Den enda verkliga anledning som önskas av militär makt är och förblir till slut offervilja.

Den omstrukturering till ett internationellt Förvaltningsassistansbaserat Gendarmeri som kommer, kommer att höja en del ögonbryn...

"En omstrukturering i Försvarsmakten får erfarna officerare att säga upp sig i protest. När försvaret ska växa är missnöjda officerare ”det sista vi behöver”, säger försvarsutskottets vice ordförande till SvD.

”Varje officer som slutar är en katastrof”

Hundratals erfarna militärer är missnöjda och vissa har sagt upp sig. Försvarsmakten gick för snart ett år sedan helt över till det så kallade trebefälssystemet. Det för med sig att officerare utbildade i det tidigare systemet har fått byta grad – ofta från kapten till fanjunkare.

En nedgradering, tycker kritiska anställda. En nödvändig omstrukturering, anser Försvarsmakten. Mellan facket och försvaret har en tvist pågått i tio månader, kunde SvD rapportera på måndagen. Politiker i riksdagens försvarsutskott ser läget som allvarligt.

– Varje officer som slutar är en katastrof som jag ser det. Alla behövs. Det sista vi behöver i det här läget är att folk går omkring och är missnöjda, funderar på att sluta eller letar andra jobb, säger Lars Wistedt (SD), vice ordförande i försvarsutskottet.

Han har själv 26 års erfarenhet som officer och utbildades i det äldre systemet, ny befälsordning (NBO), som infördes 1983.

– Man gör samma misstag nu som man gjorde i början av 1980-talet. Då var det fanjunkare som blev löjtnanter och de var jättemissnöjda med det. För de tappade sin identitet, säger han.

Lars Wistedt tycker att metoden för övergången lämnar en del övrigt att önska. Ett bättre sätt, anser han, hade varit att låta NBO-officerarna ha kvar sina grader medan systemet infördes successivt.

– Då tar det kanske tio eller femton år och så går de i pension eller söker sig till andra jobb, och så trampar man inte någon på tårna.

När det kommer till personalfrågor gäller armlängds avstånd mellan politiken och myndigheten, påpekar han.

– Men det vi gör är att vi kallar upp Försvarsmakten till riksdagen och försvarsutskottet, och så får de redogöra för läget och sedan får vi ställa kritiska frågor.

Har ni gjort det i den här frågan?

– Den har inte varit uppe på bred front, det har inte annonserats som ett större problem. Det vi har fått oss till livs är att det funnits enskilda människor som inte är så nöjda.

Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, ser flera risker med det utbredda missnöjet. Bland annat när det handlar om möjligheterna att utbilda allt större värnpliktskullar.

– Om personer väljer att sluta får vi jättestora problem. Framför allt de som har arbetat ett tag, där man har fått utbildning och börjat skaffa sig erfarenheten man behöver.

Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson Hanna Gunnarsson ser risker med ett utbrett missnöje bland erfarna officerare. Foto: Christine Olsson/TT

Det var riksdagen som 2007 fattade beslut om att införa trebefälssystemet, men först efter 15 år har det fullt ut införts efter beslut från överbefälhavare Micael Bydén.

Anser du att implementeringen har gått rätt till?

– Nej, hamnar man i en situation där många anställda är missnöjda, då är det ett tydligt tecken på att det inte gjorts på rätt sätt. Jag kan inte riktigt säga vad man skulle ha gjort. Man behöver verkligen se tillbaka – skulle man ha gjort det snabbare, erbjudit andra saker? Var den fackliga organisationen och medarbetare tillräckligt med från början? säger Hanna Gunnarsson.

Försvarsutskottets vice ordförande Lars Wistedt anser också att Försvarsmakten bör se över hur skiftet gått till, för att senare redovisa det till försvarsdepartementet och riksdagen.

– För framtiden tycker jag att man ska göra en utvärdering av det här, och jämföra med när man införde NBO-systemet. Tog man tillvara på erfarenheterna eller uppfann man hjulet på nytt? Det här är en viktig erfarenhet, säger han.

SvD har sökt försvarsminister Pål Jonson (M) och försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S).