Den som nu inte klarar av att se någon kontextuell information i detta, kommer snart att bli deprimerad.

"Storbanken SEB:s finansdirektör Masih Yazdi går nu till motattack mot politikernas kritik av bankerna. I en exklusiv intervju med SvD förkunnar han: ”Vi har inget intresse att här och nu maximera någon vinst”.

SEB-toppen: Vad är det för banker man vill ha?

– Barnens trygghet måste gå före bankdirektörernas bonusar.

I sitt jultal den 2 december förklarade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson varför hon vill snabbutreda en skatt på bankernas ”övervinster”.

– Samtidigt som hyrorna och räntorna på bostadslånen ökar, då ökar våra svenska storbanker sina vinster. Vinsterna är högre jämfört med nordiska banker, högre än i EU, det handlar om rena övervinster, sa Magdalena Andersson.

Masih Yazdi är en av de bankdirektörer som Magdalena Andersson riktar udden mot. Han är finansdirektör på SEB sedan våren 2018 och har under många år följt debatten.

– Jag har lite svårt att förhålla mig till det här ordet ”bankerna”. Vad menar man när man pratar om bankerna. Pratar man om mig?

Han tar emot SvD i bankens lokaler på Kungsträdgårdsgatan 8, som varit huvudkontor sedan 1915 (dåvarande Stockholms Enskilda Bank). Bakom fasaden i svart diabas döljer sig den spatiösa bankhallen; en gång i tiden ett bankkontor, idag en reception och ett antal konferensrum. Intervjun sker en våning upp, i ett av de tidigare direktörsrummen, med fönster mot Kungsträdgården.

– Banken har funnits i 167 år. Vi försöker driva den så bra det bara går och framför allt gör vi det extremt långsiktigt. Vi har inget intresse att här och nu maximera någon vinst.

Åsikterna i debatten om bankernas vinstlyft är starka. ”Ohyggligt provocerande”, ”Hysteriskt” och ”Något är sjukt” är några av de omdömen som förekommit i artiklar på de stora nyhetssajterna under året.

Som finansdirektör har Masih Yazdi ansvaret för att SEB:s siffror är i sin ordning.

Bakgrunden till debatten är vinstutvecklingen för de svenska bankerna. Under de första nio månaderna 2023 gjorde de fyra dominerande bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, en rörelsevinst på sammanlagt 150 miljarder kronor, en ökning från cirka 100 miljarder motsvarande period i fjol. Vinst efter skatt var cirka 120 miljarder kronor.

Ledande politiker har hoppat in i debatten. Vid sidan av Magdalena Andersson har finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallat vinstutvecklingen ”anmärkningsvärd” och tidigare finansministern Mikael Damberg (S) har uttryckt att ”vissa företag gör vinster på hushållens bekostnad”.

Masih Yazdi störs av synen på ”bankerna” så som den beskrivs i debatten. Det gäller inte minst begreppet ”övervinster”. Banker är stora företag med balansräkningar på tusentals miljarder kronor och därför blir vinsterna stora i kronor, säger han.

– När jag försöker förstå vad man menar med övervinster, tänker jag att det betyder att aktieägarna i bankerna tjänar för bra i förhållande till den risk de tar i sin investering.

I nästa andetag avfärdar han bestämt att bankernas aktieägare skulle ha fått ”för mycket”. Om man ser till bankaktiernas utveckling plus aktieutdelning har bankernas aktieägare, enligt Masih Yazdi, varit missgynnade jämfört med en genomsnittlig investerare på börsen.

– Nästan oavsett vilken period man tittar på så har aktieägare i banker haft en sämre avkastning än börsindex.

En kontroll av detta påstående visar att Nordea och SEB, som är de två svenska storbanker som under den senaste femårsperioden gått bäst på aktiemarknaden, har haft en kursuppgång på cirka 50 procent under 2019–2023. Stockholmsbörsens breda index har samtidigt stigit med drygt 60 procent.

Man har börjat använda ett ord som man inte ens själv kan definiera, säger Masih Yazdi om ordet övervinster. Foto: Lisa Hallgren

Under 2023 har däremot både SEB och Swedbank slagit börsindex, om än med liten marginal, medan Handelsbanken och Nordea har gått sämre.

– Jag skulle vilja att folk kunde vara med på våra styrelsemöten och ledningsgruppsmöten och höra hur vi pratar om vad vi försöker göra. Där är det stort fokus på våra kunder och det kan handla om saker som att ”nu är det för lång kö i telefonbanken”. Vad kan vi göra åt det?

Ni diskuterar inte hur ni kan höja marginalerna på bolån?

– Vi frågar oss alltid hur vi kan förbättra det finansiella resultatet, men det börjar nästan alltid med frågan om hur vi får nöjdare kunder.

Lågt förtroende hos allmänheten

Vi ska återkomma till frågan om huruvida SEB och de andra bankerna förtjänar kundernas förtroende, men klart är att synen på banker generellt sett är negativ. Mätningar av förtroendet för olika sektorer i samhället som Medieakademin genomför varje år (Förtroendebarometern) visar konsekvent på lågt förtroende för bankerna. De hamnar långt bakom sjukvård, rättsväsende och kungahuset.

Masih Yazdi kopplar ihop det låga förtroendet för banksektorn med politikernas återkommande försök att lägga nya skatter och avgifter på bankerna. Han vill inte använda ordet populism, men hans slutsats är att det låga förtroendet för banksektorn gör den till ett legitimt mål för politiker.

– Om man inte har det förtroende man bör ha, så är det inte bra. Jag önskar att det fanns en bättre förståelse, säger han.

Jag älskar finansiella marknader och siffror, det är det här jag kan, säger Masih Yazdi.

Han exemplifierar med en jämförelse av utvecklingen i svensk ekonomi under finanskrisen 2008–2009 och under den nedgång vi haft under 2022–2023.

– Under finanskrisen föll svensk BNP med 5 procent och 300 000 personer blev arbetslösa. I år väntas BNP falla med 1 procent. Den stora skillnaden nu mot då är en välmående banksektor. Hade banksektorn mått som den mådde under finanskrisen så hade BNP fallit med 5 procent och inte 1 procent, och vi hade fått massarbetslöshet.

Masih Yazdi vill vända opinionen på så sätt att folk ska känna att lönsamma och stabila banker är något bra.

Det låter som en bankparallell till Mona Sahlins ”häftigt att betala skatt”, att kunderna ska känna att räntorna de betalar går till något bra?

– Om kunden tycker att priset är jätteviktigt, då ska man försöka få så bra pris eller så låg ränta som möjligt. Det är på mikronivån, men på samhällsnivå ska man vara glad att vi har välmående banker.

Det är inget lätt uppdrag Masih Yazdi tar på sig. Han säger att han har svårt att vara tyst när han ser något han tycker är fel och i det här fallet handlar det om den etablerade synen på bankerna som giriga företag där den egna lönsamheten går före kundens bästa.

– Om det finns en bild som inte stämmer överens med verkligheten, då känner jag någon typ av passion och drivkraft att rätta till det.

Det stör dig?

– Det skaver och det är viktigt att stå på sig när man har rätt. Det behöver inte vara just den här frågan men det här blir ännu närmare kroppen för att jag själv jobbar på en bank.

Bodde på flyktingförläggning

1986, samma år som Nordbanken bildades i en fusion mellan Uplandsbanken och Sundsvallsbanken, kom den då 6-årige Masih Yazdi till Sverige tillsammans med sin familj, på flykt från Iran från det pågående kriget mellan Iran och Irak.

– Vi bodde på flyktingförläggningar innan vi fick välja mellan att flytta till Gävle eller Norrköping. Mina föräldrar tyckte det var enklare att säga Gävle än Norrköping, så vi valde Gävle.

Familjen flyttade så småningom till Göteborgsförorten Angered, där Masih Yazdi bodde från det han var nio till han var nitton år.

– Det var nog en annorlunda uppväxt jämfört med vad många andra har upplevt.

På vilket sätt?

– Man var tvungen att försvara sig i alla lägen.

Fysiskt?

– Ja. Men jag har en storebror och varje gång jag fick stryk så hoppade min storebror in.

Slagsmålen han fick utkämpa i barndomen kan Masih Yazdi numera le åt, men den kamp han nu ger sig in i, att förändra synen på banksektorn, gör honom allvarlig.

– Är det någon finansminister som idag förlorar sömn på grund av banksektorn? Nej. Var det någon finansminister som gjorde det under finanskrisen? Ja definitivt. Så vad är det för banker man vill ha?

Masih Yazdi gick från flyktingförläggning och uppväxt i Angered, till ekonomutbildning och senare toppjobb i Wallenbergs bank.

Att förändra synen på bankerna kräver bland annat att allmänheten upplever att det finns en fungerande konkurrens i banksektorn. Det har ifrågasatts, bland annat av finansminister Elisabeth Svantesson.

”Jag har påtalat för bankerna att det är anmärkningsvärt och reser en rad frågetecken om konkurrenssituationen, när de kan vara så snabba med att höja räntan på sin utlåning men inte behöver justera för löne- och sparkonton lika fort”, sa finansministern i somras.

Masih Yasdi tillbakavisar finansministerns kritik, enligt honom råder tuff konkurrens inom hela den svenska banksektorn.

Så några övervinster finns inte i de svenska bankerna?

– Nej. All fakta som finns vad gäller svenska banker och den svenska banksektorn motsäger det, eftersom det inte finns någon bristande konkurrens.

Masih Yazdi hänvisar till en rapport från analyshuset Copenhagen Economics som enligt honom bland annat visar att fondavgifter är lägre i Sverige än i andra europeiska länder och att sparräntorna har höjts mest i Sverige jämfört med alla länder i Europa.

– Den här rapporten visar att det ser väldigt bra ut i Sverige vad gäller konkurrens. Den som går in på Compricer hittar 45 banker som erbjuder sparkonton. Det är ganska många.

Hävdar 0 i bolånemarginal

Trots den tuffa konkurrens som enligt Masih Yazdi råder på den svenska bankmarknaden, har SEB:s vinst stigit med 50 procent under de tre första kvartalen 2023. Det så kallade räntenettot, det vill säga vinsten från in- och utlåning där bland annat bolånen ingår, steg med 60 procent.

Som SvD har berättat om tidigare är dock förklaringen till bankernas vinster mer komplex än enbart högre boräntor än sparräntor.

– Bolånemarginalen i Sverige är idag noll, vi har ingen marginal på bolån, sa Masih Yazdi själv under en paneldebatt i Almedalen i år.

Han påpekar också att för SEB, som har många företagskunder, kommer 90 procent av ökningen i räntenettot under 2022 och 2023 från annan verksamhet än svenska hushåll.

Men samtidigt är det helt klart så att banksektorn gynnas av de högre räntorna.

Är det inte ganska självklart att bankkunder är irriterade över att bankerna gör rekordvinster samtidigt som de själva kämpar med höga boräntor?

– Jag har full förståelse för det, men om vi säger att folk har det tufft just nu, så skulle folk ha haft det ännu tuffare om bankerna inte hade gått bra.

Hade vi haft ett banksystem som mådde dåligt, så hade vi haft ännu högre räntor, säger Masih Yazdi.

Masih Yazdi lyfter flera gånger fram att en hård konkurrens på bankmarknaden är en förutsättning för att kunna vända allmänhetens syn på bankerna. En sak som bland annat Finansinspektionen har tittat på är storbankernas prissättning på bolån.

Den enda officiella ränta på ett bolån är listpriset, som väldigt få kunder betalar. Kunden ska i stället förhandla till sig en rabatt i förhållande till listpriset. Kunden måste därefter hålla koll på att den erhållna rabatten är konkurrenskraftig över tid genom att jämföra aktuellt listpris med den genomsnittsränta för bolån som bankerna publicerar varje månad.

Tycker du att det är ett bra prissystem?

– Jag tycker att det finns väldigt bra information kring bolån. Du vet vad listpriset är. Du vet vad snitträntan är, det vill säga vad andra kunder har fått. Det är mer än du vet om andra produkter

Men är det inte en risk att kunden i en förhandling kommer ut med en sämre rabatt utan att ha förstått att det är det som har hänt?

– Absolut, det är det väl, säger Masih Yazdi.

Är det kundvänligt?

– Jag tycker hela modellen och allting som styr den här banken är med det primära fokuset att vara kundvänliga. Det tycker jag är grunden för allt vi försöker göra."