"Läs om ni får tid

Uppriktigt förvånad” – experterna om DJ:s avslöjande

Nyheter

Publicerad: 2023-11-24 09:26

Eric Bylander, professor i processrätt, Mia Edwall Insulander, generalsekreterare Advokatsamfundet och Gunnel Lindberg, ordförande Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

”Jag blir uppriktigt förvånad. Samtidigt blir jag som forskare nyfiken på vilka överväganden som kan ligga bakom så många professionella aktörers extremt många slutsatser att det saknas anledning att överklaga.”

Det säger Eric Bylander, professor i processrätt, om Dagens Juridiks avslöjande om att ett enda beslut om hemlig avlyssning överklagades till hovrätten av de offentliga ombuden förra året.

Dagens Juridik har talat med tre experter om avslöjandet.

Dagens Juridik kunde förra veckan rapportera att tingsrätterna under år 2022 lämnade 4 709 tillstånd för 1 775 misstänkta personer om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig rumsavlyssning (”buggning”) och hemlig kameraövervakning.

ANNONS

Samtidigt visade Dagens Juridiks undersökning att endast ett enda av dessa ärenden överklagades till hovrätten av de offentliga ombud som enligt rättegångsbalken har som uppdrag att ”bevaka enskildas integritetsintressen” i samband med att besluten fattas av tingsrätterna bakom stängda dörrar (se tabell i faktaruta nedan).

Dagens Juridik vann i Högsta domstolen

När Dagens Juridik började undersöka frågan vägrade hovrätterna först att lämna ut sitt statistiska underlag över antalet överklaganden som hade kommit in i den här typen av ärenden. Orsaken angavs vara att det operativa åklagar- och polisarbetet kunde skadas om statistiken lämnades ut.

Dagens Juridik delade inte den uppfattningen utan överklagade till Högsta domstolen som gick på Dagens Juridiks linje och beslutade att hovrätterna skulle redovisa den begärda statistiken.

Tre experter

Dagens Juridik har nu frågat talat med tre experter i branschen om detta: Eric Bylander, professor i processrätt, Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet samt Gunnel Lindberg, f.d. överåklagare och numera ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (tillsynsmyndighet för bl.a. hemliga tvångsmedel).

Eric Bylander

ANNONS

Professor i processrätt vid Uppsala universitet

– Jag blir uppriktigt förvånad. Samtidigt blir jag ju som forskare nyfiken på vilka överväganden som kan ligga bakom så många professionella aktörers extremt många slutsatser att det saknas anledning att överklaga.

Är det rimligt att anta att just den här typen av beslut i domstol är så korrekta att det i princip aldrig finns anledning att få dem prövade i högre domstol?

– En from förhoppning kan ju vara att åklagarna visar stor återhållsamhet men det låter sig inte bedömas.

– Betydelsen av en överklagandemöjlighet ligger ju inte endast i att den utnyttjas. Redan att möjligheten finns kan tänkas styra åklagarnas agerande, så att de väljer att inte ge in ”skakiga” framställningar som kan leda till överklaganden eller direkta avslag.

– Många överklaganden som inte leder till ändring är ju i andra fall, så att säga, dödfödda och snarare föranledda av påstridiga klienter, som ju inte finns i de nu aktuella fallen, än av att deras ombud tror på möjlighet till framgång.

Hur bör det här påverkas av de nya bestämmelserna om s.k. preventiva tvångsmedel där ju de offentliga ombuden också ska medverka?

– När det gäller tillämpning av nytillkommen lagstiftning är behovet av vägledning större än när det gäller väletablerad lagstiftning. Därmed borde fler överklaganden vara att vänta ifråga om tillämpningen av de nya bestämmelserna.

Övrigt av intresse?

– Det kan vara av intresse att göra en jämförelse med överklagande- och ändringsfrekvenserna för brottmålsöverklaganden till hovrätt förra året (se tabell 1.12 och 1.13 i statistik från Sveriges domstolar).

– År 2022 överklagades 11 procent av brottmålen och av de överklagade målen ändrade hovrätten 33,7 procent. Överfört till de 4 727 (4 709+18) besluten om hemliga tvångsmedel skulle dessa frekvenser motsvara att 520 beslut, i stället för tre, överklagades och att 175 av dem ändrades. Den sista siffran är av störst intresse.

Mia Edwall Insulander

ANNONS

Generalsekreterare för Advokatsamfundet

– Spontant tycker jag att det här är bekymmersamt. Jag har svårt att tro att näst intill samtliga ansökningar om att få använda hemliga tvångsmedel är så väl underbyggda att det inte finns anledning att ifrågasätta dem utifrån den enskildes integritet och rättssäkerhet.

Övrigt av intresse?

– Om institutet med offentliga ombud inte fungerar fullt ut i realiteten, så borde mer kraftfulla säkerhetsmekanismer införas för att säkerställa enskildas rättssäkerhets – och integritetsintressen vid prövningen av hemlig tvångsmedelsanvändning.

– Särskilt viktigt anser jag att detta är nu när hemliga tvångsmedel kommer att användas även i preventiva syften, utan konkreta brottsmisstankar. Här anser jag att det verkligen finns anledning för de offentliga ombuden att överklaga beslut om det finns information som talar mot tvångsmedelsanvändningen eller om det offentliga ombudet inte anser sig ha fått del av all relevant information.

Gunnel Lindberg

ANNONS

Ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och f.d. överåklagare

Gunnel Lindberg understryker att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn inte omfattar domstolarna och att nämnden därför inte heller har gjort något uttalande som rör offentliga ombud, utöver möjligen i vissa remissyttranden. När det gäller Dagens Juridiks avslöjande säger hon:

– Det kan förefalla konstigt att offentliga ombud inte överklagar i större

utsträckning. Det är dock några saker man bör hålla i minnet.

– En av dessa är att offentliga ombud inte företräder den som tvångsmedlet riktas mot utan enskildas intressen i allmänhet. En annan är att det generellt sett är ovanligt med överklaganden av tvångsmedelsfrågor, utom när det gäller häktning.

– Det är också viktigt att komma ihåg att när systemet med offentliga ombud infördes uttalades det i förarbetena att de offentliga ombuden enbart borde överklaga beslut som de inte anser vara förenliga med lag eller där rätten enligt ombudets uppfattning gjort en felaktig bedömning i fråga om hänsynen till ett motstående intresse (prop. 2002/03:74 s. 23).

ANNONS

– Det uttalandet kan ha en tillbakahållande verkan.

Är det rimligt att anta att just den här typen av beslut i domstol är så korrekta att det i princip aldrig finns anledning att få dem prövade i högre domstol?

– Det är svårt att ha någon uppfattning om något som inte har granskats, men i all mänsklig verksamhet förekommer misstag och fel. Dessutom har lagstiftningen om hemliga tvångsmedel blivit mycket komplex till följd av att den har ändrats ofta under senare år.

– Antalet beslut om hemliga tvångsmedel har också ökat avsevärt över tid. Därför är det svårt att tro att det inte finns något behov av överklaganden för att klarlägga rättsläget.

Hur bör det här påverkas av de nya bestämmelserna om s.k. preventiva tvångsmedel där ju de offentliga ombuden också ska medverka?

– Den ändring som har gjorts när det gäller preventiva tvångsmedel är så ny att nämnden ännu inte har uttalat sig som om den.

– Rent generellt blir de offentliga ombudens roll allt viktigare ju mer lagstiftningen utvidgas. Därför kan man möjligen hoppas på att fler domstolsbeslut kommer att överklagas i fortsättningen, så att de prövas i högre instanser.

Övrigt av intresse?

– Det enda rättsfall som har publicerats om hemliga tvångsmedel på senare år rör just lagstiftningen om preventiva hemliga tvångsmedel (NJA 2009 s. 917).

FAKTA – hemliga tvångsmedel

Dagens Juridik begärde ut uppgifter om hur många överklaganden som under år 2022 kom in till de sex hovrätterna avseende beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK), hemlig rumsavlyssning (”buggning”) och hemlig kameraövervakning (HKÖ). Så här blev resultatet:

Hovrätten för övre Norrland: inget överklagande.

Hovrätten för Nedre Norrland: ett överklagande från åklagare om hemlig kameraövervakning

Svea Hovrätt: ett överklagande från åklagare om avlyssning av elektronisk kommunikation.

Göta Hovrätt: inget överklagande.

Hovrätten för Västra Sverige: ett överklagande från ett offentligt ombud om hemlig avlyssning om elektronisk kommunikation.

Hovrätten över Skåne och Blekinge: inget överklagande.

Antal tillstånd m.m.

När det gäller den officiella statistiken över de beslut om hemliga tvångsmedel som fattades av svenska tingsrätter under år 2022 så ser de totala siffrorna ut så här:

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK)

Antal personer: 1 465

Antal tillstånd: 4 391 (flera tillstånd kan gälla en och samma person)

Antal avslag från tingsrätterna: 14

Hemlig rumsavlyssning (”buggning”)

Antal personer: 60

Antal tillstånd: 79

Antal avslag från tingsrätterna: 2

Hemlig kameraövervakning (HKÖ)

Antal personer: 250

Antal tillstånd: 239

Antal avslag från tingsrätterna: 2

TOTALT

Antal personer: 1 775

Antal tillstånd: 4 709

Antal avslag från tingsrätterna: 18

STEFAN WAHLBERG

stefan.wahlberg@dagensjuridik.se"