Brandmän i Boston. Genrebild. Foto: Steve LeBlanc/TT

Högsta domstolen anser inte att det föreligger hinder enligt 1–10 §§ utlämningslagen mot utlämning till USA av en man som där åtalats för motsvarigheten till skyddande av brottsling.

Utlämningen är heller inte oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen, trots att mannen har en treårig dotter i Sverige.

Justitiedepartementet i USA hade begärt att en person skulle utlämnas dit för lagföring, vilket mannen motsatte sig och gjorde gällande att det förelåg hinder mot utlämning enligt 4, 6 och 8 §§ utlämningslagen samt att en utlämning skulle vara oförenlig med Barnkonventionen och Europakonventionen.

Fem åtalspunkter

Åtal hade i USA väckts mot mannen enligt fem åtalspunkter; han var misstänkt för att ha gjort falska uttalanden, förfalskat och dolt ett väsentligt faktum, dolt handlingar i en federal utredning, manipulerat dokument och föremål samt manipulerat en officiell rättegång.

Mannens bror var misstänkt för bränder riktade mot judiska institutioner runtomkring Boston. Bränderna orsakade mindre skador innan de släcktes men utreddes som hatbrott, inhemsk terrorism och mordbrand. Inom ramen för utredningen undersökte utredande myndigheter en lokal där mannens familj disponerade ett förråd. Mannen hade då undanhållit information om att brodern disponerade ytterligare ett förråd i lokalen och han återvände senare dit och undanröjde bevis bör broderns misstänkta brottslighet.

”Stark anknytning”

Mannen anförde att hans anknytning till Sverige var mycket stark. Han har bott i Sverige sedan år 2018 och han har en dotter här som är tre år. Även om umgänget för närvarande endast skedde via videosamtal hade han för avsikt att så snart som möjligt begära gemensam vårdnad om dottern och utöka umgänget för att vara en närvarande och trygg pappa. Han framhöll att ett utelämnande av honom skulle påverka hans dotter mycket negativt.

Enligt utlämningskonventionen krävs för utlämning att brottet enligt båda staternas lagar är belagt med frihetsberövande straff under en tid av minst två år. Avgörande vid prövningen av kravet på dubbel straffbarhet är alltså vilket straff som är föreskrivet i respektive lands lagstiftning.

Av de handlingar som Justitiedepartementet i USA har åberopat till stöd för utlämningsframställningen framgår att det är föreskrivet fängelse under en tid av minst två år enligt de olika straffbestämmelser i amerikansk lagstiftning som framställningen hänvisar till. I svensk rätt motsvaras de gärningar som avses i utlämningsframställningen av skyddande av brottsling enligt 17 kap. 11 § första stycket brottsbalken. För detta brott är det sedan den 1 juli 2022 föreskrivet att fängelse i två år kan dömas ut.

Enligt 6 § utlämningslagen får utlämning inte beviljas för ett politiskt brott. Begreppet politiskt brott avser främst sådana brott som riktar sig mot staten eller samhällsordningen. Som exempel på sådana brott brukar nämnas uppror och spioneri.

Inte politiska brott

De gärningar som mannen misstänks för har inte riktat sig mot staten eller samhällsordningen och inte heller har begåtts i samband med eller för att främja ett sådant brott. Gärningarna är därmed inte att betrakta som politiska brott i den mening som avses i utlämningslagen. Det finns alltså inte hinder mot utlämning enligt 6 §.

Vad som har framkommit om mannens personliga förhållanden utgör inte hinder mot utlämning enligt 8 § och det finns i övrigt inte något hinder enligt 1–10 §§ utlämningslagen mot den begärda utlämningen. Mannen avtjänar dock för närvarande ett fängelsestraff i Sverige. Det föreligger därför ett tillfälligt hinder enligt 11 § utlämningslagen, varför utlämning som tidigast kan ske när mannen villkorligt frigivits.

Högsta domstolen anser inte att en utlämning är oförenlig med Barnkonventionen. Rätten anser att hänsynen till barnets bästa talar för att mannen inte ska utlämnas, eftersom detta skulle minska chansen för en nära och utvecklad kontakt mellan barnet och hennes pappan. Intresset av att kunna lagföra mannen för brott samt fullgöra det åtagande som Sverige har gjort i förhållande till USA väger dock tyngre i detta fall. Högsta domstolen framhåller att mannen inte har del i vårdnaden och att även amerikanska myndigheter bör ta hänsyn till barnets behov av att upprätthåll kontakten med sin pappa, varför någon form av umgänge mellan dottern och mannen bör kunna upprätthållas även om han utlämnas.

Inte hinder

Högsta domstolen förklarar således att det inte finns hinder enligt 1-10 §§ utlämningslagen mot utlämning av mannen till USA för lagföring samt att en utlämning inte heller är oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen. (Blendow Lexnova)