"Israels massiva bombardemang av Gazaremsan efter terrorstämplade Hamas massaker i Israel har riktat världens ögon mot Mellanöstern. Något som fått Ukraina att oroa sig för ett minskat stöd i kriget mot Ryssland.

På en gemensam pressträff med EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen konstaterade den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj på lördagskvällen att utvecklingen i Mellanöstern tjänar ryska intressen.

Hur det nya läget kan påverka Ukraina är dock för tidigt att svara på, enligt Johan Norberg, säkerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det beror på hur det här kriget i Mellanöstern utvecklar sig.

Än så länge strider främst Israel och Hamas. Öppnas en tredje front mot Hizbollah i Libanon eller om fler länder dras in i kriget kommer mer resurser att krävas, påtalar han. Det skulle kräva resurser som annars hade kunnat gå till Ukraina.

– Vi har bara så mycket resurser i våra förråd här i Europa och vi har bara så många försvarsindustrier i gång.

Missil avfyrad från vapensystemet Himars. Foto: Aaron Favila/AP

Det har ett tag varit tydligt att det är ett utnötningskrig som utkämpas i Ukraina, enligt Johan Norberg.

Volodymyr Zelenskyj vänder sig mot uttalanden om att Rysslands anfallskrig nått ett dödläge. Men tittar man på kartan så har läget vid fronten inte ändrats nämnvärt på ungefär ett år, påtalar Norberg.

Att kriget ”har gått i stå” stämmer, säger han.

– Den ukrainska offensiven har tagit tid, men det är inte så konstigt eftersom det är gigantiska områden som ska återerövras och att ryssarna dessutom kunnat förbereda försvarsstrid.

Föreställningen om att kriget skulle utkämpas snabbt säger mer om en otålighet i väst än om Ukrainas förmåga eller hur krig ser ut i verkligheten, enligt honom.

Här kan Johan Norberg ana en ”viss senfärdighet” i Europa. Det har enligt honom tagit för lång tid att komma igång med vapenproduktionen.

– De åtgärder som verkligen visar att man menar allvar på lång sikt är att man lägger stora och omfattande beställningar och kontrakt på försvarsindustrin, säger han.

Den största bristvaran i krig är tid, säger Johan Norberg. Det är alltid bråttom. Och efter många år av fred i Europa har den insikten mattats av.

– Vi har i väst väldigt svårt att komma bort från det här tänket att man kan skjuta upp saker och ”ta det på nästa möte”. Grejerna behövs nu, eller i förrgår.

EU har i hög grad förlitat sig på att USA ska ta ledarskapet i frågan om stöd till Ukraina, enligt Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

– Nu är frågan vad EU gör när ett: USA engagerar mer i Mellanöstern än vad de kanske tidigare hade trott skulle vara nödvändigt, och två: vad som händer efter det amerikanska valet 2024.

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland kommer inte att försvinna, inte heller den i Mellanöstern, påtalar han. Utöver det får man vara beredd på att andra konflikter kan uppstå i områden som tidigare varit förhållandevis lugna.

– Frågan är nu vad EU är berett att göra för att skydda sin egen säkerhet i Europa.

Enligt uppgifter till NBC News har Ukrainas allierade nu börjat prata om eventuella fredsförhandlingar med Ryssland för att få ett slut på kriget.

Diskussionen inom Ukraine Defence Contact Group, som samlar 50 länder inklusive fler Nato-medlemmar, ska bland annat ha handlat om vad Ukraina kan behöva ”ge upp” för att nå en överenskommelse med Ryssland.

– Ingen av våra partner pressar oss att sitta ned med Ryssland, sa Volodymyr Zelenskyj då han kommenterade uppgifterna på lördagen.

Huruvida sådana diskussioner förs kan inte Johan Norberg kommentera. Men, om det framöver blir aktuellt att förhandla med Ryssland, är det viktigt att komma ihåg att president Vladimir Putin inte är känd för att hålla avtal.

– Det som bekymrar mig med fredssamtal och den här typen av signaler är att det kommer öka aptiten för nya krig för regimen Putin.

Regimen Putin kan, enligt honom, uppfatta det som att väst ”viker ner sig” om Ryssland håller ut tillräckligt länge."