"På Regeringskansliet jobbar närmare 5 000 personer. De flesta tjänstemän är opolitiskt tillsatta – de har kvar sina anställningar oavsett vilka som sitter i regeringen.

Lönesättningen är individuell och differentierad. Det innebär att utgångspunkten är att lönen ska baseras på personernas kunskap, kompetens, erfarenhet och resultat.

Just nu pågår den årliga lönerevisionen på Regeringskansliet. Förra veckan skickade förvaltningschefens kansli ut ett direktiv till chefer på departementen som anger hur översynen ska gå till. I direktivet framgår att Regeringskansliet särskilt kommer prioritera personer som arbetar med att genomdriva Tidöavtalets politik:

”Arbetsgivaren avser i detta särskilt uppmärksamma skickliga medarbetare som arbetar inom delar av Regeringskansliet där kompetensförsörjningen bedöms som särskilt viktig för att uppnå verksamhetens mål och krav och för att biträda regeringen i genomförandet av sina politiska prioriteringar som de kommer till uttryck i regeringsförklaringen och Tidöavtalet”, står det i direktivet.

Formuleringen har fått många medarbetare att reagera.

– Jag fick veta av min chef att jag inte skulle kunna få något högre lönepåslag. Motiveringen var att jag inte arbetar med ett politikområde som prioriteras enligt Tidöavtalet, säger en anställd på utbildningsdepartementet.

Ur Regeringskansliets lönedirektiv.

Ur Regeringskansliets lönedirektiv.

En annan person, på klimat- och näringslivsdepartementet, säger att hen först trodde att det rörde sig om ett missförstånd.

– Jag frågade en kollega och det visade sig att hon hade hört samma sak från sin chef. Det här är en politisering av verksamheten som gör mig orolig. Lön är ett viktigt styrmedel. Vi tjänstemän ska inte ha några lojaliteter åt något håll.

Även fackförbundet ST har reagerat på det nya direktivet.

– Vi blev väldigt överraskade, vi har inte varit med om detta tidigare. Det ska inte vara någon politisk inblandning i lönebildningsprocessen. Vi förstår inte riktigt hur vi ska tolka det här, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST.

”Plötsligt kom nya prioriteringar”

Under hösten kom de lokala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna fram till en överenskommelse om löneprocessen där den politiska prioriteringen inte ingick. Enligt ST var den färdigförhandlad. Senare visade det sig att formuleringen om Tidöavtalet lagts in i efterhand.

– Plötsligt kom nya prioriteringar som inte har diskuterats mellan fack och arbetsgivare. Det är oklart varifrån dessa kom, men det finns en tydlig uppfattning om att detta kom från politiskt håll och inte från arbetsgivarens håll, säger Åsa Erba Stenhammar.

Hon fortsätter:

– På Regeringskansliet är det en ganska stor skillnad mellan arbetsgivaren Regeringskansliet och de politiker som sitter i regeringen.

DN har sökt företrädare på Regeringskansliets förvaltningsavdelning för en intervju via myndighetens presstjänst. De har avböjt intervju, men skriver i en kommentar: ”Vilka medarbetare som ska prioriteras i årets löneöversyn baseras på de analyser som respektive departement har genomfört gällande inom vilka områden, utifrån regeringens politiska prioriteringar, det finns utmaningar att rekrytera och behålla kompetens.”

– Vi har även lyft frågan med vår motpart, Arbetsgivarverket. Och vi är helt överens om att det i lönebildningsprocessen inte ska vara någon politisk påverkan, säger Åsa Erba Stenhammar på ST.

Är det inte tjänstemännens uppgift att följa politikernas vilja?

– Jo, vi ska ju utföra den verksamhet som är beslutad. Det är ju en självklarhet. Men det här är något annat. Det finns en oro för att det här ska bli en politisk styrning. Att vara en opolitisk tjänsteman är något våra medlemmar håller väldigt högt. Det är en kärna i den svenska statsförvaltningen."