Var det möjligen samma företagsintressen som tjänade mer på det kalla krigets uppkomst än sin egen förbättrade affärsmoral, samma intressen vars ord man inte skulle ta till nominellt värde utan istället döma dem utifrån deras handlingar?

Så vad hände om det kalla krigets kuliss exponeras för vad den är och har varit...... Häjja Svärje..

Man måste ju först ha ett geopolitisk anslag - Ukraina och sedan en konflikt vid roten till det onda (Gaza) där kulisserna i kulissen exponeras för vad de är

Sedan kan man eliminera konflikterna vid "Pivotarean" (Balkan) genom att eliminera kärnan i den Djupa Staten.

"Glöm de tydliga blocken från kalla kriget. Konflikterna i Ukraina och Gaza snabbar på en ny världsordning med komplicerade – och explosiva – pakter. Kommer Putins dröm att gå i uppfyllelse?

Krigens effekt – skyndar på en ny världsordning

En röd telefon var allt som krävdes. Den krypterade telefonlinjen mellan Moskva och Washington gjorde att de två enda supermakterna snabbt kunde nå varandra under kalla kriget – och undvika kärnvapenkrig.

I dag är läget ett helt annat.

En gråkall februaridag 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina inför en chockad omvärld. 20 månader senare attackerade Hamas-terrorister Israel i ett dåd som saknar motstycke i modern tid. Samtidigt har Kina höjt tonläget mot Taiwan.

Två till synes ändlösa krig och en krutdurk i Asien. Men i spåren följer också något nytt: en rubbad geopolitisk maktbalans.

Den traditionella världsordningen förändras. Och det går snabbt.

– Krigen i Ukraina och Gaza har raserat tanken att länder kan inordnas i separata block som väst, öst och syd. Vi har fått en fragmenterad multipolär värld.

Det säger Simon Cleobury, tidigare brittisk diplomat och internationell nedrustningsexpert vid ansedda tankesmedjan GCSP i Genève.

Särskilt kriget i Gaza har splittrat världen och skapat nya geopolitiska pakter, anser han. De liknar inte alls kalla krigets två block. I stället växer ett brokigt lapptäcke med olika maktcentra fram.

Under Ukrainakriget lyckades USA och EU snickra ihop en västledd internationell ordning med respekt för internationell rätt. Dit anslöt sig även stora delar av den globala södern – länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Samtidigt framstod EU som mer enat än någonsin.

Kriget i Gaza splittrar allianser

Men enigheten har allvarligt försvagats efter president Joe Bidens stöd för Israels krig mot Hamas.

– Många länder är upprörda över vad som upplevs vara ”carte blanche” för Israel. Det har försvagat USA:s ställning på världsscenen, och enigheten som byggdes under Ukrainakriget är nu under press, säger Simon Cleobury.

Länder i den globala södern fördömer Rysslands invasion och Hamas attack. Men de påpekar att palestinierna länge levt under israelisk ockupation. Vissa känner igen sig i palestiniernas utsatthet och har en västkritisk attityd.

Många pekar också på vad som anses vara västvärldens dubbelmoral i synen på Ukraina och Gaza. De menar att det talas om krigsbrott mot det ukrainska folket, men att samma sak inte sägs om det som händer i Gaza.

Enigheten under Ukrainakrigets första år börjar nu ersättas av konstellationer där synen på Gazakriget förenar länderna, menar Simon Cleobury.

Samtidigt samlas muslimska länder, Kina och Ryssland under samma Palestinavänliga paraply. Och de har stöd av växande makter som Indonesien, Turkiet, Brasilien och Sydafrika som kritiserar Israels bombkampanj i Gaza. Även Bolivia har klippt banden med Israel, och Colombia och Chile har kallat hem sina ambassadörer.

– Gazakriget har tydliggjort andra sprickor inom traditionella block, säger Simon Cleobury.

Västvärlden märkbart isolerad

Även inom EU märks en vacklande syn på Gazakriget och det amerikanska stödet till Israel. Och i USA pyr ett missnöje inom Biden-administrationen på grund av presidentens inställning till kriget. Samtidigt hålls massdemonstrationer för vapenvila.

I FN blir förändringen i den geopolitiska balansen tydlig. I en första omröstning om en ”humanitär vapenvila” i Gaza den 26 oktober röstade USA, Israel och fyra EU-länder mot förslaget. Samtidigt avstod runt 45 länder, inklusive Sverige. Däremot röstade flertalet länder i den globala södern för vapenvilan.

Gapet mellan syd och nord framstod här som tydligt och västvärlden var märkbart isolerad, påpekade bedömare.

I den andra omröstningen om en ”humanitär vapenvila” den 12 december var uppslutningen större – där röstade även Sverige för resolutionen. Men bland annat USA, Israel, Österrike och Tjeckien röstade mot och tunga länder som Tyskland, Italien, Ungern och Storbritannien lade ned sina röster. Oenigheten består.

Kriget i Ukraina har också rubbat en världsordning där USA varit den dominerande makten efter Sovjetunionens fall.

Nu reser sig ett sorts block på ena sidan med Ryssland som lierar sig med Kina, Iran, Nordkorea, Syrien, Venezuela och Kuba. På andra sidan står främst USA, EU, Japan, Kanada och Australien. Delar av Afrika och Latinamerika stöttar den ryska sidan medan andra sympatiserar med väst. Andra vill hålla sig neutrala.

Nya mäktiga spelare på världsscenen

Även det är tecken på en alltmer snabbrörlig multipolär värld där man väljer ”allianser à la carte”, menar Jussi Hanhimäki, historieprofessor och expert på kalla kriget vid Graduate Institute i Genève.

Han konstaterar att Kina och Ryssland länge argumenterat för en världsordning med flera maktpoler framför ett USA-lett system.

– Ukrainakriget pressade fram tydligare linjer mellan länder. Många har tvingats välja sida medan andra intagit en sorts mellanläge.

Han menar att geopolitiska makten även förskjuts söderut på jordklotet.

– Brasilien utmanar nu på allvar det amerikanska inflytandet i den västra hemisfären. Indien är en stigande stjärna med imponerande tillväxt och numera världens folkrikaste land. Räkna med att Indien kommer att spela en större roll regionalt och globalt, säger Jussi Hanhimäki om landet som gått från alliansfritt till att välja olika strategiska partnerskap med rivaliserade makter.

– Men mest intressant är Kina. Landet kommer att bli en mäktig spelare och maktpol i sig självt. De vill fylla tomrummet på världsscenen som lämnats av ett mindre engagerat USA och ett mer isolerat Ryssland.

Därmed kan Kina bli mer hotfullt mot Taiwan som ses som kinesiskt territorium, och skaffa allierade som ger stöd för Kinas syn på Taiwan, menar han.

Fem leende män skrämmer väst

En augustidag i Johannesburg står fem leende män hand i hand mot en blå bakgrund. Det är en scen som skrämmer många i väst.

Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov och Indiens premiärminister Narendra Modi lyfter händerna upp i luften och Kinas ledare Xi Jinping jublar med tillsammans med Sydafrikas och Brasiliens ledare.

Under buller och bång deklarerade de församlade ledarna för det växande Brics-samarbetet att här skapas en ny geopolitisk kraft i världspolitiken. Tillsammans vill länderna utgöra en motpol till västligt inflytande.

Planerna är ambitiösa. Nästa år utökas gruppen med sex länder: Argentina, Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien och Förenade arabemiraten.

Brics kommer då att representera 46 procent av världens befolkning och 38 procent av världens bruttonationalprodukt.

Gruppen av sju ledande ekonomier, eller G7, representerar däremot mindre än 10 procent av världens befolkning och 30 procent av den globala ekonomin.

Hur ska man se på expansionen av Brics?

– En intressant utveckling. Men det är tveksamt om det verkligen blir ett nytt block på världsscenen. Det är en mycket diversifierad grupp med motstridiga intressen. Brics blir knappast en rival till väst, säger Simon Cleobury.

Spelar Putin i händerna

Vad betyder det då att den traditionella USA-dominerade världsordningen blir multipolär med myriader av olika maktcentrum?

Simon Cleobury menar att det spelar Ryssland i händerna när väst försvagas och splittras.

– En mer multipolär värld gynnar president Putin mer än den verkar emot honom, eftersom det betyder en minskad roll för USA. Det göra det svårare att lösa tvister vilket skapar nya möjligheter för Putin att öka sitt inflytande.

Han menar att världen även blir mer komplicerad. Tidigare fanns tydliga block där man visste var alla länder stod.

– I en multipolariserad värld får man hantera kriser utifrån olika intressesfärer. Det blir mer komplext. Å andra sidan kanske det blir lättare att hitta lösningar om man har ”mellanländer” kring bordet.

Med fler maktpoler kan regionala konflikter öka och förvärras, tror Jussi Hanhimäki. Fast det kan också förenkla förhandlingar där man lättare söker den minsta gemensamma nämnare, tror han.

Men hur blir det med USA, är landet borträknat som framtida maktcentrum? Inte alls, menar Jussi Hanhimäki.

– Så fort det är kris och krig vänds alla ögon mot USA. Vad gör amerikanerna nu? Det är fortfarande jordens mäktigaste land och annorlunda än Kina och Ryssland som agerar mer sporadiskt och regionalt.

– Om något land fortfarande står i den geopolitiska blickpunkten är det USA."