"Jobba utan att få betalt. Hur låter det? Skriver man i svenska medier får man ofta frågan om att dela material som ligger bakom betalvägg. Brukar neka till den tjänstvilligheten med andras pengar, som i förlängningen skulle leda till att jag fick jobba utan att få betalt. Ja, eller inte jobba alls.

Vänd på frågan så handlar det om att få betalt utan att jobba. Medborgarlön, kallas det med ett finare ord för att leva på bidrag. Förvånansvärt många brukar ställa sig upp i spalterna och applådera.

Vi lever i ett nytt paradigm med en helt ny ekonomi, är förklaringen. AI får miljontals jobb att försvinna. Redan nu är resurserna brutalt dåligt fördelade. Behovet av ett nytt sätt att fördela är akut. Den tidsepok vi kliver in i kräver nya ekonomiska modeller, lyder utropet.

En variant lyder att de som jobbar, skulle behöva jobba mindre. Därför ska de ge bort jobb till dem som får jobba för lite. Idén kommer och går och lanseras från både höger och vänster, ofta används Finland som föredöme.

Finland satsade 20 miljoner euro på ”medborgarlön”. Resultatet blev att de som fick pengar utan krav mådde bättre och kände större trygghet. Ok.

Ska vi göra experimentet och ställa en global fråga? Hur många skulle känna sig tryggare av att komma till Sverige och få 560 euro i månaden rakt av?

Det finns en kul akademiker som heter David Goodhart. Han har kommit på att väst har för många akademiker. De forskar på oanvändbara saker och han tror att de kan komma att sluta som förbittrade pr-konsulter, eller något liknande.

Gratis är gott, men Goodharts idé är att vi borde uppvärdera hantverkare och omsorgsarbetare och betala dem bra för det arbete vi, inte minst när coronan slog till sist, förstår att vi behöver.

Hur låter det, alla akademiker därute?"