Nytt Liv I Gammal Konflikt

2023-11-07

Ja det är långt bak till det Rysk-Japanska kriget....

Den ryska revolutionen 1905, även känd som den första ryska revolutionen, började den 22 januari 1905. En våg av masspolitisk och social oro började sedan spridas över de stora områdena i det ryska imperiet . Oroligheterna riktade sig främst mot tsaren, adeln och den härskande klassen. Det inkluderade arbetarstrejker , bondeoroligheter och militära myterier . Som svar på det offentliga trycket tvingades tsar Nicholas II att gå tillbaka på sin tidigare auktoritära hållning och anta en reform (utfärdad i oktobermanifestet ).

Detta tog formen av upprättandet av statsduman , flerpartisystemet och den ryska konstitutionen från 1906 . Trots folkligt deltagande i duman kunde parlamentet inte utfärda egna lagar och kom ofta i konflikt med Nicholas. Dumans makt var begränsad och Nicholas fortsatte att inneha den styrande myndigheten. Dessutom kunde han upplösa duman, vilket han gjorde tre gånger för att bli av med oppositionen.

1905 års revolution sattes igång av den internationella förödmjukelse som följde av det ryska nederlaget i det rysk-japanska kriget, som slutade samma år. Uppmaningarna till revolution intensifierades av den växande insikten från en mängd olika samhällssektorer om behovet av reformer. Politiker som Sergei Witte hade lyckats delvis industrialisera Ryssland men misslyckats med att tillgodose befolkningens behov. Tsar Nicholas II och monarkin överlevde med nöd och näppe revolutionen 1905, men dess händelser förebådade vad som skulle komma i 1917 års ryska revolution .

Inte lika svårt att se sammanhanget med detta nu kanske....

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Oscar_Wallenberg

"Gustaf Oscar Wallenberg var son till André Oscar Wallenberg och Anna von Sydow, samt halvbror till Knut Wallenberg. Wallenberg blev 1882 underlöjtnant och 1892 kapten i svenska flottan, sedan han 1891 lämnat den aktiva krigstjänsten för att ägna sig åt affärslivet. Han sysselsatte sig särskilt med trafikfrågor och förbättringen av Sveriges sjöfartsförbindelser. Han var verkställande direktör för det rederibolag, som 1897 övertog trafikerandet från svensk sida av rutten Trelleborg–Sassnitz samt arbetade inom den år 1898 tillsatta handels- och sjöfartskommittén livligt för rederinäringens höjande och särskilt för direkta svenska förbindelser med viktigare transoceana länder. År 1892 blev han den förste verkställande direktören i Järnvägs AB Stockholm–Saltsjön, men lämnade 1896 denna post (han efterträddes av Oscar Busch).

Samma ämne var i hög grad föremål för hans intresse, då han 1900-1907 tillhörde riksdagens andra kammare som representant för Stockholms stad. De första åren betecknade han sig som vilde, men från 1902 tillhörde han Liberala samlingspartiet. När det efter unionsupplösningen blev fråga om att omorganisera Sveriges diplomati, togs Wallenberg i anspråk för dess uppgifter och utnämndes 1906 till envoyé i Tokyo från 1907 var han även ackrediterad i Peking. Wallenberg blev därmed den förste permanent stationerade svenske karriärdiplomaten i Östasien. Samtidigt befordrades han till kommendörkapten av 1:a graden.

Den 2 juli 1908 slöt Wallenberg en "Vänskaps-, handels och sjöfartstraktat" med det kinesiska Qing–hovet. Fördraget låg i linje med andra fördrag som Kina slöt med flera västmakter kring förra sekelskiftet. Å ena sidan bekräftade fördraget de omfattande privilegier Sverige tillskansat sig med Fördraget i Kanton 1847, å andra sidan gav det nya fördraget möjlighet för avskaffandet av många av dessa privilegier sedan Kina reformerat sitt rättsväsende. Ganska mycket uppseende väckte Wallenbergs hemresa från Tokyo i början av 1918. Till följd av de genom kriget och speciellt den ryska revolutionen vållade osäkra förhållandena blev Wallenberg hejdad i Sibirien, där han länge kvarhölls, samt måste sedan återvända till Japan för att sedan resa över USA till Sverige, dit han först i februari 1919 anlände. 1920 förflyttades Wallenberg till Konstantinopel som minister. Han var sidoackrediterad i Sofia och innehade befattningen till 1930. Den 15 november 1930 flyttade Wallenberg från Skeppsholms församling till Turkiet i avseende på kyrkobokföringen.

Gustaf Oscar Wallenberg gifte sig 1887 med Annie Adelsköld (född 1869, dotter till major Claes Adelsköld och Gustafva Brolin), och de hade barnen Raoul Oscar Wallenberg (1888–1912; far till Raoul Wallenberg), Karin Wallenberg (1891–1979) och Nita Wallenberg (1896–1966).