"”Ödesval” är ett slitet uttryck. Men inför 2024 är det gott om speciella omständigheter – så speciella och så gott om dem att statsvetarprofessorn Dennis Goldford i Iowa suckar när SvD tar upp ämnet.

Han har studerat amerikansk politik professionellt sedan Nixonadministrationen och låter uppgivet stressad när han konstaterar:

– Jag brukar säga till min fru att jag skulle vilja somna och vakna upp om något år när det här är över.

Den 5 november 2024 väljer USA president och ny kongress. Innan dess, med start i januari, ska primärvalen hållas. Sedan partikonventen – och därefter slutstriden mellan de två presidentkandidaterna.

Så långt är ingenting annorlunda.

Trump vs Biden – igen?

Att opinionen svänger, ibland kraftigt, inför och under primärvalssäsongen är visserligen vanligt. Men trots att det är över två månader kvar till första primärvalet, eller nomineringsmötet, i Iowa så verkar det hela vara klart, sett till opinionsmätningarna.

Donald Trumps ställning bland republikanska primärvalsväljare har varit stabil hela det här året. Få experter ser en reell chans för någon annan att komma ikapp. I flera av de första delstaterna som håller primärval – Iowa, New Hampshire och South Carolina – leder Trump med runt 30 procentenheter framför övriga republikaner.

Det kan göra 2024 års nomineringsprocess förutsägbar, åtminstone så länge man bara sneglar på själva primärvalen.

Hos Demokraterna ser det också förutsägbart ut. Inte alla ser det som något positivt. Hur kommer det sig att Demokraterna inte får fram någon yngre kandidat än den snart 81-åriga Biden?

Demokraterna har yngre potentiella kandidater, liksom Republikanerna. En yngre demokrat, 54-åriga Dean Phillips från Minnesota, har exempelvis nyligen dragit igång en valkampanj.

Men ingen är mera känd och har starkare kampanjfinanser än den sittande presidenten.

Och ännu viktigare: ingen annan har slagit Donald Trump en gång redan.

Opinionsmätningarna hittills tyder på att Bidens ställning inom partiet är stabil, även om få väljare är entusiastiska.

De två åldrade männen – Trump är 77 – är därmed låsta till varandra i en avgörande match som både demokrater och republikaner tror kan avgöra framtiden för USA:s demokrati, om än av helt olika skäl.

Valkampanj från rättssalen

Här väntar det riktigt stora dramat. En serie omständigheter gör 2024 historiskt unikt – och det handlar mestadels om Donald Trump.

USA:s ex-president står inför inte mindre än fyra brottsåtal. Två av dem handlar om misstänkt valfusk i samband med Trumps försök att vända sin förlust i förra presidentvalet till seger.

Vad Trump gjort är numera väl utrett under två och ett halvt år. Det finns gott om bevisning, gott om fakta.

Vad USA ännu inte vet är om något av det Trump gjort är brottsligt, vilket brott det rör sig om och vilket straffet i så fall blir.

Ingen gång i USA:s historia har en av de ledande presidentkandidaterna haft att hantera fyra åtal för misstänkta brott mitt i valkampanjen.

Alla datum är inte satta. Två rättegångar planeras till mars månad, mitt i primärvalssäsongens kulmen. Ytterligare en kan inledas i maj.

Trumps advokater, som han bekostar med insamlade kampanjmedel enligt redovisningar till valmyndigheten Federal Elections Commission, FEC, försöker få datumen uppskjutna till efter valet i november.

Trumps plan efter en eventuell valseger är att pressa justitiedepartementet att lägga ned de tre federala åtalen mot honom, tror politiska bedömare och statsvetare. Som president sjösatte Trump en reform, kallad Schedule F, som gick ut på att rensa ut illojala byråkrater i federala myndigheter som justitiedepartementet och ersätta dem med Trumplojalister, vilket SvD skrivit om tidigare.

Det delstatliga valfuskåtalet i Georgia kan Trump göra mindre åt som eventuell ny president 2025.

Får Trump styra från fängelset?

Allt detta genererar en rad frågor, också historiskt unika.

Finns möjligheten att Donald Trump döms, kanske till fängelse, och strax därefter vinner valet? Kan han behöva regera från cellen?

Hur dramat än utspelar sig så är ingenting klart före november 2024. Det tror en annan statsvetarprofessor, Robert Oldendick i South Carolina.

– Hela tajmingen för de här domstolsfallen är sådan att de inte kommer att avgöras – vilket bör ske i högsta domstolen – förrän efter valet, säger Robert Oldendick till SvD.

De flesta republikaner avfärdar åtalen som politiska, trots att det brukade vara just deras parti som ropade högst om lag och ordning och att alla är lika inför lagen.

Demokrater avfärdar i sin tur den republikanska riksrättsutredningen och granskningen av presidentsonen Hunter Bidens affärer som ett politiskt jippo. Åtminstone så länge som presidenten själv inte kan knytas till en konkret brottsmisstanke.

Och Demokraternas partiledning hoppas att kaoset runt Trump ska driva rekordmånga väljare till vallokalerna, liksom han gjorde 2020.

Teorin bygger på att Trump är en bättre valarbetare för Demokraterna än Biden.

Slutstriden i november

Själva valet då? Det är den del av dramat som amerikanska statsvetare verkar mest intresserade, eller kanske oroade, över. Att Trump om han förlorar hävdar valfusk igen bedöms vara ett rimligt antagande.

Ingen vet hur det i så fall går.

Å ena sidan har lagar skärpts och rutiner setts över som gör att bland annat Trumps plan att skicka in falska elektorsröster till kongressen blir svår att upprepa. Och det gick trots allt inte vägen 2020 heller.

Flera forna Trumpadvokater och andra lojalister från 2020 har även erkänt brott.

Å andra sidan har en sådan jurist och Trumplojalist, Mike Johnson, just valts till talman i representanthuset. Där kan han få avgörande betydelse om valet går i baklås, med 269 elektorsröster mot 269. Det är inte så otänkbart som det kan verka, vilket SvD skrev om nyligen.

Trumps valkampanj kan även dra lärdom av tidigare misstag – som Rudy Giulianis omtalade Four Seasons Landscaping-presskonferens.

Allt detta sammantaget ger känslan hos många amerikaner att USA står inför tolv månader som landet aldrig tidigare upplevt. Det är möjligen också en av få saker som de djupt splittrade väljarna kan enas om, visar opinionsmätningar.

Senaste årens kaos verkar ha lämnat avtryck – nära en av fyra amerikaner (23%) uppger nu att de stödjer politiskt våld eftersom ”nationen är på väg åt fel håll”, enligt en mätning nyligen. Det är en ökning från 15 procent 2021, året som inleddes med att Trumps supportrar stormade kongressen."