i kedjan som har varit mest nödgad till att höja priset har inte varit lätt att nysta i.

Nu börjar dock mysteriet med de höjda matpriserna ändå klarna.

Konjunkturinstitutets rapport ”Prissättning hos svenska företag” slår trots allt fast att priserna har ökat med 6 procentenheter mer än vad som kan förklaras av högre produktionskostnader.

Och enligt myndigheten är det varken livsmedelsproducenter eller butiker som uppvisar några marginalökningar.

Däremot har rörelsemarginalerna ökat hos grossisterna.

De två orden bristande konkurrens har förekommit flitigt i matprisdebatten. Gissningsvis kommer de orden att återkomma framöver.

Matmarknaden domineras av tre stora aktörer. Coop, Ica och Axfood. Axfoods butiker går under namnen Willys, Hemköp och Tempo. Utöver dessa finns Lidl med cirka 6 procent i marknadsandel.

Det är välkänt att konkurrensen är svag. Till exempel har Ica nästan halva marknaden.

Men dominansen gäller också i grossistledet. De större matkedjorna har sina egna grossister, där Ica, Coop, och Lidl bara säljer till sina butiker. Bara Axfood-ägda Dagab säljer till andra fristående butiker.

På senare år har marknaden dock koncentrerats ännu mer när Dagab har vuxit sig större med köpet av familjeföretaget Bergendahls grossistverksamhet.

Så även om det nu inte är butiksledet som kammat hem en högre marginal utan i grossistledet så tillskrivs marginalökningen jättarna inom oligopolet.

Hur mycket en bristande konkurrens har spelat in i vet vi inte. Men frågan lär fortsätta att engagera."