KOMMENTAR. In Sweeeden we have a system called den svenska modellen. Vi är stolta över den, att arbetare och ägare tillsammans förhandlar fram villkor som bägge är ungefär lika missnöjda med, men glömmer att få länder i världen har den remarkabla anslutningsnivå som svensk fackföreningsrörelse har.

Berättar man om det för en genomsnittlig amerikan, alltså inte en östkustliberal, ser de chockade ut.

Hur kan socialister, ja praktiskt taget kommunister, ha sån makt över fritt företagande?

Lägg därtill att Elon Musk inte ens är någon genomsnittlig republikan. Som en av de tydligaste antifackliga rösterna globalt, har han till och med flyttat Teslatillverkning från Kaliforniens techcentrum Palo Alto till extremt företagarvänliga Texas.

IF Metall, som representerar en promille av Teslas anställda, runt 120 svenska mekaniker, går i krig mot det globala och gränslösa techföretagandet med lokala sedvanor, the swedish systeeem, som vapen. All världens alla fackföreningar hoppas på vinst, så att de också kan flytta fram positionerna.

In i striden kommer också de som vill plocka billiga poäng.

Så hur mycket pengar rör det sig om? Enligt uppgifter som Metall lämnat till medierna ska snittlönen vara lägre för Teslas svenska tekniker än snittet för samtliga fackligt anslutna mekaniker. Men själva summan är märkligt svår att få fram. Metalls förhandlare hänvisar till den egna kommunikationsavdelningen när jag mejlar honom.

Trots veckor av pågående konflikt är det inte en faktauppgift han vill besvara själv.

Medan IF Metall gräver sig djupare och djupare ner i vallgraven och involverar allt fler parter, mer och mer perifera, irriteras miljömedvetna svenska höginkomsttagare som bara vill åka bil med gott samvete. Samtidigt fortsätter Musk att sabba genom att köra teslor från Danmark och regga om dem.

Solidariteten med Metalls kamp börjar få absurda proportioner, som i sig kan riskera faktiska jobb för arbetare i företag som befinner sig långt från kampens kärna. Den fackliga risken är inte liten. Missnöjda näringslivsröster höjs för hårdare regelverk kring konflikter, och ju mer reglering, desto mindre partssamtal. Desto mindre fackligt inflytande. Det priset vill ingen betala.

In i striden kommer också de som vill plocka billiga poäng.

Den gamle metallaren och förre statsministern Stefan Löfven vägrar åka Tesla när han tar en taxi. Den enda som drabbas av det är ju en stackars underbetald taxichaufför som försöker vara miljövänlig, inte Elon Musk. Sådan godhetssignalering båtar föga.

En svensk mekar-David mot en ond global Goliat är ju en episk film. Där ska underdogen vinna i slutscenen. I verkligheten flyttar jobben och inflytandet någon annanstans.

Anna Gullberg är reporter och kulturskribent på Expressen.